förlossningsrädsla

Hej, 

jag vet att jag tjatar om detta. Men wow vilket mod ni alla har. Tänk att trots det ni varit med om, finns en sådan ren, stark, närvarande känsla av att vilja helas och läkas. Att vilja möta det nya som nytt och få hjälp att lämna det gamla. Att bli sedd och trodd.

Det du berättar känner jag också igen från många av mina uppdrag. Hur den tidigare upplevelsen ligger som en filt över det nya. Samtidigt som det nya måste få vara nytt, en ny förlossning, en ny upplevelse och framför allt ett nytt barn. Behöver det gamla också sin plats. Framför allt i att bryta ner mer exakt vad var det som var jobbigt? Som jag skrev i ett tidigare inlägg. Vad var det som var det negativa? Var det tiden. Då kan förberedelse gällandes återhämtning förändra allt. Många gånger när det tar lång tid och man blir utmattad tror man att det var själva förlossningen som orsakade detta. Men faktum är att det är en av de största missförstånden i modern tid. Faktum är att det är sömnbristen som skapar utmattningen och de negativa känslorna. Ingen kan vara utan att sova i två dygn utan att utveckla känslor som apati, tomhet eller ångest. Med eller utan värkar.

Eller om det var känslorna. Ja då kan förberedelsen att ha verktyg för att hantera de olika känslomässiga skiftningarna som kan komma och gå, förändra allt. Var det en känsla av ensamhet. Ja då kan förberedelsen av stödpersonen, eller att ha med en extra stödperson, vara lösningen. Se tidigare inlägg om dessa saker. Eller skriv igen om du vill att jag tar upp dem här J

Men det viktigaste är att hitta din kraft i att skapa de förutsättningar som du behöver denna gång. Lämna inte det till slumpen. Fokusera på vad du behöver känslomässigt och överlämna det andra till de som kan ta ansvar för detta. Om du inte vet vad du behöver känslomässigt. Se till att få prata med någon som kan hjälpa dig att ta fram detta.

Återigen tack för att du delar med dig. En massa värme! Susanna

Oj fina du! Du fick verkligen möta allt!!! Där omständigheter och inre konflikter fullständigt kollapsade. Jag skulle nog säga att alla tre delar som jag tog går att applicera på din förlossning. Samtidigt slås jag av en viktig sak i din blogg. Den kraft som du trots allt, efter 6 dygn, efter allt som du varit med om, hade. Att du orkade stå på dig när du ville hem, att du tog tillbaka din kropp och ditt barn, och bara lämnade. Kanske var det det bästa du gjorde under denna upplevelse och det som du kan bära med dig i livet. Förmågan att ta eget ansvar och följa din egen inre röst. Vilken kraft! Det är denna kraft som du ska bära med dig denna gång - din egen kraft. 

Hej Jossan, vill bara tala om att stödet från en doula aldrig ska vara en ekonomisk fråga. Vi förmedlar också kontakten till doulor som vi utbildat som arbetar ideellt. Samt att du kan kolla på www.doula.nu där du hittar en massa fantastiska doulor. Men att ha med en extra stödperson i form av en nära vän, familjemedlem kan också vara värdefullt. Det viktigaste är att du och ni får det stöd som ni behöver denna gång..