EPT (Extremely Pre Term/Extremt mycket för tidigt född) Tråd 17

Oj pellepellepelle, jag kan inte förstå hur det kan bli såhär. Jag vet hur skönt det är att ha tvillingarna tillsammans och dessutom få ha de större barnen inom rimligt avstånd versus att inte ha det. Hur slitigt det är att inte finnas där för alla på samma gång. Det kändes jobbigt att inte kunna vaka över sina barn tillsammans med maken, men det är ju nackdelen med att ha äldre barn i en sådan situation.

Men de särade aldrig på mina tjejer så som de kommer att göra med dina tvillingar och jag vill inte föreställa mig hur det skulle kännas. Dessutom i kris!

Om jag kunde trolla...

Så sant!

pellepellepelle, det du berättar är så ofattbart. Jag hoppas att dina pojkar snart blir utskrivna.

Grattis lilla Emilia!!!

mina12: Vad bra att du tyckte om Prematurbandet  Kul att dina band har gått åt! Jag kan tänka mig att det är många som ger bort dem i julklapp.
Hittills har cirka 180 band sålts via Pytteliten och sedan har 1200 sålts till Sveriges prematurföreningar. Otroligt att det har hänt så här mycket på en vecka!!!

Kram till er alla. Ni är inte ensamma!

Jenny
Vad glad och rörd jag blir! Skönt att allt verkar bra med tjejen. Jag kan inte glömma vårt samtal som känns för så länge sedan men ändå nyss.
Kram

Pellepellepelle, Jag hade hemtjänsten hos oss när Nelia och Lilja var små. Jag tror att vi först hade 10 timmar i veckan och senare 15.

Det jag huvudsakligen behövde hjälp med var vid hämtning och lämning av storasyskonen på dagis. Jag vågade absolut inte ha Nelia i bilen medan jag gick in på dagis eftersom hon kunde börja gråta och kräkas. Jag var rädd för att hon skulle kväva sig själv. Jag orkade inte dra med dem båda in två gånger om dagen och så ville jag bespara dem att utsätta dem för infektioner. Det räckte med den nojan över att få hem storasyskonen efteråt. Tvätta händerna på dem och sprita.

Det tog en halvtimme att hämta/lämna så då blev det 5 timmar i veckan. Jag ville helst vara hemma med tjejerna och att någon åkte till dagis men det gick inte eftersom hjälpen var till för de små.
Ibland hade jag hemtjänsten med mig till sjukhuset för att kunna vara en åt dem var.

Jag fick åka och handla eller så om jag ville medan de passade tjejerna men hemtjänsten fick inte mata tjejerna så jag var tvungen att åka direkt efter ett mål och komma hem innan nästa. Det betydde att jag bara hade 2 timme på mig att shoppa. Tjejerna åt var fjärde timme och det tog en halvtimme var. Sedan tog det en halvtimme till affären också.

Senare började vi i habiliteringsbadet och eftersom jag var tvungen att ha någon med mig så följde hemtjänsten med. Habiliteringen kunde inte hjälpa även om de var två i badet. Efter en tid så fick jag inte ha kvar hjälpen och då fick vi tyvärr sluta med badet.

Jag har fortfarande kontakt med den tjej som var oftast hos oss. Jag tänkte precis som du innan att det skulle bli jobbigt med ytterligare folk som genomströmmade vårt hem men det var istället till god hjälp. Jag var lite orolig först för att inte komma överens eller att inte få något privatliv. Bara en sådan sak som att tänka på att ha städat eller så.

Skönt med framgångar! Så tråkigt att lillebror verkar vara blind. Jag hoppas att ni slipper svampmedicin och annat jobbigt.

Kram!

Glömde förresten berätta att Nelia och Lilja kommer vara med i "Efter tio" med Malou den 7 februari. De har tema enäggstvillingar. Jag är lite nervös för att vara med i direktsändning...

De efterlyser någon med enäggstvillingar där det har gått väldigt olika för tvillingarna. Mejla mig om du känner dig träffad. Vuxna eller små tvillingar.

Skall försöka påminna er! Jag skall dock åka upp dagen innan.

Pellepellepelle, Det är inte konstigt att du känner så. Det är ju inte så att du missunnar dem deras lycka. Du bara önskar att du kunde få vara med om det lugn och den trygghet som de känner och som du inte fick uppleva.
Jag var väldigt ledsen över att ha missat halva graviditeten och vill vara gravid igen trots att vi hade fyra små barn. Nu känns det bättre och jag tror att jag har kommit förbi bebis-sjukan, men jag blev lätt avundsjuk på andra gravida då. Kan fortfarande känna saknad efter en normal, lång och tung graviditet, och som kronan på verket en häftig, djurisk förlossning och en fantastisk, ljuvlig, frisk bebis på magen.
Men fem barn känns lite mycket ;)

Jag hoppas att dina känslor tonar av med tiden.

Kram

Vad härligt att Ante är syrgasfri! Grattis till er!