Vad har du bloggat om idag?
Jag har bl.a. bloggat om hur man stärker barns självkänsla! :)
Vad har du bloggat om idag?
Hälsningar
Maria
-
-
Svar på tråden Vad har du bloggat om idag?
-
En kväll är det stjärnklart ute. Jag har precis tänt min lilla fotogenlampa. Det är viktigt att hålla den högt ovanför huvudet, annars ser jag ingenting. Om jag håller den för lågt, skiner ljuset rakt in i mina ögon och jag blir bländad. Nu lyser den upp den lilla stigen som går till filmteamet. Där är det enda stället jag kan säga exakt hur jag känner och tänker. Vi är nästan tvungna att hålla inne med en hel del tankar om varandra och tassar liksom på tå, många gånger. Det går bara inte att säga rakt ut vad vi känner till alla, då hade det blivit totalt ohållbart för oss här. Det hjälper inte ens att vi nu känner varandra så väl att vi ofta kan gissa oss till hur vi kommer att reagera i den ena eller andra situationen.
Efter krönet och den lilla backen upp genom skogen kan jag höra de välkända rösterna skratta inifrån den upplysta stugan. Jag öppnar dörren och möts av de alltid så vänliga orden:
?Nämen hej Pernilla. Välkommen! Du kan sitta där!?. Själva intervjun i sig tycker jag är rätt trevlig, den fungerar lite som en bikt-stol. Där kan jag säga allt det som jag kanske inte annars vill säga.
Med endast en liten lampett som ledljus, går jag de hundra meter det är från teamet. Inga andra ljus finns på vägen, det är kolsvart i hela skogen. Himlen är kolsvart och jag kan se tusen miljoner stjärnor. Varje kväll innan jag ska sova, går jag ut för att titta på dem och på månen. Jag säger tyst till mig själv:
?Det är precis samma måne, samma stjärnor som Micke och mina älskade barn tittar på!?.
Ofta gråter jag för att jag längtar hem om natten.
ekdungen.blogspot.se/2016/01/langtar-hem-men-kanner-mig-inte-fardig.html
-
Igår grät jag i tv-rutan för första gången. Det prövar verkligen ens tålamod, uthållighet och självbehärskning att medverka i sådana äventyr som Farmen är. Många gånger grät jag mig själv till sömns, varför berättar jag om senare...Lite kul är det dock hur media lägger upp stoff som detta. Expressen skriver att jag "bröt ihop" under sändning. Tja... det kan jag väl säga att det är en sanning med modifikation. Visst var jag jätteledsen men att jag skulle ha brutit ihop är nog lite att ta i. Däremot kan jag hålla med om att det var jättesvårt att stå ut många gånger och ja, jag fick en del stöd av produktionsledningen när det kändes som värst men också av mina Farmar-kompisar. Vi håller ihop och stöttar varandra, samtidigt som det nu börjar bli grupperingar och konflikterna hägrar överallt.Jag tyckte det var svårt att behöva välja sida bland de grupperingar som uppstått nu på Farmen. En del tycker att jag är feg som inte går in i konflikt men från min sida handlar det om ett strategiskt val i nuläget. Jag kan tycka mycket bra om en deltagare även om jag inte sympatiserar med dennes åsikt. Det är viktigt att skilja på sak och person. Hur långt detta förhållningssätt tar mig i tävlingen blir spännande att se.Kram n
Ps. se klippet och mycket mer på min blogg:
ekdungen.blogspot.se/
-
ekdungen.blogspot.se/
På Farmen har vi ett utedass med tre hål. Det måste vi själva tömma och det är ingen angenäm sak men nödvändig. Om vi inte tömmer blir tunnorna överfulla och vi måste balansera dem på vår skrangliga skottkärra över gården för att de inte ska välta. Det är det som Lina menar när hon i tv pratar om "mjukglass-effekten". Det är Storbonden som delar ut vem som får "äran" att göra det varje gång. Det blåser upp rejält mellan Lina och Gunvor när Lina säger att de båda ska tömma tunnorna, eftersom Gunvor har en bacillskräck som inte är av denna värld.
Denna veckan känns allt lite turbulensartat. Det är något som har hänt denna veckan och vet jag faktiskt inte riktigt vad? Kanske är det matbrist och hemlängtan? Det går upp för oss alla att det inte enbart är en dans på rosor att vara på Farmen, utan hårt slit samt konflikter till höger och vänster. Dessutom att vi är väldigt olika personligheter som ska samsas under ett och samma tak. Tja... vi börjar nog så smått förstå på riktigt vad vi gett oss in i. En del tar det bättre och en del sämre... precis som i det verkliga livet utanför Farmen.
