• abuelita

    Viktig info som MVC- och förlossningspersonal brukar hoppa över

    Här  tar vi upp viktig information som mvc- och förlossningspersonal inte brukar ta upp, främst avnavlingsfrågan.
    Det här är en fortsättningstråd, men både nya och gamla besökare  är hjärtligt välkomna att ställa frågor  och dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Kom ihåg att ingen fråga  är för "dum", och det gör inte heller något om en fråga redan varit uppe här flera gånger; Nya besökare tillkommer ständigt och då slipper de leta och behöver dessutom inte känna sig dumma om andra ställer lika "dumma" frågor som de själva undrar över.
    Ni som vill fortsätta tro att man kan lita helt och fullt på att sjukvården kan sin sak i alla lägen och inte undanhåller någon viktig information kan dock hoppa över den här tråden.


    Fyller på med info här så snart jag hinner. Under  tiden rekommenderar jag den gamla tråden och länkarna i den.
     www.familjeliv.se/Forum-2-13/m49525723.html


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-23 05:51
    Här kommer nu trådpresentationen (själv tycker jag att alla bifogade länkar är superviktiga och rekommenderar er därför att läsa dem) och i inlägg nr 1 har jag lagt in en hel radda med viktig information.

    Inom obstetriken har man länge haft för vana att börja med interventioner utan att först undersöka om det är skadligt eller ej. Det är först när man upptäckt att det är skadligt som man slutar med det (i bästa fall). Vilket Marsden Wagner, som under 15 år var chef WHOs mödra- och barnavårdsenhet, pratar om på det här klippet ur Business of Being Born



    Även tidig avnavling är en intervention som man börjat med inom obstetriken utan att först kolla upp om det var ofarligt. Och trots att det gjorts, och fortfarande görs, ett otal internationella avnavlingsstudier som alla visar att det är skadligt, så forstätter man ändå, ofattbart nog, med det på de flesta sjukhus i världen.

    Vid tidig avnavling (inom 20 sekunder efter födseln) blir ca 30-50% av barnets totala blodvolym kvar i moderkakan, vilket alltså innebär att barnet utsätts för en mycket kraftig blodförlust (vuxna blodgivare får inte lämna mer än 10% åt gången, högst 4 ggr per år) samtidigt som det går miste om syreförsörjningen från navelsträngen medan lungorna gör sig redo att ta över andningen, och även de viktiga stamcellerna i moderkaksblodet, som ska skydda mot sjukdomar under livet, ja kanske t.o.m. reparera vissa skador. Vilket stamcellsforskarna däremot har kommit på! Därför är detta blod så eftertraktat. Se min tråd om donation av navelsträngsblod www.familjeliv.se/Forum-2-115/m49012210-1.html
    (inte bara Göteborg, utan även sjukhusen i Stockholm och Skåne har nu börjat/ska börja med insamling av navelsträngblod)

    Och utan några undersökningar för att fastställa den optimala dosen av K-vitamin, och utan forskning för att undersöka om ökade koagulationsfaktorer faktiskt kan orsaka olika problem för en nyfödd (polycytemi t.ex.?), gjorde läkarna som rutinpraxis att injicera alla nyfödda med en dos av K-vitamin 20.000 gånger den normala nivån för en nyfödd. Denna praxis har förblivit i stort sett oförändrad sedan 1944, utan adekvat uppföljd forskning .

    Annat som ges rutinmässigt, utan att man får information om det i förväg och alltså inte själv kan sätta sig in i vad det här innebär, är livmodersammandragande medel.
    Läs min översättning av ett utdrag ur Michel Odents "Putting an End to Women's Global Slaughter: Bleeding to Death" blogg.aftonbladet.se/15613/2010/02/vill-ni-veta-varfor-nyforlosta-modrar-kan-forbloda-mam

    Interventionskaskaden vid barnafödande måste ifrågasättas! Läs Ulla Waldenströms artikel i Läkartidningen www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php

    En svensk studie på Karolinska 1990, som av någon anledning tydligen inte har publicerats för allmänheten eller nått ut till ansvariga inom och över förlossningsvården (annars skulle man väl vara mer försiktig med lustgas?) visar bl.a. att om mamman fått lustgas under förlossningen är det 5 ½ ggr större risk att barnet senare i livet blir amfetaminmissbrukare jämfört med syskon som inte blivit utsatta för lustgas vid födseln.
    Här är en artikel om den studien i British Medical Journal (nitrious oxide är lustgas) www.bmj.com/cgi/content/abstract/301/6760/1067

