• Anonym (Anna)

    Hur göra för att särkullbarnet inte ska ärva huset?

    Vår situation är den här:

    Jag och min sambo har två små barn gemensamt. Han har även en son på 17 år sedan ett tidigare förhållande. Sonen bor med sin mamma och kontakten med sonen är ganska dålig, det är mycket problem kring sonen såsom missbruk och kriminalitet.

    Jag och min sambo har precis byggt ett nytt hus och tagit ett gemensamt banklån för detta. Vår önskan är att den dagen som min sambo går bort ska endast våra gemensamma barn ärva vårt hus/värdet av det. Huset är något som vi gemensamt byggt upp för att våra barn ska växa upp där och det känns verkligen fel om hans äldsta son ska få del av den ekonomiska vinst som skulle bli vid en framtida försäljning.

    Så min fråga är alltså hur man gör för att endast våra gemensamma barn ska ärva vårt hus? Kan min sambo skriva över sin del av huset på mig så att jag äger allt på "pappret"? Borde vi gifta oss?  Tacksam för råd.

  • Svar på tråden Hur göra för att särkullbarnet inte ska ärva huset?
  • Stinky
    lillesa skrev 2010-02-25 21:22:24 följande:
    Ja du, vad ska jag som sk särkullbarn säga? Ett litet tips är ju att på boupptäckningen så beter du dig som den sörjande änkan. Säg till honom att ni är familj, få honom att skriva på ett papper att han inte tar ut sitt farsarv nu utan den dagen du går bort för att du inte ska behöva sälja huset och att dina barn ska behöva flytta. Ljug om summan han skulle få om han inte gör det. Han skriver på i tron att han inte är girig och gör det för familjen och sina syskon. HAN vill ju inte vara ansvarig för att du måste sälja huset... och ni är ju familj. Bam... där har du det. Har själv upplevt det. Korkat,, ja. Men jag gjorde det i tron att girighet inte lönar sig. FEL FEL! Men jag kan också säga att det är riktigt ruttet att försöka få någon att mista sin arvslott. Visst, han har inte så mycket kontakt med din man. Men det är din mans son och just för att din man inte har vart en så närvarande pappa kanske detta blir lite plåster på såren för den här killen. Vem vet, han kanske har gått runt och undrat hela sitt liv varför hans pappa inte bryr sig om honom. Det är inte hans ansvar att ha en bra kontakt med sin pappa, det är din mans. Det var han som var med när han gjordes. Släpp tankarna om att göra din mans son arvlös, det är hjärtlöst. Bjud hem honom istället och få honom att känna sig välkommen även om han är strulig och kriminell. Vem vet, det är kanske det han behöver för att komma på rätt köl i sitt unga liv.
  • Emmel

    Man kan skriva ett testamente som innebär att barnet bara får den del man inte kan testamentera bort OM det kräver ut arvet på en gång men att det får mer om det väntar tills även du gått bort. Jag vet dock inte hur det fungerar när ni vill att era gemensamma barn ska ärva.

    Kan ni inte spara pengar så att han får sin del i pengar medan era barn får huset?

    Ett litet tillägg bara: det är inte ett dugg säkert att era gemensamma barn kommer vara överens. En av dem måste ju köpa ut det andra OM den vill behålla huset eller så kommer huset att säljas och så delar de på pengarna. Kanske kommer de t o m vara osams...

  • Anonym (gift er)

    Förmodligen är det enklast om ni gifter er.

    Skriver ni inget testamente så händer det här:
    Bodelning: du får hälften av vad ni gemensamt äger. Av hans halva ärver du 2/3 och särkullsbarnet 1/3, dvs du kommer få 5/6 av ert gemensamma och särkullsbarnet 1/6.

    Skriver ni testamente där din man testamenterar bort så mycket han får (hälften av det han äger) till dig så händer det här:
    Bodelning: du får hälften av vad ni gemensamt äger. Av hans halva får du hälften genom testamentet, nu har du 3/4 av ert gemensamma bo. Av den resterande fjärdedeln får du 2/3 och särkullsbarnet 1/3, dvs du kommer få 11/12 av ert gemensamma och särkullsbarnet kommer få 1/12.

    Kompletterar ni dessutom med ett äktenskapsförord innan ni gifter er där allt du äger är enskild egendom och allt han äger är giftorättsgods blir det så här:
    Bodelning: din egendom är enskild och ingår inte i bodelningen. Du får hälften av hans tillgångar (som är de enda gemensamma som finns) tilldelat dig, nu har du 3/4. Sedan får du hälften av den fjärdedelen som finns kvar genom testamentet, nu har du 7/8. Av den resterande åttondelen får du 2/3 och särkullsbarnet 1/3, dvs du kommer få 23/24 av ert gemensamma och särkullsbarnet kommer få 1/24.

    Helt arvlös kan särkullsbarnet bara bil om hans pappa inte äger någonting.

  • sextiotalist

    Gör som min svärfar, där både han och hans fru har barn från båda håll. Den av arvingarna som vill ha sin lott direkt efter sin förälders död får endast laglotten, men väntar man tills dess båda är borta, så får man arvslotten. Med andra ord, det finns alternativ.
    Men som en del skriver, laglotten (som är halva arvslotten) har alltid särkullebarnet rätt att få.
    Men om ni har två barn t.ex, så äger du halva huset, så din sambos sons arslott är endast 1/6 av hela huset, men laglotten är en 1/12.
    Men, du skall också vara medveten om att även era gemensamma barn kan tvinga fram en försäljning om ni inte är gifta, eller kan överförmyndaren göra det. Så mitt förslag är att ni skriver ett testamente där efterlevande skall få sitta i orubbat bo, men om någon vill ha ut sin lott, så är det laglotten som gäller och sedan är arvet förbrukat helt enkelt.

