Hjälp! Min son är pervers!

Har inte heller läst någonstans om att TS skulle ha pratat innan eller strax efter det som hände, hon ville ju inte ens ha hem honom efter skolan! Har också undrat över kommunikation/tillit mellan henne och sonen. Håller också med om att sexuella fantasier är privata, de är trots allt fantasier. MEN vi har inte fått reda på om det ens var fråga om det. Mamman kom ju inte på honom "mitt i akten" s.a.s.

Självmorsplaner är ngt helt annat och sådant hoppas man att man märker tidigt, och är man lyhörd som förälder, så ser man signaler tidigt. Tror inte att man behöver snoka igenom datorn för att upptäcka det.Tycker inte att jag gjort ngt påhopp, signaturen har ju själv helt klart skrivit sina åsikter. Vi drar väl alla våra egna slutsatser? Men att stämpla killen som pervers nekrofil, det är ok?

hej  TS hur har det gått ?
kramar till dig

Hej ts.

Jag förstår som mamma att det här är skitjobbigt för dig.
Som människa kan jag dock förstå din son.

Jag är en tänkande empatisk person som hela mitt liv jobbat med andra människor och som upplevs som en stark varm person.
Jag är också en sexuell sadist, som sedan barnsben haft sexuella fantasier om att ge smärta, förnedra och kontrollera mina sexpartners.

Det här är min sexualitet, jag lever ut den med min nuvarande partner och även med tidigare partners, men ALDRIG, utan deras medgivande.
Det är det som skiljer mig från en person som begår ett övergrepp.

Det har sagts på tråden att fantasier är inkörsporten till övergrepp, jag är det levande beviset på att det inte stämmer.
Sen jag var 7 har jag fantiserat om sånt här, idag är jag 50 plus, och jag har aldrig ens varit i närheten av att känna mig sugen på att begå ett övergrepp.
Tvärtom, när jag har mött människor som blivit utsatta,(i mitt yrke) som t ex våldtäktsoffer, misshandlade människor etc.......då har min sexualitet varit bortblåst, då tar den mänskliga empatin över och allt jag kan känna är medlidande, omvårdnad och äckel inför den som gjort det här.
Och kunde jag skulle jag omedelbart stoppa ett pågående övergrepp, jag skulle inte tända på det.
Men det hindrar inte att jag i min fantasi kan tända på en våldtäktsfantasi, för den händer inte på riktigt, den försiggår bara i mitt huvud, ingen verklig människa blir skadad av mina fantasier.

Så det ÄR verkligen en stor skillnad på det man fantiserar om och vad ens värderingar är.

Och vad det gäller mina partners så tänder dom på detsamma som jag, fast från andra sidan, annars skulle vi inte kunna matcha varandra sexuellt.
Där blir det en form av rollspel.

Om det här är så att det är din sons sexuella läggning vet inte jag, det kan det vara.
Det kan också vara ett uttryck för ett dåligt mående.
Det kan också vara ett uttryck för allmänn nyfikenhet, då försvinner det ju.
Men om det är hans sexuella läggning vet jag att det finns ingen teraupeuft i världen som kan "bota" honom, lika lite som man kan "bota" homosexualitet.
Försök inte ens, då skadar du honom.

Jag tycker att du fått bra tips av Mandi och Tonårsmamma, lyssna på dom.
Be din son om ursäkt för att du kränkt hans integritet, lyssna på honom utan att döma honom.
Men börja med att säga att du älskar honom, från månen och tillbaka, för det tror jag han behöver höra från dig nu.

Och ja, just det.
Jag är kvinna och mamma till två vuxna barn, vars sexualitet jag inte vet ett vitten om, men det är ok.

Jag har bara läst tråden från start till sida 9. Det är nästan skrämmande hur många som verkar tycka att det är OK att kolla på extremt våldsamma bilder/porr och liknande. Jag tycker det är lite farligt att säga att det är normalt, för tiderna har förändrats, och såna saker. Det ÄR inte okej. Nånstans måste man som förälder dra en linje, tycker jag.
Men då kan vi ju snart anta att det är helt okej att misshandla folk till döds vid 16 års ålder? Eftersom det blivit så vanligt på senare tid. Dödsmisshandeln av Riccardo 2007, hela förra sommaren behöver jag väl inte ens nämna. Men det är ju så. Barn är barn, dom måste få upptäcka sig själva och livet, eller hur?

Jag är absolut ingen moraltant. Men jag tycker som sagt att nånstans får man dra en linje för vad som är OK. Att vilja stympa folk och ha sex med lik, då har min gräns blivit nådd.