    Det smusslas verkligen bakom ryggen på intet ont anande blivande föräldrar. Man får inte heller någon information om att barnet ?somnar? i magen av EDA, att värkstimulerande dropp är en vanlig orsak till att barnen blir medtagna och föds med syrebrist. Läs Adams Familys tråd om värkstimulerande dropp (hennes son blev cp-skadad p.g.a. felaktigt använt vs-dropp) www.familjeliv.se/Forum-2-13/m45275145.html

    Men viktigast av allt är ändå att medtagna barn måste livräddas (neonatal HLR) med intakt navelsträng. Läs mitt blogginlägg ?Är neonatal HLR verkligen genomtänkt ???? :
    blogg.aftonbladet.se/15613/2010/03/ar-neonatal-hlr-verkligen-genomtankt-mam

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-23 16:52
    I inlägg 7 finns nu mer viktig information. Och missa inte inlägg 2 där Anna65 berättar om GBS !!!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-24 14:59
    Glömde ju något jätteviktigt bland det jätteviktiga, nämligen doulaeffekten:

    ?Effekten av en stödjande doula har mätts i flera internationella vetenskapliga studier och visar på mycket goda resultat.

    Med en doula minskar:
    · antalet kejsarsnitt med 50%
    · förlossningens längd med 25%
    · behovet av medicinsk smärtlindring med 30%
    · önskemål om ryggbedövning med 60%
    Av studierna framgår också att föräldrar som haft stöd av doula är mer delaktiga i förlossningen och känner sig mer tillfreds med sin upplevelse.?
    www.doulakompaniet.se/

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-28 15:20
    Mer intressant om k-vitamin, och den ?naturliga? viktminskningen under den första levnadsveckan, som tydligen inte är så naturlig. Start i inlägg 72 på den här sidan:
    www.familjeliv.se/Forum-2-13/m51523086-8.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-05-27 14:08
    Var inte rädda att be om att få byta bm om ni känner att era personligheter inte klaffar. Prata igenom denna eventuella situation redan hemma så ni vet hur ni ska agera och vem som ska säga vad.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-06-21 09:08

    Eftersom BB-personal tyvärr ibland är väldigt dåligt pålästa vad gäller amning så är det viktigt att vara ordentligt påläst själv. Ta gärna hjälp av Amningshjälpen www.amningshjalpen.se/

    I inlägg 917, www.familjeliv.se/Forum-2-13/m51523086-92.html berättar Chakito om hur hon fick kämpa för att slippa undan BB-personalens okunskap.

    ----------------------------------------

    Och här, i Linda Karlströms blogg Obesprutat, i Alternativjournalen, finns mer bra info om K-vitamin, och även om avnavling .
    www.alternativjournalen.se/obesprutat

    Särskilt det här tycker jag är jädrans bra skrivet:

    "Det är ALDRIG varken barnläkare eller barnmorska eller en hel hög med vitrockar som bestämmer vilka ingrepp som görs på ditt friska barn!!!! Eller sjuka heller för den delen. Oberoende av om det handlar om blodtransfusion, operation, vaccination eller sen avnavling är det föräldrarna som bestämmer! Allt annat är mot lagen. Ååååå jag blir så arg! Ursäkta men jag eldar lite nu. Hur kan det ha gått så här snett, att vårdpersonalen tror att barnen som föds fram på sjukhuset är deras egendom att förvalta i läkemedelsbolagens intresse? Och denna evinnerliga okunskap sedan. Att de liksom inte tycks fatta att det inte är upp till dem att bestämma! De gör sig själva till åtlöje, åtminstone i mina ögon. "

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-08-05 18:24
    Några nya bloggar om avnavling som jag rekommenderar:

    Viktig information till alla gravida!

    beckahbitch.blogg.se/2010/july/viktig-information-till-alla-gravida.html

    Tidig avnavling kontra Barnens Rättigheter

    blogg.aftonbladet.se/parisiska/2010/08/tidig-avnavling-kontra-barnens-rattigheter

    Läkareden kontra tidig avnavling

    blogg.aftonbladet.se/parisiska/2010/08/lakareden-kontra-tidig-avnavling

    Are Doctors Causing Infant Brain Damage By Clamping The Umbilical Cord Prematurley?

    medicalmisdiagnosisresearch.wordpress.com/2010/07/31/are-doctors-causing-infant-brain-damage-by-clamping-the-umbilical-cord-prematurely/

    Hemimammas kamp ? Kampen för att låta barnen få en chans att leva, mot alla odds.

