Ts, vet inte om du kan svara på detta men hoppas det 
Kommer att genomföra ett planerat snitt och undrar hur det ser ut i rutinerna kring avnavling vid kejsarsnitt? Om barnet mår bra och skriker visst har jag rätt till en sen avnavling? Kan jag framföra det? Men vem ska övervaka detta? Kan min man stå bredvid och säga åt dom att vänta med det om dom skulle försöka med något fuffens?
Ts; Detta blir kanske lite OT, ber om ursäkt för det. Skrev tidigare och frågade om sen avnavling vid snitt. Jag fick en dotter 12/1 med planerat snitt, dock så när de skulle sätta spinalbedövningen på mig så fick dom inte till det. Dom hängde och böjde och rent utsagt det var 2 personer som hängde på varsin sida av mina axlar och försökte pressa ner mig. Fruktansvärt bara det, till råga på det så försökte de sätta en spinal-bedövning 9 gånger! Utan att lyckas. Vid det 9e sticket så var jag så utmattad av smärta att jag var redo att bara lägga mig ner och dö i stort sätt. Då säger de att de måste söva mig, då tycker jag att som läkare kanske man skulle ha stannat vid 3e försöket medan jag fortfarande var i ett hyffsat bra tillstånd och diskuterat att söva mig istället för att plåga mig och sen bara ta beslutet över mitt huvud. Som tur var hade jag världens bästa BM med mig som sa ifrån gång på gång att det inte är någon mening att försöka de 4,5,6,7,8,och 9gången men narkosläkaren ville väl leka hjälte. Tydligen så ansåg inte han att hon var av tillräcklig rang att uttala sig om den saken. De sövde mig och lilltjejen blev ordentligt tagen av narkosen, och avnavlade direkt pga att hon inte kom igång med andningen själv. Nu ställer jag mig och undrar om hon hade haft en bättre återupphämtning om dom hade väntat med avnavlingen, vilket jag självklart tror. Tycker det är hemskt och tråkigt att sjukvården verkligen pekar neråt i dagsläget (Iaf i mina ögon). Som sagt, det enda som lyfte upp den upplevelsen var den underbara behandlingen på bb och min bm. När min son akutsnittades 2006 så kom åtminstonde läkaren upp dagen efter och pratade igenom vad som hände med mig och bad till och med om ursäkt för att snittet inte var så rakt som han velat! Hallå tyckte jag, du har räddat min sons liv vem bryr sig om det är rakt eller inte?? Och i detta fall nästan 4 år senare så tycker man att läkaren åtminstonde borde ha lite medmänsklighet och förklara varför han ville leka allan ballan och nästan få mig att svimma av smärta. Men nej, ingen förklaring fick jag.
Fortsätt din kamp, är så glad att se att de finns starka personer som dig som verkligen vill förändra!