Autism - länktips, behandlingsmetoder osv 7
Jag har säkert läst i autismtråden, men glömt. Jag tycker det låter som en toppenlösning för er son! Wow, vilken flexibilitet från både förskola, kommun och LSS. Jag tänker på Grivel som inte får använda den assistenten som de har till träningen på dagis. Här är kommunerna rätt stelbenta får man ju säga. Maximilian började utredas några månader efter dagisstart så innan han började dagis hade vi inga funderingar kring hur miljön skulle passa ett autistiskt barn. Han tog isnkolningen med ro då han mest satt i ett hörn och snurrade på bilhjul. Han var mycket mer inne i sin autismbubbla på den tiden. Kanske för att överleva den stökiga miljön, men samtidigt var han ju likadan hemma. Sen när han fick diagnos ville vi få till IBT och efter lite övertalning gick förskolan med på det till sist. Då inreddes ju ett eget träningsrum till sonen och det kändes tryggt att veta att han och resursen alltid kunder dra sig tillbaka dit när det blir för stökigt på avdelningen. De gör fortfarande det , även om Max är med de andra barnen större delen av tiden numera. Jag vet inte hur det hade varit om Max hade fått mer autismanpassad miljö. Kanske hade han sluppit sina problembeteenden? Jag vet faktiskt inte. Just nu har alla problembeteendet i princip försvunnit (men jag vet att de kan komma tillbaka, de har hänt tidigare). Han är också inne i en väldig utvecklingsperiod när det gäller språket så det mest känns rätt positivt nu. I grund och botten har förskolan varit mycket bra, dock inte perfekt
Ja, lösningen verkar onekligen jättebra. Sonen skulle inte klara förskola nu, skulle må dåligt helt enkelt. Lösningen i sig, hade aldrig kommit till skott utan att högsta chefen för lss själv har en son med autism och kommer ihåg hur hon fick kämpa när sonen var liten (är nog runt 20 nu). Sen är förskolechefen helt toppen tack och lov! Han ställer upp på allt vi ber om känns det som.
Dottern går undan lite nu till sitt träningsrum - kör ett eller två bordspass fortfarande och passar på att lugna sig då, den biten klarar hon bra eftersom det är så begränsat med stimuli då - (troligtvis får de dela rum sen, så det är bra att hon nu klarar mycket ute i barngruppen), men sonen kommer behöva vara där MYCKET i början skulle jag tro. Men vi lever på hoppet. Dottern var också väldigt ointresserad och gick undan fram till närmare tre års ålder, om än inte riktigt i samma utsträckning som sonen. Sen blev hon helt plötsligt jättenyfiken och nu är andra barn absolut den största förstärkaren.