Gravida typ 1-diabetiker snackar vidare

Tjingeling!

Jag har diabetes sedan 27 år och har precis i dagarna fått veta att jag är gravid med mitt tredje barn. Kan komma med goda råd till er som väntar ert första och tycker det är skönt att prata med människor i samma situation.

Så här är jag om ni vill ha mig!

 

Hej & tack!

Jag ska till specialistmödravården på inskrivning idag och är helt nygravid, kanske i v.5-6. Så om det går vägen är det i slutet av september.

Ska till läkare nästa vecka och då tror jag att de gör ett första vaginalt ultraljud för att se om det finns något som växer där inne. Hoppas det i alla fall, för det är svårt att tro att det är sant innan man har fått se det med egna ögon.

 

Grattis väntan och längtan!

Var inte rädd och ledsen. Du kan bara göra så gott du kan. Försök att njuta trots att det finns mycket att oroa sig för.

Enstaka höga värden är inte skadligt. Här i Lund vill man att kvinnor ska ha ett Hba1c på mindre än 6  när de blir gravida. Ungefär vid vecka 10 händer det oerhört mycket i magen så vid den tidpunkten är det bra om blodsockret inte ligger för högt.

Vad jag däremot inte förstår är hur du kan ha ketoner efter en natt med högt blodsocker? Jag har haft det 1 gång under 27 år (tack och lov) och det var under min förra graviditet då jag kräktes så fort jag kände doft av mat. Efter en vecka utan mat så hade jag ketoner trots att jag INTE hade högt blodsocker, men på grund av att kroppen som inte får näring "äter upp sig själv".

Så jag undrar, äter och dricker du ordentligt? Kräker du mycket?

Mitt problem de senaste graviditeterna har varit hypoglukemier som dyker upp utan förvarning. Efter 27 år med diabetes har jag på något sätt härdats och känner inte av mina låga värden innan det är för sent för mig att ordna det själv. Därmed får jag sticka mig oerhört ofta. Under förra graviditeten låg mitt Hba1c på 3.3 som lägst vilket är helt galet. Jag minns inte hur många gånger jag fick åka ambulans, men jag beslutade mig för att inte köra bil till jobbet i alla fall...och snittade 1.5 dextrosolpaket per dag.

Ett tips om blodsockret svänger är protein och fett samt minska kolhydratintaget markant. Spara inte på fettet, men välj bra fett. Det stabiliserar blodsockret. Avocado til maten elle

Jag brukar vakna med 3-6 i blodsocker. Om jag äter en mjuk macka till frukost så ligger jag på 14 en timme senare. Äter jag två ägg, en avokado, ett knäckebröd med ost och dricker te så ligger jag på 6 en timme senare. Däremot krävs ett mellanmål vid 9-9.30.

Jag vet att det är jättesvårt! Jag är själv extremt insulinkänslig och reagerar på minsta lilla förändring. Spara kolhydraterna tills du behöver dem.

Vad har du för insulin och doser?

Fråga gärna om du undrar över något. 

 

Jo, jag kanske ska svara på dina frågor:

Jag var på inskrivning idag men kan inte göra VUL förrän nästa onsdag efter som graviditeten är så tidig. Följande program följs i Lund:

Läkarbesök i v. 5, 8, 32 samt 38 med samtal med diabetolog varje tisdag via telefon efter att alla blodsockervärden laddas upp.

Barnmorskebesök: 5, 8, 12, 18, 20, 24, 28, 30, 32, 34, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42 om man behöver gå så länge...

Ögonundersökning: v. 5 och 24.

Ultraljudsundersökning: v. 8, 12, 18, 20, 28, 32, 36 & 38

NUPP: v. 12

Flödesundersökning: 28, 32, 36, 38 och samtliga veckor framåt.

Provtagning (Hba1c, Kreatinin, ämnesomsättning mm): 5, 12, 20, 30

Hjärtgranskning: v.20 - Utförs av kardiolog

Mycket undersökningar som väntar med andra ord!

 

Ring till specialistmödravården direkt.
 

Tänk vad olika det är för olika människor. Ligger jag på 9 i blodsocker, blir jag otroligt trött och hängig. Däremot avslutade jag en föreläsning idag (jag höll i den) och när jag tog ett blodsockerprov precis efter låg jag på 1.6 och kände INGENTING. Ofta känner jag att jag varit låg när det börjar stiga igen. Urk!

