Sytråden spinner vidare - röd tråd

Tråkigt att vara utan nål. Jag har massor men tror tyvärr inte man kan sy med cybernålar

ohh stickar/virkar du? så skoj,
hmm ja har inge garn så ne ja får la bara sitta, vila o ta det lugnt en kväll!
det skadar ju inte, men tycker samtidigt att det är långtråkig o inte pyssla med nåt.
får nog ta o baka nåt gott till ikväll så har ja gjort nåt iaf haha

Baka är inte så dumt det heller... 

Kan hålla med om att en nego karl kan få sylusten att bottna direkt. Räcker med att han haft en dålig dag så är kvällen gjord... Jag brukar morra lite åt honom då så han får kamma till sig! Sytiden är för kort för sura karlar!

Jag antar att det är ett kvinnofenomen. Vi har alldeles för lätt för att ta på oss all världens problem medans karlarna mest ser sin egen lilla sfär. Allt annat ruskar de av sig.

Mimmi:

min syster har just lärt sig virka själv,, gjort några oreon o ballerina kakor.
nån mössa till en docka osv.
hon ska göra en mössa till mig o en till min dotter, men just nu fattades det en färg hon ville ha o den va slut i butiken hon va i så, får se när mössan blir klar, hoppas itne för sent bara haha

Men du, det finns ju massor med bra argument FÖR sömnaden:
** en hobby som verkligen leder till något användbart
** kanske syr man det mesta till sina barn = inga inköp i övrigt (inte riktigt sanningen här, men nästan. Barnens garderober består nog till 75% av hemmasytt, men jag är lite för förtjust i danska märkesbarnkläder för att kunna låta bli inköp helt)
**min hobby är dyr kanske, men makens är dyrare och ENBART till för nöje (ok, lite träning också, han åker enduro = inte billigt i inköp och underhåll). Mina tre maskiner har kostat mindre än en tredjedel av hans maskin, TOTALT.

Listan kan bli lång här *skratt* och jag har verkligen inte det minsta dåligt samvete över min hobby och omkostnaderna. Å andra sidan har jag en man som förstår mitt behov av att få sy och som accepterat läget utan en massa suckar och stönande. Jag får nog inse att jag är ganska priviligierad på den fronten.

Ja det är konstigt att vår andra hälft påverkar oss så mycket. Idag var jag och köpte barnkläder utan honom. För när han är med så köper jag ingenting pga att han avskyr att gå i affär. Samma problem när jag vill köpa tyg, han fattar inte varför han ska titta på tyget också (är ju bara att titta på skärmen). Jag vill ju att han också ska tycka att det är fint och bli glad av att kunna se det på barnen. Gillar han det inte så blir jag lite sur men samtidigt glad att han säger vad han tycker. spelar ingen roll hur många gånger jag förklarar detta för honom. *suck* (då även fenomenet med att jag blir lite "sur"...)

 

Nån mer än jag som skäms när ni köper barnkläder? Jag skäms för att jag har så mycket tyg och inte syr kläderna själv...men så kommer det så fina tryck etc. Så nu ger jag mig själv köpförbud på tyg tills jag börjar sy! minst tre byxor till sonen och två tröjor. två par byxor till tösen, ett par sparkbyxor, 5 dregglisar och en mössa! sen kanske jag kan köpa ubåtstyget (fordonstyget har jag ju tyvärr redan förbeställt)