Ord blind skrev 2009-12-22 18:48:42 följande:
Jag vet inte faktiskt. De har det inte så bra varken ekonomiskt eller i sitt förhållande så då börjar man kanske jämföra sig med andra och överanalyserar detsom sägs. Det komiska (om något kan vara komiskt i en såådan här situtation) är att vi (min man och jag) tyckte de var spydiga och att de alltid sa allting som en absolut sanning så vi började att argumentera emot vilket de inte tålde helt enkelt då vi bevisade att de hade fel ett antal gånger...
Ok. Sånt där är så känsligt, särskilt mellan familjemedlemmar då man har djupare känslor för varann. Iallafall enligt min upplevelse.
Om jag t.ex. bråkar med någon i min familj påverkar det mig tio gånger mer än om jag bråkar med en bekant/främling. Då kan man därför ta allting mer personligt och det sätter djupare spår.
Fy att det skulle bli så mellan er. Grejen är att när man blir sådär osams, då vill ingen part ta första steget för att bli sams. Alla är för stolta för det och anser att det är andra partens fel.
Fast du och din man är lugnare känns det som, eller?
Hoppas det löser sig med tiden.