Missed abort

Jag har pratat en hel del med en jätte bra psykolog, men har haft en bra period då jag känt att jag inte behövt prata nå mer med honom, men funderar på att ta kontakt med honom igen nu när jag börjar närma mig bf och det känns tuffare igen. Men det jag verkligen skulle vilja ha nu är obduktionsrapporten även om den inte säger nåt. Annars är det mest en liten stund på kvällen som jag käänner mig nere. Men försöker sysselsätta mig, skriva av mig i min blogg och ventilera med vänner och er på FL.

Det hjälper mycket att få skriva av sig här. Personer som inte dömer än eller försöker få en att tycka att nu har man sörjt färdigt. Har varit trött på dom som säger att dom vet precis hur jag känner för det kan dom inte. Dom kanske har varit med om nåt liknande men ingen kan någonsin förstå exakt hur man känner.

Jag håller tummar och tår över att allt kommit ut och att du är på väg mot ett nytt kapitel i ert liv.  Rådet man får är ju att man ska försöka att inte tänka på att bli gravid, men hur bra fungerar det? Man vll ju så gärna bli gravid igen.
Mitt enda råd med smärtan är vad jag haade mot smärtan på avd, och det var vetekudde som jag hade mot magen när jag satt på tråget lutad över sängen, den fick kllen dock varva med en annan väldigt ofta. Hade lättare brännskador efteråt för att dom var så varma. Men inget hjälpte ju... Men det sjuka var att efter att flickorna var förlösta och moderkakan ute så var verkligen all värk som borta...

Jag har faktiskt för första gången i mitt liv köpt hem glidmedel för att kunna ha sex fast jag inte helt är upplagd för det och för att bara "köra en snabbis". Men den här ÄL hade vi inte möjlighet att pricka in tyvärr så hoppet är väldigt lite för att mensen ska utebli... Men det rä ju det tankarna ha fokuserat på nu istället, att man vill att mensen ska komma så man kan försöka igen om det nu inte är så att gud kände för att befrukta mig iaf

GAAAAAAAAHHH!

JAg blir tokig över att jag tycker livet känns orättvist. Men var och varannan av gamla bekanta på FB skriver om att de ska få barn. 3 av mina vänner har precis fått barn, jag skulle ha varit en av dem och jag skulle dessutom fått två. Jag kände mig speciell över att bära två (kände mig lite utvald).
Men för mig blev dte plattfall och nu är det enda man vill att bli gravid igen och det verkar ju inte funka. VARFÖR kan det inte bara ske? Skulle vara en perfekt bröllopspresent, vi ska ju gifta oss sista helgen i Juli och skulle vara dne lyckligaste bruden någonsin om jag fick gå mot altaretet med mannen jag älskar och vårt blivande barn i magen.

Varför känns det som om alla andra är gravida och inte jag?

Det kanske lät som att jag inte var glad för de som är gravida, det vill jag väl framhålla att jag är samtidigt som bitterheten och och avundsjukan gör sig påmind.

Känns ju hemst att känna sig glad över att inte vara den enda ickegravida. Men jag hoppas att vi alla blir del av den där skaran som är gravid och går med sin stora gravidmage stolt i vädret

Min bästa vän hade ju t o m mage att be mig om att följa med henne när hon skulle göra abort här för några veckor sedan. Men jag samlade mod till mig och gjorde som jag verkligen kände var bäst fr mig och inte bara sätta andra i första rummet. Jag sa att det var hon som satt sig själv i den situationen (hon blev gravid med sin älskare och ville inte att hennes man skulle få veta) och att hon måste förstå att jag inte pallar psykiskt att följa med henne när jag precis förlorat mina efterlängtade flickor och nu kämpar för att bli gravid igen och hon blir gravid med sin älskare pga slarv med piller och vill bara få det ur världen.
Det gör så ont i hjärtat varje gång jag tänker på det... Vi umgås fortfarande flitigt men undviker det samtalsämnet... Om det finns en gud där uppe så undrar man ibland hur han tänker.

Men nu kämpar vi tillsammans i den här tråden efter att bli gravida efter att ha varit med om en otrolig sorg. JAg har bestämt mig för att börja använda crosstrainern här hemma fr o m den här veckan och göra av med lite energi så fort jag vandrar iväg med tankarna på graviditet och testande och så... Försöka få fokus på ett hälsosammare liv.  Har inte blivit av med gravidkilona än. Vill ju försöka se lite bättre ut på bröllopsdagen än vad jag gör nu... Har dock ingen tight klänning men iaf. Ska ge killen en secret box i morgon gåva och då vill man ju visa sig från sin bästa sida. Det kanske sätter lite fart på bebisverkstaden också

Secret-box är en lite fin presentask med lättklädda men fina bilder tagna av en fotograf. Jag ska ta dom i en utomhusmiljö precis vid ett slott precis innan skymning... Jag hoppas att dom blir riktigt bra

Blir galen på min kropp nu, hade mensvärk imorse, nu är den som bortblåst. Så nu kom hoppet tillbaka om att man kanske kan vara gravid iaf. Vi får la vänta och se imorgon på bim...

Jobbigt att mensen inte har blivit regelbunden, jag var faktiskt förvånad över att min var s regelbunden då jag har ätit p-piller i ca10 år. Plus att jag är överviktig, men det ska det bli ändring på nu om jag inte är gravid Ska försöka att inte gå upp så mycket i vikt om jag blir gravid då jag har möjlighet att ingå i ett projekt på MVC.

Håller tummarna för oss som närmar oss BIM att dte blir plus och för er som är vi ÄL att ni får ligga i mycket och  att det ger ett positivt resultat

Mensen kom idag hos PRÄSTEN

Bara att försöka se på det positivt, jag kan ta mig ett glas vin och en nubbe på midsommar, jag slipper vara nykter på kryssning nästa helg och jag kanske kan dricka på en eventuell möhippa