Hjärtefröken: tack för dina kloka ord. Du har rätt i allt du skriver. Allt som du skriver stämmer på mig. Jag vet vad som har orsakat detta. Neg och pos stress, oro och ständig rädsla för att mitt hjärta skulle vara sjukt.
Ingen återhämtning eller tid för reflektion.
Jag försöker tänka som du skriver, jag fattar eg att jag inte är sjuk. Vissa dagar känner jag mig lätt och fri som en fågel och andra dagar tung och så ledsen för det som händer med kroppen.
Det går åt rätt håll, jag håller på att kravla mig upp, men jag ramlar fortfarande ner ett trappsteg då och då.
Jag är evigt tacksam att jag hittade er alla här. Även om det är jobbigt det vi alla upplever så styrker det också att veta att vi är fler, samt att det inte verkar som någon har något egentligt fel på hjärtat. (hoppas jag, rätta mig om jag har fel)
Alla är så stöttande och det är underbart!
Jag fick också mkt e.s häromdagen när jag gick stavgång. Jag brukar inte få det så ofta och det var jobbigt. Jag fick lite panik och såg ambulansen framför mig, men efter lite vila så kunde jag gå igen i lite långsammar tempo.
Kanskse ska be om arbets-ekg också för att kolla e.s under träning?....
Annars har semestern varit väldigt lugn och skön, inget stressigt schema, barnen har vaknat sent (8,30-tiden..) och frukost runt 10....helt underbart! Nu börjar jobbet igen på måndag. Ska verkligen försöka låta tankarna på jobbet stanna på jobbet och inte stressa upp mig på hämtning på dagis, matlagning, trötta hungriga och underbart sööööta och goa barn...Det är dem som är livet!
Kram på er alla goa människor!