Fråga honom vad han pysslar med och se vad han svarar. Säg som det är att du blev jätteorolig när du ser och läser vad han skrivit. Kan ju vara någon sjuk trend i skolan men kanske inte.
De flesta ungsomar som insjuknar i psykossjukdomar brukar oftast ske i 20 års åldern, typ ålder mellan vuxen och barndomen. Så han är nog inte psykopatisk om det inte hänt något allvarligt trauma i hans liv som inträffat.

Men som sagt, fråga för allas skull!

Jag antar att det jag försöker säga dig, ts, som mamma med insyn i hur det är att vara sadomasokist till en annan mamma som är orolig, att det behöver inte betyda att din son kommer bli seriemördare bara för att han har den här sexualiteten, OM han har det alltså.
Det vet vi ju inte.

Jag är en person som aldrig haft några psykiska problem.
Jag har haft goda, långvariga relationer.
Jag har en god karriär i ett yrke jag trivs bra med.
Jag har goda sociala relationer.
Jag har aldrig haft problem med lagen.
Mina barn är harmoniska människor som är goda samhällsmedborgare precis som jag är.

Och jag är inte den enda, jag känner ju en hel del utövare av bdsm, och vi finns inom alla samhällsklasser, från vaktmästare och dagbarnsfröknar till universitetsprofessorer och människor i regeringsställning.
Vi finns i alla åldrar och inom alla yrken.
Vi är ett tvärsnitt av samhället.

Det är klart att vi har vår beskärda del av brottslingar, människor som mår dåligt, människor som inte klarar av sina liv helt och fullt, etc.....
men såna människor finns i alla grupper.
Även där är vi ett tvärsnitt av samhället.

Det enda som skiljer dig från mig är att vi (antagligen) tänder sexuellt på olika saker.

Om din son tänder på våld betyder det inte att han inte kan ha ett mycket gott liv och komma att bli en bra vuxen man, pappa och samhällsmedborgare.
Det betyder bara att han tänder på våld, i så fall.

Uppenbarligen tyckte familjeliv att det var det eftersom de tagit bort ditt inlägg.
Klart att det var ett påhopp. Många här skriver sina åsikter men att säga att någon är ett fall för psyktet och att denne är sinnesrubbad utifrån vad någon svarat här i forumet är ett påhopp. Och att du dessutom får feedback av en annan som håller med dig (gick tillbaka för att kolla men det var visst också borta) är skrämmande.

Vad gäller ditt sista uttalande i det jag citerar så tycker jag att bara att det är skumt att du riktar pekfingret på någon annan. Jag vet inte exakt vad det står i alla inlägg här i forumet men jag har för mig att det är mamman som undrar om sonen är nekrofil. Och dessutom så handlar det ju inte om någon annan här i forumet. Klart man inte ska prata goja om folk men hänger man på ett forum bör man tänka sig för vad man skriver eftersom det trots allt är riktiga människor med känslor som sitter på andra sidan datorn.

Aha, så om man onanerar, så är man vuxen?

Men kan folk ge sig nu???!! Vad har detta inlägg med ts problem att göra? Folk får ha vilken de vill på sexualitet men de behöver inte få personliga påhopp för det. Det finns många många många som anser att vissa saker inom sexlivet är förvrängt och kan kännas smutsigt, men varför måste de bli påhoppade för det? Jag är en fritänkare men det finns mycket jag inte skulle vilja dra in i sovrummet. Det är helt individuellt vart gränserna går. Därmed betyder det inte att personen ni hoppar på inte kan utföra sitt jobb bra.

En möjlig anledning är inte att han är pervers, utan bara väldigt olycklig.
Han kanske måste få ut sin ilska mot sina klasskompisar på något sätt, och det blir genom fingrarna på tangentbordet, klapper klapper, istället för att sätta sina tankar i handling.
Det är väl just under tonåren som man skriver sina mörkaste texter och tänker de mest förbjudna tankarna?
Sedan kanske hans sexualitet är en helt annan sak. Han kanske tänder på såna fantasier. Utan att för den sakens skull vilja göra det på riktigt. Ungefär som man kan tända på fantasier om små asiatiska flickor, djur och gummistövlar.

Dock kan det ju vara så att han fastnat i detta tankesätt. Han kanske mår dåligt och behöver hjälp. Han kanske är mobbad, deprimerad, ensam, olyckligt kär? Han kanske bara vill prata och få en kram. Få höra att allt det här svarta, sorgna går över en dag.