• FinaFamiljen

    Autism - länktips, behandlingsmetoder osv 7

    zelia skrev 2010-11-22 13:44:59 följande:
    moegumsan: Tack, vi fastnade för Dante. Maximilian heter Elvis i andranamn och det tycker jag också jättemycket om. Han fick inte heta det i förstanamn pga av min sambo som vägrade. Dina barn har jättefina namn. Inna-My är jättegulligt. Hur hittade ni det namnet?

    Jag har säkert läst i autismtråden, men glömt. Jag tycker det låter som en toppenlösning för er son! Wow, vilken flexibilitet från både förskola, kommun och LSS. Jag tänker på Grivel som inte får använda den assistenten som de har till träningen på dagis. Här är kommunerna rätt stelbenta får man ju säga. Maximilian började utredas några månader efter dagisstart så innan han började dagis hade vi inga funderingar kring hur miljön skulle passa ett autistiskt barn. Han tog isnkolningen med ro då han mest satt i ett hörn och snurrade på bilhjul. Han var mycket mer inne i sin autismbubbla på den tiden. Kanske för att överleva den stökiga miljön, men samtidigt var han ju likadan hemma. Sen när han fick diagnos ville vi få till IBT och efter lite övertalning gick förskolan med på det till sist. Då inreddes ju ett eget träningsrum till sonen och det kändes tryggt att veta att han och resursen alltid kunder dra sig tillbaka dit när det blir för stökigt på avdelningen. De gör fortfarande det , även om Max är med de andra barnen större delen av tiden numera. Jag vet inte hur det hade varit om Max hade fått mer autismanpassad miljö. Kanske hade han sluppit sina problembeteenden? Jag vet faktiskt inte. Just nu har alla problembeteendet i princip försvunnit (men jag vet att de kan komma tillbaka, de har hänt tidigare). Han är också inne i en väldig utvecklingsperiod när det gäller språket så det mest känns rätt positivt nu. I grund och botten har förskolan varit mycket bra, dock inte perfekt .
    Namnet Inna kommer från en bok jag läste när jag under graviditeten gick en breddningskurs i litteraturvetenskap (distans, spara dagar...). Karaktären var väl eg ganska sorglig, men jag föll direkt för namnet. När jag sedan googlade lite för att kolla ursprung och betydelse - vilket jag alltid gör, viktigt för mig - så hittade jag att namnet är en gammal beteckning på Jämtlands största älv. Eftersom jag är född och uppvuxen i Jämtland så kändes det ännu mer rätt. Sen hade vi diskuterat dubbelnamn lite, och maken kompletterade med My. Men det är Inna i dagligt tal.

    Ja, lösningen verkar onekligen jättebra. Sonen skulle inte klara förskola nu, skulle må dåligt helt enkelt. Lösningen i sig, hade aldrig kommit till skott utan att högsta chefen för lss själv har en son med autism och kommer ihåg hur hon fick kämpa när sonen var liten (är nog runt 20 nu). Sen är förskolechefen helt toppen tack och lov! Han ställer upp på allt vi ber om känns det som.
    Dottern går undan lite nu till sitt träningsrum - kör ett eller två bordspass fortfarande och passar på att lugna sig då, den biten klarar hon bra eftersom det är så begränsat med stimuli då - (troligtvis får de dela rum sen, så det är bra att hon nu klarar mycket ute i barngruppen), men sonen kommer behöva vara där MYCKET i början skulle jag tro. Men vi lever på hoppet. Dottern var också väldigt ointresserad och gick undan fram till närmare tre års ålder, om än inte riktigt i samma utsträckning som sonen. Sen blev hon helt plötsligt jättenyfiken och nu är andra barn absolut den största förstärkaren.
  • FinaFamiljen
    pcalma skrev 2011-01-09 23:42:41 följande:
    En dum fråga: detta med mjölk o glutenfritt... Min flicka har ju autistiskt syndrom. Hon har dock ett "perfekt" verbalt språk. Vad är det som kan bli bättre ?
    Ms största problem är det sociala, krav, oflexibilitet, maten, peceptionen, aggressiva explosiva utbrott, långvariga!
    Hon har ingen utv.störn.
    Funderar starkt på att sätta igång med detta!! Vore det något för henne eller är det
    mer på barn utan tal o som är helt otillgängliga som man märker skillnad?