Emoji winkDet är för övrigt väldigt skönt att stänga in sig på dasset tycker jag. Där finns en massa gamla tidningar från tidigt 1900-tal som jag kan bläddra i. Vi har alla fått ett litet minneskort som vi kan sätta in i den lilla video-kameran som finns därinne utifall det är något vi vill berätta i "hemlighet".Det finns en liten glugg till fönstrer inne på dasset med en sliten liten virkad gardin som fladdrar i vinden. Med endast min fotogenlampa som ger ett behagligt sken kan jag sitta där och njuta av att få lite egen tid. Det är enda gången jag kan vara ensam och det känns skönt. Vi är annars inpå varandra mest hela dagarna så de små stunderna jag har på dasset är varmt välkommen.Vi har fått ha kosläpp för våra kossor. Nu ska de äntligen få sova ute om nätterna också, det gör att både kossorna får det bättre men också vi. Allt bajs som de annars har legat och gojsat in sig i slipper vi mer eller mindre hädanefter. Och jag tänker att det är så roligt att se att det finns några varelser som är glada just nu här på Farmen, när inte vi människor är det. Pussar glatt på Gullan (som heter samma som min gamla farmor) och känner att glädjen smittar av sig. Det känns lite som hemma för någon sekund, där jag också har kossor precis utanför köksfönstret (bor ju mitt i en kohage).
-
Besök "Dog with a blog", hundbloggen som gått från 0-100 på bara några dagar! Dog with a blog handlar om, och skrivs av, Elsa the chihuahua, den lilla chihuahuavalpen som har skinn på näsan och vet precis vad hon vill och inte vill. Följ henne och hennes funderingar kring de konstiga människor hon lever med på Dog with a blog.
På min stora blogg Swedish vegetarian abroad skriver jag om att flytta till och leva utomlands med barn. Jag skriver även en del om vegetarisk mat och tipsar om ställen att äta vegetariskt på både utomlands och i Sverige.
-
Hej, ny videoblogg från mig där jag talar om allt från konflikten mellan Storbonden Lina, oss övriga Farmare och grisslakt. Kolla om du vill: ekdungen.blogspot.se/
-
Idag har jag bloggar om hur det är att växa upp som tjock. Pratar mycket om samhällets fet-förakt och hur mycket ord faktiskt skadar.
-
-
Nu börjar spelet verkligen ta fart inne på Farmen som du kan se på tv. Jag har hittills hållit mig lite i bakgrunden men nu får jag mina fiskar varma verkar det som i dagens avsnitt. Dels för att jag är den enda som visar att jag faktiskt bryr mig om Sara-Mari men också för att jag nu inser att om jag inte väljer sida måste jag försöka hålla mig någorlunda sams med alla. Detta är självklart omöjligt och jag stångar mig förgäves igenom konflikter som hägrar nu. Det är inte jag som bråkar mest på Farmen men det blir ofta jag som kommer mitt emellan. Kanske för att jag envisas med att försöka vara vän med alla? Kanske barnsligt och blåögt av mig men det är så jag är. Kanske folk tycker att jag är falsk och vänder kappan efter vinden? Bara jag själv vet vad det är jag gett mig in i och om jag försöker hålla huvudet kallt och inte tar åt mig av de hårda orden som sägs kan jag överleva och bli långvarig här. Tror att jag kommer att kunna sova gott om natten och inte ha skuldkänslor som spökar då. Vi alla på gården vet vid det här laget vad spelet går ut på och jag har precis lika stor rätt att spel det som vem som helst annars som medverkar i denna turbulens av tävling. Vi hade alla våra strategier när vi gick in i tävlingen, den som säger något annat får står för det själv. Jag vet att alla tänkte olika men till sist och syvende blir vårt agerande ett drag som visar spelets riktning. Det borde alla som var med ha sinnesnärvaro att inse tycker jag. Min strategi går ut på att försöka hålla mig på så god got som möjligt med mina kompisar på Farmen, för något annat vore otänkbart för mig. Om det är någon som tror något annat är det bara att beklaga. Mitt enda syfte är att vi alla ska kunna ha en så dräglig tillvaro som möjligt på gården, oavsett vem som hatar/gillar vem. Tro det eller ej men jag gillade faktiskt alla de olika personligheterna där inne på Farmen, mer eller mindre. Såklart har vi alla våra små egenheter men när vi lever så in på varandra som vi gör där på gården så är det oundvikligt att vi kommer i konflikt med varandra då och då. Ibland beter vi oss på ett sätt vi kanske inte annars skulle ha gjort ute i vår vardagliga värld. Vi hade kanske till och med valt att inte umgås alls där men nu är vi tvungna att göra det och vägarna dit är lika olika som vi är personer på Farmen. Hävdar fortfarande att du måste ha det i bakhuvudet hela tiden när du ser programmen på tv. Det är nästan så att jag själv glömmer bort det när jag analyserar och ser hur programmet är vinklat ibland. Har därför en stor förståelse om du som tittare lätt glömmer bort det. Den enda krassa sanningen som vi aldrig får glömma någon av oss att det är verkliga människor bakom de olika karaktärerna som tv visar upp. Det får vi aldrig någonsin glömma bort när vi dömer andra för hårt ibland med våra ord på nätet. Har jag inte rätt så säg?
ekdungen.blogspot.se/
-
Idag blev det en hyllning till lärarkåren som allt för sällan för credot för sitt arbete!
lemano.se/2016/february/inspiration-for-framtiden.html -
Följ chihuahuavalpen Elsa, Elsa the chihuahua, på hennes egen blogg: "Dog with a blog". Hon berättar om sitt valpliv, sina konstiga människor, hundprylar och vart hundar är välkomna.
Gå in på Dog with a blog varje dag för att inte missa tävlingar och annat kul.
