Missed abort

Åh vännen, hade verkligen hoppats på att det var er tur nu! Ta hand om dig och deppa lite och sen så gör du precis som du skrivit och skämmer bort dig med ett glas vin och kanske lite god ost? Snart har du ÄL igen!! Mamaobabba fina vännen! Du är så stark och tuff att det där hoppet inte har en chans att komma undan! Du har snart ÄL igen också och då jävlar alltså! Stor kram till dig...

Jag borde ha BIM på onsdag om cykeln tänker börja komma i ordning med 28 dagar igen, det gjorde den ju dock inte förra gången utan dröjde till 32 dagar.

Kommer nog testa mig imorgonbitti iaf. Vill vara på den säkra sidan innan jag ska på cellproveriet. Suck. Jobbigt känns det inför morgondagen, vet ju inte vad jag ska hoppas på riktigt och det känns konstigt. Skulle det, även om det ju inte är så troligt, vara ett plus så vet jag inte vad som händer iom cellförändringen och kommande tester och operation. Ja ni, livet alltså.. Ibland så undrar man när turen ska vända..

Igår var jag på H&M och kunde inte låta bli att titta på bebiskläder. Fy vad mycket sött det finns... att man ska plåga sig själv så.. Suck igen..

negativt.

är så besviken och trött nu. hade liksom trott att det kanske skulle ha kunnat vara något den här gången. ja ni vet hur man tänker och känner...

Härligt att höra! Så glad för er skull!!

Har varit på ytterligare tester för cellförändringen och då visade det sig att jag har knottror på livmodershalsen som blöder och har sig. Jag kommer få ytterligare svar om några veckor vad gäller omfattningen och graden på cellförändringen och det känns så jävla skitjobbigt att inte veta och bara få vänta vänta vänta..

Ivf så har vi fått beskedet att vi måste vänta minst 2-3 månader med att försöka skaffa barn nu. Jag känner mig så jävla trött och ledsen. Livet känns så jävla tungt...

Jag skickar kramar till alla andra där ute. Ni är underbara men nu kommer jag nog hålla mig undan ett tag och iaf försöka (försöka kan man ju alltid..) fokusera på annat för att göra längtan och livet lite lättare...

Hoppar in och stryker mig tillfälligt från BIM-listan också. Återkommer när vi fått besked om när vi kan fortsätta försöka. Kramar till er alla!

BIM-lista 

Sommarbebis2010 - BIM ca 12/9
Xperia - BIM ca 14 september (men tror att jag fått en nidblödning!! ;D)
Mammaobabba - BIM ca 6/10
airamanna - BIM 22/10

Gud så skönt att operationen äntligen blivit av. Kan ni börja försöka meddetsamma nu eller hur fungerar det? Måste kännas fantastiskt för er! Usch och fy. Förstår dig ju precis vännen. Efter för mycket motgångar orkar man inte med mer orättvisor. Tycker också att det verkar skitskumt att de inte tar emot er. Om jag var du skulle jag ringa och kräva ett ordentligt svar! Så kan dom ju inte hålla på heller...

Glöm inte att du är fantastiskt stark, modig och tuff! All styrka du behöver finns inuti - men ibland kan det ju vara skönt att bara ta det lugnt från framförallt "takeverksamheten"...Åh, RUL! Gud vad härligt, vad glad jag är för er skull! Måste kännas alldeles underbart pirrigt

Oj, vad det hänt mycket här! Även om jag inte skrivit så går jag in och tittar då och då och tyckte det var jättetrist att så många ville ta en paus från forumet. Känns ju tryggt att ha er här såklart men samtidigt förstår jag ju att man inte orkar ibland riktigt.

På torsdag ska jag till sjukhuset för att få det slutgiltiga testresultatet från cellförändringarna. Jag är på något konstigt sätt ändå taggad in för det. Nu har det ändå gått typ en och en halv månad sen jag fick reda på det första gången så nu vill man ju bara spöa dom här cellerna och gå vidare. Vågar inte tänka att det skulle kunna vara ngt värre än cellförändringar även fast det såklart vore bra att förbereda sig på det också. Det jag antar är att jag kommer att få göra en operation och sedan få vänta typ en månad med sex igen och sen kanske kanske få försöka igen. OCH DÅ JÄVLAR!

Kram på er alla sköna bönor! Ni är så starka, fina och duktiga - glöm inte det!

Igår träffade jag förresten en av mina absolut äldsta barndomsvänner. Hon är gravid och beräknad till den 1 december, vi var beräknade till den 10 december men det gick hör och häpna rätt bra! Hon var ju jättestor och vårt missfall blev såklart väldigt påtagligt när jag stod bredvid men det kändes som sagt inte så farligt som jag oroat mig för. Istället kände jag mig verkligen glad för hennes skull och hon var himla fin.

Förr eller senare måste det ju bli våran tur..

Så nu har jag inläggsbombat  tillräckligt. Trevlig söndag alla!

Åhå. Trevligt att träffas Tant Pruselius! Och gud så fantastiskt underbart att allt såg fint ut på RUL:et idag. Härligt att höra!