    Hur förklarar man att hon inte får äta vissa saker?
    Efter vad jag förstår så kan allt bli bättre. Barnen reagerar väldigt olika, vissa mycket och andra lite, vissa med framsteg på det ena området och andra på ett annat. Innan man provat vet man helt enkelt inte.
     Våra barn har anammat det bra. Men för att undvika onödiga konfrontationer så köra vi efter det här receptet i hela familjen - vi har alltså inga saker med mjölk och gluten hemma. På förskolan äter hon ju sällan det som andra äter, har istället sin egen matsedel. Men både "det stora köket" och hjälpredan i förskoleköket (de lagar inte maten där) vet om vad som gäller och de ordnar mat till henne - mycket pannkaka, pasta, korv och köttbullar. De bakar särskilda kakor till henne till firanden och så. Så det funkar bra.

    Visst har vi haft lite problem, mest med att hitta bra och fungerande frukostalternativ, men nu flyter det på. Vi tänker inte så mycket på det längre.
  • FinaFamiljen
    Jonathanmamma skrev 2011-01-10 19:25:52 följande:
    Fråga om Omega-3.
    Jag och en annan mamma har diskuterat bästa Omega-3. Hon har sett att Pikasol forte fått bäst i test, men jag vet inte om det är "rätt" för våra barn. Någon som har några idéer?? Själv kör jag Eye-q sedan 3 år till Jonathan med mycket gott resultat.

    TAcksam för svar
    Anna
    Vi kör plus-EPA och morEpa junior till våra. Sonen tar en av varje, dottern bara morEpan x2 - hon gillar inte smaken av den andra. PlusEPA hade vi nog velat köra, eftersom den vid vår start var den som vi tyckte hade bäst forskarstöd (en nyare stark studie, gäller dock adhd vill jag minnas).
    Jag tycker absolut att omega3 har effekt på båda våra. Dottern blir lugnare tycker jag, och sonen mer fokuserad - båda mer uppmärksamma. Visst är det svårt att veta vad som ger vad, men vi tycker det känns bra så vi fortsätter så här. Ibland funderar jag över dosen, vi kör ju rätt hög dos nu, men den känns rätt nu i alla fall.

    Passar på att inflika en fråga också... Är det för sent att komma in med vårdbidragsinfo:n till er bok nu/snart? Jag skäms över att jag inte fått ändan ur än, men det är så jäkla mycket att göra hela tiden..!
  • FinaFamiljen
    Vidarchefar skrev 2011-01-12 23:01:26 följande:
    Pust! Vilket jävla kaosliv. Jag har inte orkat med att skriva ett enda ord och inte heller följa någon annan tråd än denna... ni dominerar, allihop!

    Korta frågor som ni mer erfarna kanske kan svara på.

    Vår dotter på två år har börjat acceptera att man lägger tabletter och kapslar i hennes fruktpuré så världen av kosttillskott har äntligen öppnat sig för henne. Vi har än så länge bara gett henne Omegakapslar + Kalcipostabletter.

    Vad mer bör vi fokusera på först och främst?

    Magnesium + B6?
    (kan magnesium vara farligt i för höga halter? Här påstås det så:
    www.suite101.com/content/treating-autism-with...)

    Zink?

    B12?

    Våra barn har börjat med kasein- och glutenfri kost för en vecka sedan. Ni andra som kör med detta: hur lång tid tog det för er att upptäcka några effekter - om några? Är det någon av er som inte har fått någon som helst effekt? Mjölk plockade vi bort redan i november, men gluten försvann förra veckan.

