Vi som inte var gravida
Vi börjar väl det nya året med en ny tråd, i ett nytt forum.
Vi börjar väl det nya året med en ny tråd, i ett nytt forum.
Och ja, vilken tur vi har som får vara hemma med våra små längre tid än några veckor bara!
Det ska jag testa. Jag har försökt sitta rättvänd på toaletten med D framför mig, men det finkar inte. Jag är lite för fet, tror jag.
Och delvis tror jag att handfatet får pluspoäng för att därifrån ser hon sina älskade fiskar.
Den allra första tidningsartikeln jag läste om EC (för rätt länge sen) åtföljdes av en bild på en mamma som satt framåtvänd på toaletten med bebisen framför sig.
Här är fiskarna fortfarande poppis. D älskar att ligga på skötbordet och prata med dem. Och så sjunger vi fisksånger och lattjar lite.
Babygymmet börjar bli mer och mer intressant. Vi fick ett av en kompis, och det var fullständigt ointressant ett tag. Lade man ner henne på lekmattan var det okej i några minuter om man satt hos henne. Nu kan hon ligga där och boxa på gymmet och titta i taket och snacka i över en kvart.
Oj, här blev det fart i tråden! :)
E har premiärbajsat i pottan i morse, kissat har han gjort nästan varje gång sedan andra försöket på pottan. Nu gillar han oftast att sitta där. Jag ställer den på skötbordet och håller honom mot mig, verkar som att han gillar att han kan se mig. Däremot spänner han sig ibland liksom bakåt så att snoppen nästan pekar upp ur pottan... Inte så praktiskt... :)
Ibland föredrar jag, och ibland E, handfatet istället. Känns invant och tryggt. Försökte hålla honom över toaletten när vi var på kalas häromdagen. Det var inte populärt. Får pröva att sitta själv med honom i så fall kanske.
Tack för åsikter om bärselarna! Vi beställde en manduca igår (mest för att den var billigast...).
E älskar också sin fiskmobil! Konstigt nog är ändå både handfatet och pottan ok trots att han inte ser fiskarna då.
Presens: vilken historia om din aupairtid! Känns verkligen konstigt att tänka sig att lämna över sitt barn till en anställd så tidigt... Skönt att vi inte behöver göra så i Sverige.
Roligt att det verkar funka någorlunda med pottan också, paprika. Eller att den i alla fall inte är hemsk.
Och ja, det kändes konstigt redan då, men så var det. Mamman hade lagstadgad rätt att vara hemma lite längre - två, tre månader (jag vet inte hur det såg ut för pappan, men han var ändå inte intresserad) - men hon kände väl att hon inte kunde. Eller så ville hon inte. De hade en sköterska på natten också, så de skulle slippa vakna. När bebisen var två veckor försvann både jag och föräldrarna (och storasyskonen) i tio dagar. Vad kan det ha gjort med henne, egentligen? Båda syskonen var rätt otrygga. Men visst, många, många människor har det på det viset som barn och växer upp till välfungerande vuxna, så jag ska inte säga för mycket.
Just nu är jag lite sur och irriterad. Kursen i babytecken som vi har sett fram emot så länge är inställd. Jag ska försöka få tag i en lärare som kan ge oss ett hyfsat pris, och sen försöka ragga ihop en grupp. *suck* Första hjälpen-kursen var fulltecknad när jag äntligen fick tag i ansvarig, men jag kanske hittar en annan kurs i en närliggande stad. Vi har ju några att välja mellan. Babysimmet verkar bli av, dock, och det ska bli jättekul, och frun har anmält sig till en kurs i babymassage som hon ser fram emot.
Och så håller jag på att lära upp henne i mitt jobb. Hon jobbar inte lika fort och bra som jag, men kan ändå göra undan en del av grovarbetet. Officiellt sett kommer hon att vara föräldraledig och jag jobba, men inofficiellt blir det nog så att jag får vara föräldraledig på åtminstone 30% ett tag nu. Det ska bli jättekul.