  • sextiotalist

    Och, fixa även en försäkring som faller ut på den efterlevande, så att man kan lösa ut den ett barn eller två eller tre, ifall de kräver ut laglotten direkt. Men jag tror det bästa är att skriva just detta att laglott till den som ha ut sitt arv direkt och sedan finns det inget arv att hämta, arvslotten till den som väntar (och glöm inte att skriva enskild egendom, helst även med avkastning också)

  • Anonym (same same)

    Håller helt och fullt med TS!


    Har också särkullsbarn i familjen och jag är själv särkullsbarn.
    Har aldrig levt med min pappa och hans nya familj och jag förstår honom fullt ut att det han och hans nya familj har byggt upp ska ärva honom. Jag betraktar inte honom som min pappa och han betraktar inte mig som en dotter. Naturligtvis har inte jag rätt till samma som de nya biologiska barnen (tycker jag - inte lagen). Han har 2 nya barn.
    Det finns inga sura miner för det varken från han eller mig.
    De som ska ärva mig är de som jag älskar!
  • Minifer
    Anonym (***) skrev 2010-02-25 21:13:49 följande:
    Minifer: Det beror väl lite på hur långt tid det går. Skänker man bort allt man äger till det ena barnet på sin dödsbädd så blir det ju fel. Har en familj i min bekantskapskrets där det hela tiden var mamman som ägde allt, huset, bilen etc. Pappan hade aldrig några pengar, och hade han det så köpte han saker till sina barn, betalade deras hyror, köpte möbler till dem när de flyttade, bilar etc. Och det var för att han hade ett barn sedan tidigare. Om det är så schysst att göra så kan man ju däremot diskutera...
    nej, det behöver inte vara precis innan döden. I vårt fall var de förvisso gamla men de levde några år till. Jag läste även om fall (eftersom jag ju ville veta vad våra chanser var) där det gått tjugo år, men då det varit tydligt att det var i avsikt att dela arv har dömt till den utmanövrerades fördel. Kan även tipsa om att om man inte är överens om ett dödsbo (vilket han inte lär vara, och alla ska skriva på) så tar det låååååååååååång tiiiid och kostar en jävla massa pengar. Det tog två år för oss, och då körde vi inte ens på 7:4 utan dealde (eftersom hon insåg att hon var helt rökt som vi förde talan)
  • Anonym (Medea)
    Anonym (same same) skrev 2010-02-25 23:16:20 följande:
    Håller helt och fullt med TS! Har också särkullsbarn i familjen och jag är själv särkullsbarn. Har aldrig levt med min pappa och hans nya familj och jag förstår honom fullt ut att det han och hans nya familj har byggt upp ska ärva honom. Jag betraktar inte honom som min pappa och han betraktar inte mig som en dotter. Naturligtvis har inte jag rätt till samma som de nya biologiska barnen (tycker jag - inte lagen). Han har 2 nya barn. Det finns inga sura miner för det varken från han eller mig. De som ska ärva mig är de som jag älskar!
    Håller med. Jag är en vuxen människa och kräver inte att få pengar om en biologisk förälder som jag inte har kontakt med eller känslor för dör. Jag får väl bygga upp mitt eget liv, likväl som mina föräldrar fick.

    Tycker att det borde vara helt fritt att testamentera till vem man vill. Mina pengar är ju just MINA pengar, det är igen annat som ska ha rätt att kräva dem vare sig jag lever eller är död! Jag ska själv få lägga dem på det jag tycker är roligt eller de jag tycker om. Juridiskt har man väl dessutom bara ansvar för sina barn tills de är 18 år.

    Annars kan man ju lika gärna tvinga föräldrar att köpa allt som barnen vill ha, för det är barnens pengar, eller vaddå? Om en 35-årig man vill ha en bostadsrätt ska hans föräldrar tvingas köpa det åt honom om de har pengar. För det är ju hans pengar egentligen. Eller just det, de måste dö först, men sen är det hans pengar vare sig de vill eller inte. 

    Man har inte föräldrar för att få ärva pengar, och man har inte barn för att göra dem rika när man dör.
  • Kjell2

    Har inte läst allt så det kanske blir en upprepning
    Ni kan skriva ett samboavtal eller gifta er och skriva ett äktenskapsförord där huset är din enskilda egendom. Då kommer inte huset ingå i ett eventuellt arvsskifte om din sambo dör. Risken för honom är att om ni separerar så har han ingen rätt till huset.

    Ett annat alternativ är att din sambo tecknar en livföräkring med ett belopp som motsvarar hans sons laglott med dig som förmånstagare. Dör han har du sen pengar att lösa ut sonen med och kan bo kvar i huset.

    Tänk på att även annat ingår i ett eventuellt arvsskifte, bil, sommarhus, båt, sparkonto, prylar. Även om ni inte har något sådant nu kanske ni har det om 20 år.

    /Kjell

  • Anonym

    Tack för mycket bra info , ska prata med min man hur vi ska göra mm självklart vill jag ju att hans barn också ska få ärva lika mycket men vi ev dödsfall vill jag inte behöva sälja huset enbart för att barnet ska få ut sin del direkt.

Svar på tråden Hur göra för att särkullbarnet inte ska ärva huset?