    Vår son på tre år är det däremot ingen idé att diskutera tillskott för just nu. Det är snarare så att vi funderar på knapp på magen i stället. Han äter bara chips just nu (Olw:s grillchips, mjölk- och glutenfritt).
    Hej! Vet inte om jag har så många svar den här gången, för vi har heller inte kommit igång med kosttillskotten. Vi försöker få ordning på att ge kalcium, men utöver det är det bara omega (och i vissa fall probiotika). Vet inte hur man ska tänka, för jag hakar också upp mig på att många DAN-rekommendationer verkar innebära så pass höga doser att "skolmedicinen" anser de vara skadliga. Vi tänkte "komma undan" genom att köra Amy Yaskos protokoll istället, men det är ju även där en påtaglig kostnadsfråga... Så just nu  står vi och väger mest. Har varit fullt upp i alla fall. IBT och PECS, hitta ett bra komplement för att jobba mer på det rent sociala och kommunikativa, få igång fungerande förskoleresurser med utbildning och handledning, få dieten att funka, ta hand om sjukdomar... ja, man har att göra.
    Det enda vi vet i dagsläget, är att vi ska försöka göra lite tester för att se om barnen verkar vara intoleranta mot  några andra födoämnen. Sen får vi se. Vi har simskola på g, och fyller dagarna alldeles utmärkt utan mer saker nu. Kosttillskott borde vi ju ta ställning till, men jag vet helt enkelt inte hur jag ska börja.

    Angående tid innan effekt. Vi märkte vissa saker väldigt fort, sen är ju frågan om de framsteg vi sett under hösten kan kopplas till kost eller bara till andra insatser - det är ju svårt att veta. Magarna har ju blivit bättre, men killens mage slog faktiskt lite över åt andra hållet så det är inte helt bra nu heller. Bättre magfunktion och mer uppmärksamhet/öppenhet var det vi märkte snabbt.

    Tror det finns många som inte märker någon skillnad alls. Frågan är ju hur länge man provar, och som sagt hur man ska veta vad framstegen egentligen kommer av...
  • FinaFamiljen

    Kaffemamma: Är ni alltså på gång med att starta upp Amy Yaskos protokoll? Har du hunnit kolla upp allt och så? Har koll på kostnader etc? Jag har inte hunnit men är nyfiken... väldigt nyfiken... Kanske vi ska inboxa lite?

  • FinaFamiljen

    Hej! Nu behöver jag pepp! Jag har precis bokat in maken och sonens resurs på workshop hos speciella på fredag (tack för tipset kaffemamma, trodde aldrig att det skulle funka men när du nämnde det så kollade jag och vips...). Jag får naturligtvis inte åka (kan inte lämna lillan så länge och att åka med henne känns alltför osäkert och svårt), så jag får stanna hemma ensam med hela högen ungar... Jag behöver därför höra en massa goda erfarenheter från er som deltagit, låt mig höra att det är ett bra val och att det kommer komma hela familjen till gagn sen..!

  • FinaFamiljen
    zelia skrev 2011-01-18 16:11:39 följande:
    Hej!

