Unga mödrar Danmark

OJ! Det måste ha tagit vääldigt lång tid! och du måste ha blivit tokig på kanal5:s upprepade reklaminslag

Ang Hannas "Mobilproblem" så tror jag absolut att det kan vara en stor del.. har själv en kompis som är helt uppslukad av sin mobil.. man kan sitta mitt emot henne och prata om något viktigt och rätt vad det är tar hon upp mobilen och börjar skicka mess till någon.. så måste hon sitta o vänta på svaret och svara tillbaka.....en sak om hon får ett mess som hon kollar på lite snabt och kanske ber om ursäkt för att svara på men inte... jag frågade henne en gång om hon var tvungen att välja på att gå osminkad till jobbet en vecka eller vara utan sin mobil en vecka, då sa hon att båda var en omöjlighet.......

Hon skulle inte klara sig sa hon....då undrar man ju hur prioriteringarna är liksom...Jag har sett folk som fullkomligt flippat ut när de insett att de inte får använda sin mobil på flygplanet..samma person reagerade knappt när deras bagage försvann

Jag vet människor som aldrig pratar med någon i riktiga livet.. jag känner ett tvillingpar som aldrig pratar med varandra.. de ligger i varsitt rum och messar till varandra..samma sak i klassrummet... de HAR inget riktigt talspråk trots att de är 16 år, lyckas man få dem att prata så hör man dem inte.. skrämmande...

Ang hon den unga tjejens pojkvän som inte tittar in i kameran.. han är ju blyg stackaren... måste man titta in i kameran för att vara "okej"...jag tycker det känns mer naturligt om man bara är sig själv och inte glor rätt in i kameran faktiskt.. Men både han o tjejen verkar ju vara lite i en rosa värld och inte riktigt förstå vad som händer.. hoppas de lyckas hålla ihop iaf...

Men jag blev lite fundersam när de sa att Hannas bebis fick ligga o gråta på lekmattan.....när har det skadat ett barn?!
Visst hon pillar kanske lite väl mycket med sin mobil.....men det kan ju inte vara en orsak att ta ett barn från sin mamma.

Det håller jag med om reagerade också på det, samt när hon berättade att de hade klagat på att hon fixade håret en kväll.

Sen när blev det förbjudet att fixa sitt hår för att man fått barn??

Jag var ensamstående när min dotter föddes och enligt deras kriterier så skulle hon ha blivit omhändertagen för det hände att jag satt och sket när hon tröttnade på golvet och inte kunde ta upp henne på två sekunder eller att jag stod i duschen när hon vaknade och torkade mig och klädde på mig  innan jag tog upp henne och det verkar ju helt livsfarligt enligt dem....

Det är sant, men då kan man vända på det, vilken Mamma har inte rätt att få sitt hår fixat och kan då lämna sitt barn till någon som hjälper till under tiden?

Är det verkligen rätt att stå och titta på istället för att hon ska våga be om hjälp om det nu vore så, för då tycker jag inte det handlar om att se till vad som är bäst för barnet från mödrahemmets sida om de bara står och väntar på misstag. Hade hon varit hemma så hade antagligen henens Mamma hjälpt till att passa Cecilya, hade hon haft en sambo hade denne hjälpt till, hade hon varit 35 hade hon antagligen inte blivit ifrågsatt för sitt val, jag tycker det är tragiskt...

Visst men jag kan förstå henen, till viss del.

Är man ensamstående har man inte den naturliga avlastningen som man har när man är gift eller sambo, man blir alltid den som blir avbruten mitt i maten, och äta måste man ju vare sig man har barn eller ej.

Hon ska lära sig att vara en bra Mamma på hemmet, det är ju vad hemmet går ut på, hur ska hon kunna det om hon inte tillåts göra normala saker med normalt stöd och stöttning???

Som vi sagt så många gånger förr så handlar det nog om mycket mycket mer än det vi får se vad gällande Hanna. Jag läser till socionom i Sverige men vet att när det gäller insatser och stöd så är Danmark ljusår före oss, så om de har sagt NEJ till en stödfamilj så måste det finnas något allvarligare.

Sen kan det ju också vara för att Hanna ganska nyss blivit mamma och att det inte direkt är ett smart drag att komplicitetra anknytningen genom att lägga in ett moment till. En kontakt/stödfamilj ska man nog inte koppla in förrän anknytningen är klar och tydlig och barnet är lite större, 2 år tror jag är rekomenderat eftersom man inte tycker att barn ska ha varannan veckasboende förrän vid 2 års ålder också. De har lättare att förstå då att de kan ha "fler boenden"

Hanna hade väl ett förflutet som agressiv och är känd för att ha problem att kontrollera sin ilska, iofs inget underligt med det med tanke på att hennes mamma är så sjuk, men det är än ändå jätteviktigt att hennes aggressivitet inte kommer tillbaka och går ut över barnet. Mamman är sjuk och orkar inte ställa upp - jag tror att situationen hade varit annorlunda om mamman inte vore döende-

De måste helt enkelt se att Hanna har en en tydlig anknytning till barnet och det är INGET vi kan avgöra om hon har eller inte utefter vad vi får se på tv....tv-bilderna är ju bara en mikroskopisk del av hennes vardag liksom... sitter hon med barnet i famnen och gullar för att hon inte kan stoppa sig från att gulla med sitt barn eller gör hon det för att det är så hon sett att man SKA göra, det är en väldig skillnad och helt omöjligt att avgöra på bara något/några besök och absolut inte via tv så därför måste hon bo på hem

min spekulationer bara... Om nu någon är intresserad

Håller med, hon känns skit tråkig, ingen action där inte....

Nej, jag missade det precis!! snyft..