Jag hade Lantus tidigare men fick på grund av för låga värden, framför allt nattetid, byta till Levemir. Jag tog Lantus på kvällen och nu tar jag istället Levemir både morgon och kväll. Det har gjort att jag slipper rekyler eftersom jag inte pressas så extremt lågt.

Lantus är knepigt eftersom det ligger kvar med långvarig effekt - alltså lite möjlighet till att vara flexibel beroende på dagens aktiviteter. På köpet gick jag ner 4 kilo.

Mina söner är båda födda 2 veckor tidigt. Den ena var beräknad till en vikt på +25%, den andra -10%. De vägde 3340 och 3050 gram när de föddes.

Jag har lågt blodsocker varje natt också. Tur att jag har en man som vaknar och ger mig jordgubbssaft. 
Jag funderade på att köpa en kontinuerlig blodsockermätare som varnar för både högt och lågt värde, men de fungerade inte på mig. Tydligen så har vissa människor inte rätt typ av underhudsfett för att den ska kunna mäta på ett bra sätt. Den slutade alltid att fungera efter ett halvt dygn, trots att den skulle sitta 7 dagar. Jag satte den både på armen, rumpan, låret och magen och fick hjälp med att sätta fast den. Med tanke på kostnaden, 3200 kronor i månaden, tyckte jag inte det var värt det när den inte fungerade ordentligt.

Skulle vara kul att veta hur mycket insulin ni tar och vilka sorter.

Jag tar:

Morgon: 8 Levemir, 8 Novorapid
Lunch: 4-8 Novorapid (beroende på hur hungrig jag är)
Middag: 6 Novorapid, 8 Levemir 

Jag väger 53.5 kilo och är väldigt insulinkänslig kanske jag ska säga. Ingen egen insulinproduktion sedan 1983. 

Kejsarsnittet var planerat och jag blev igångsatt med mitt senaste barn i v. 37+6 om jag inte minns fel. 

Alla reagerar väl olika med olika insulin. Tur att man kan hitta något som passar. har faktiskt hört andra som fått sveda och klåda av det, Levemir alltså. Jag gick ner i vikt av Levemir, 4 kilo bara sådär. Jag vet att läkare ibland ger Levemir till diabetespatienter med övervikt. 

Jag blev igångsatt utan att kroppen visade några som helst symptom på att förlossningen var på gång, ca två veckor för tidigt.
Eftersom jag gjort ett kejsarsnitt tidigare och inte ville göra det igen, började de med att försöka sätta igång det på mekanisk väg genom att sätta in en ballong i livmodern och fylla den med koksalt. Till denna kopplades ett snöre som fästes på mitt lår. Barnmorskan kom in och drog i den för att efterlikna ett huvud som trycker mot livmodertappen, vilket då kan sätta igång förlossningen. När man är öppen 4 cm trillar ballongen ut.
Vad som hände var att jag fick starka värkar direkt och blev nästan panikslagen - kunde varken stå, gå eller kissa. Jag drog ut den när ingen såg och tänkte att jag nog var öppen 4 cm eftersom den trillade ut så lätt. Hade nog inte så bra koll med Petidin i ådrorna... När de undersökte mig hade livmodertappen inte öppnats något, bara förkortats ungefär en centimeter. De frågade om jag slitit ut den och jag nekade trots att jag insåg att de inte trodde mig. Sju timmar stod jag ut innan jag slet ut den.

Sedan fick jag gel på livmodertappen och då satte det igång igen. Efter 23 timmar var jag öppen 4 cm och fick då ryggmärgsbedövning. Eftersom all smärta då bleknade, öppnade jag mig 6 cm och krystade ut sonen på en halvtimme utan att det gjorde ett dugg ont.
Smärta gör att man spänner sig så för min del gjorde epiduralen under.

Förlossningar är oerhört olika och barnmorskorna sa till mig att det inte är ovanligt att det tar upp till 3 dygn när kroppen inte är redo, så jag får vara nöjd med ett dygn. Somliga tar det bara ett par timmar för.

Efter förlossningen reste jag mig upp och skulle till avdelningen med min fina bebis. Min man var helt körd och kunde knappt stå upp. Förlossningen gav mig en kick. Jag kände mig som världens starkaste efteråt, men tröttheten smög ifatt mig efter ett par timmar.

Det här vill jag göra igen, sa jag till min make, ungefär 2 minuter efter att han kommit ut. Han trodde jag skämtade. Tydligen glömmer kvinnonar snabbare än männen hur det kändes i processen.  Jag förstår precis vad du menar. Mäktigt!