    Jag gick Speciellas workshop för drygt ett år sedan. Jag tycker att det var jättebra. Man fick mycket feedback (vi hade ju filmat material när vi leker med sonen) och det var kul att träffa de andra föräldrarna. De flesta körde IBT men ville kombinera detta med floortime. Jag tycker dessa två förhållningssätt komletterar varandra perfekt. Floortime boostrar verkligen samspelet och relationen och är jättebra för utveckling av leken. I IBTn tränar barnet en massa saker som man faktiskt kan använda sig av i leken sedan (joint attention, kommunikation, språk, immitation). Ofta tycker jag att incidental teaching och floortime ibland går in i varandra. IT är ju när man riggar en lek eller en situation och sedan väntar in barnets initiativ. Floortime handlar också mycket om det.
    Tack! Det var precis sånt jag ville höra! Det låter verkligen som att det kommer passa oss jättebra! Vi har ju hållit på ett tag nu och letat efter komplementet, och blandat ganska friskt. Inspiration hittar man ju i kommunicerande samspel, i hanen-böckerna, i son-rise-konceptet... Just Floortime var jag inne på redan i mars förra året, men jag trodde inte att det skulle gå att ordna så lätt. Nu känns det jättebra att vara på g, det enda som kunde göra det bättre vore ju om jag faktiskt fick vara med... =/
  • FinaFamiljen
    kaffemamma skrev 2011-01-19 08:28:36 följande:
    Moegumsan - ni kan kanske komplettera med en privat session då de från Speciella kommer hem till er? Det har vi gjort. Jag gillar dem  och metoden jättemycket -men  egentligen var det väl inte så där dramatiskt vad jag tyckte jag lärde mig på kursen till att börja med, men det förändrade vårt synsätt och gav omedelbart resultat. Så, inget revolutionerande egentligen, men trots det gjorde det stor skillnad. Och det känndes roligt, inte betungande, att träna.
    Jag har väl en känsla av att jag kommer säga detsamma. På så vis är det bra att det är maken och resursen som åker, jag tror de har mer att lära där. Låter väl som jag är styv i korken... =) men det är inte så jag menar, bara att jag varit mer  med ungarna och lekt så jag har ändå hittat vägar. Jag läser också massor, allt jag kan hitta, och tar in influenser från alla ställen så lite på väg är jag ju. Resursen är ju ny både i diagnosen, med sonen och med alla metoder så det tar naturligtvis lite tid att sätta sig in i allt. Maken är helt enkelt inte så lekig av sig, han är lite autistisk... =) =) =)
    Han är för social och kommunikativ för att få diagnos, men när han berättar om hur han inte ville leka låtsaslekar alls när han var liten utan hellre konstruerade eller sorterade så kan man ju börja undra... =) Lite mer drag än "medelsvensson" tror jag nog att han har i alla fall. Och det har nog jag med tror jag ibland, fast helt andra än han. Att kombinationen blev som den blev kanske inte är konstigt...Cool
  • FinaFamiljen
    kaffemamma skrev 2011-03-22 11:42:52 följande:
    Autism-overload!! Jag skulle vilja gå minst två av de kurser som erbjuds via autismcenter barn & ungdom (den om kommunikation och den om utvecklingstörning). Jag skulle vilja gå på Nya Tidens Barns föreläsning. Jag skulle vilja gå på den där amerikanska föreläsningen från omtalad man med egen diagnos som annonseras i Ögonblick. Samtidigt - det är knappast bristen på information som är mitt problem. Det är tiden och orken att omvandla kunskapen och idéerna  till handling. Alla de där smarta råden som jag fått av duktiga föräldrar och proffs, om allt från träning, vardag, diet, behandling av alla de slag. Vi har tappat orken känns det som och gör inget fullt ut och lite av det mesta. Och sonens utveckling går väldigt långsamt. Puh.
    Tänk där tror jag att även jag befinner mig just nu... Det har varit en lång tuff period, och nu har sonens resurs semester i tre (!) veckor. Jag försöker skola in vikarien (som inte alls hann skolas in innan) och sköta träningen, samtidigt som äldsta dottern är hemma sjuk med öroninflammation (och därmed inte får typ nån träning alls, mycket av det som är sker på förskolan nu för vi hinner knappt med) och yngsta dottern är i en härlig utvecklingsfas - vill inte alls sova och är ännu lite mer intensiv än vanligt. Maken började nytt jobb för tre veckor sedan, så jag känner mig helt ensam i att rodda allt. Dotterns träning blir typ inte alls, sonens träning har fått backa massor till grundläggande repetition eftersom han inte tycker vikarien är nåt att lyssna på... *suck*
  • FinaFamiljen

    tack för tipset hörni! Men jag blir nyfiken, är det att ge jakande/nekande svar över huvud taget som är svårt - eller att verbalt göra det? Här är det lite olika... Dottern har fortfarande lite svårt att ge svar faktiskt, det går bra i perioder men om vi inte generaliseringstränar lite kontinueligt så försvinner det lite - nejet då...  Ja sitter.
    Sonen är ju inte verbal, men har inte just några svårigheter med att svara ja/nej genom att nicka/skaka på huvudet. Skulle i så fall vara när han tycker att vi driver det hela för långt eller om han verkligen verkligen inte vill något - då kommer det lite mer allmängiltiga gnällandet istället för huvudskakning. Men annars går det rätt bra.

Svar på tråden Autism - länktips, behandlingsmetoder osv 7