Utredningshem?

Därför ni brister i er föräldraroll, så länge socialen anser att ni inte är kababla att ta hand om barnen kommer dom stanna där dom är. Man blir inte "dömd" utan orsak som sagt och det räcker inte att bara älska barnen.

det svåra i alla såna här trådar är att man aldrig får fram hela sanningen och då är det omöjligt att säga nånting om det hela

jag tycker ändå det är bra att socialen reagerar och inte låter er skaffa fler barn utan att någon utredning görs

det bästa du och pappan kan göra är ert bästa och läsa på om barn fråga om råd och vara er själva och hoppas på det bästa

Vilken jobbig situation du (ni) befinner dig i! Måste vara jättejobbigt att vara ifrån sin dotter. Om dessutom er omgivning ger er nedlåtande kommentarer istället för att stötta er hjälper ju inte precis...

Samtidigt måste jag säga att det är extremt sällan soc omhändertar barn enligt LVU och dessutom ger föräldrarna så lite umgängesrätt som ni har, så troligen finns det en problematik som ni själva inte inser vidden av.
Självklart kan inte soc då lämna er familj själva med en nyfödd utan vill se hur det fungerar med den lilla.

Utredningshem är då en jättebra lösning, dvs ni bor med ert barn i ett familjehem där personal finns hela tiden, som kan observera hur ert samspel med barnet fungerar och även stötta och hjälpa er. Se det som en bra chans att få stöd och hjälp med nästa barn, vilket på sikt säkert kommer gagna även er kontakt med stora barnet!
Jag har själv haft mycket kontakt med soc genom åren via mitt arbete och har släktingar som arbetat på utredningshem, har bara bra erfarenhet, de vill familjens bästa och allra först går barnets bästa.

Soc (Socialnämnden) har sagt att när det går från SoL till lvu så minskas umgängesrätten på det sättet enligt lagen.

Molson Canadian: Det är vad som står i utredningen. Självklart är det ju livsviktigt för ett barn att ha en bra anknytning till sina föräldrar om barnet bor med dom...Min man och vår dotter har haft jättebra sedan hon föddes fram till att han blev sjuk..men det är inget dom bryr sej om..dom har ju inte pratat med någon i vår omgivning..och som sagt så står det oxå att dom tror att vi har svårigheter at läsa hennes signaler..men som sagt inget vi kommer att kunna visa annorlunda.

h8him: Vi har fått ett juridiskt ombud och ska till länsrätten om två veckor.

Jag trodde inte heller att soc agerade på ett sånt här sätt..därför sökte vi hjälp hos dom..Vi har träffat folk inom soc som naturligtvis inte har samma åsikt som oss, men som är mänskliga och förklarar ordentligt..som lyssnar på vad vi säger och som faktiskt förstår oss oxå..och vi kan förstå deras tanke till en viss gräns...sen finns det folk som vår handläggare som bara kränker och förnedrar oss..som kallar oss det ena och det andra..och som redan har bestämt sej för att vi kommer misslyckas med nästa barn..

Det kan säkert va jättebra med ett utredningshem..och dom måste ju såkart försäkra sej om att det funkar. Men vi har ju samma förutsättningar som alla andra föräldrar..vi är ju friskförklarade.Dom skulle unna komma hem till oss och se hur det funkar tex. Och det är inte lättare att ta hand om en nyfödd med folk hängande över sej hela tiden! Hon har redan bestämt att vi kommer misslyckas och det är utifrån det hon pratar hela tiden.

Då bytar ni handläggare.

TS: Lite nyfiken på vad som hände med barnet när ni var sjuka? Fick hon inte mat? Försummades? vanvård? eller dyl?

Har man en depression kan det vara svårt att ta till sig/orka bry sig om omvärlden när man har fullt upp med sig själv

Tänkte om det var något sådant.

jag tror snarare att det är så att varken du eller din man orkar se verkligheten och vad ni har gjort för fel

vet inte hur många personer jag har träffat på både i forum och i verkligheten som kör såna här snyfthistorier men när man börjar o gräva i det hela så finns det s mycket skit mycket vanvård och så vidare och att barnet/barnen verkligen behöver omhändertas

det sista du skriver T.S det ger min kalla kårar har man ingenting att dölja så varför bryr sig om att socialbyrån utreder då vill man ju visa att man kan o vill ta hand om sitt barn

och slutligen jag har själv blivit utredd av socialbyrån och jag vet hur det går till det är jobbigt ja men har man inget att dölja och man gör verkligen sitt bästa så kommer man att få behålla sitt barn