    blogg.aftonbladet.se/hemimamma/2010/08/hemimammas-kamp-kampen-for-att-lata-barnen-fa-en-chans-att-leva-mot-alla-odds

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-10-11 14:43
    I det här blogginlägget har jag, Abuelita, försökt sammanfatta det viktigaste om avnavling.
    blogg.aftonbladet.se/15613/2010/07/varfor-tidig-avnavling-ar-skadligt-mam

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-02-18 11:08
    Examensarbete ? Magisternivå, om barnmorskors förhållningssätt kring tidig och sen avnavling
    bada.hb.se/bitstream/2320/7819/1/M2011_5.pdf

    50 minuter långt föredrag om avnavling, av den amerikanska obstetrikern Nicholas Fogelson- Delayed Cord Clamping Grand Rounds
    academicobgyn.com/2011/01/30/delayed-cord-clamping-grand-rounds/

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-03-12 17:24
    ?Naturligt? kejsarsnitt.




    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-02-10 23:40
    #7263, som handlar om vattenförlossning, är så viktigt att jag nu kopierar in det här:

    "Hej alla ni som läser och skriver här. Jag har just fått veta att ni finns och att barnet som dog i samband med hemförlossning i vatten 1993 just har diskuterats. Det var min dotter. Det finns mycket att berätta om det, men det som är viktigt för många här om jag förstått saken rätt - är att Sofia inte hade ngt vatten i lungorna och inte några bakterier. Hon dog alltså inte pga att hon fötts i vatten. Hon drog inget andetag alls. För den som vill läsa mer finns boken "I dina spår" där jag berättat det viktigaste. Jag har dessvärre skrivit felaktigt att vattenfödslar förbjöds efter Sofias död i boken. Det blev aldrig förbjudet enligt lag, men rekommendationerna var starka och kvinnor tilläts inte att föda i vatten efter det. Jag heter Kristina Grahn. Och jag vet inte hur detta inlägg placeras, och misstänker att det kommer på fel ställe. Men ändå - på önskan av trådstartaren har jag nu gett mig in i samtalet"

    Länk till boken "I dina spår"
    www.adlibris.com/se/product.aspx

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-03-22 14:09
    Samlade inlägg av en mamma som fött sina 4 barn (varav ett tvillingpar) hemma. De två första helt oassisterat och den sista, tvillingfödseln, med doula närvarande . Helt komplikationsfritt. Alla 4 barnen sent avnavlade.
    Fantastiskt och underbart!
    www.familjeliv.se/Forum-2-13/m51523086-1.html&searchField=3&searchRange=5&searchSort=1&searchLocation=2&doSearch=S%F6k&searchDisplay=2&ts=1
  • Svar på tråden Viktig info som MVC- och förlossningspersonal brukar hoppa över
  • SchumiFerrari
    Made in Taiwan skrev 2010-05-31 06:47:17 följande:
    Jag vet inte riktigt vars jag kan fråga så jag frågar här, vad är det som ÄR normalt att ta tester och undersökningar efter födseln. T.ex. den där häl-screeningen.  Hur är det med ultraljud av mage, höft, hjärta och hjärna? Görs sådant i Sverige? Är det nödvändigt?
    Häl-screening? Aldrig hört om . Inga UL görs när barnet fötts om man inte misstänker att något är fel
    Muppen mars-08 Smurfen aug-09
  • mammageno

    Chakito:

    Det du beskriver är nästan likadant som min fl fast min var inte planerat snitt, jag blev inte hälsad på av alla heller, men mitt tryck försvann och jag fick även jag dödsångest, jag förstod inte att jag fick vanligt blodtrycksfall av blodförlusten.

    Det jag ville säga är att jag gick som en dimma länge, och detta låg som en inre klump som påverkade mitt liv på alla plan, men även positivt.
    Jag har fått en stor insikt om hur viktigt livet är och vad som är viktigt på riktigt.
    Ta dig själv och det du känner på allvar och låt känslorna få plats, och prata mycket om det.
    Jag blev berörd av hur du såg din man, det var samma här, männen ser lika mycket av det som går fel men som i mitt fall var han ju klarare över hur illa det var, fruktansvärt...Det borde verkligen finnas stöd för dem med, min man känner igen allt säger han, det är ledsamt att någon skall se en sån sak hända den man älskar och man kan inte göra något. 

    förut har jag har inte vågat bli gravid, men nu är jag det i v 30 och det har från början känts bra, Jag kan verkligen rekomendera aurora tex. 
    Jag har även besökt fl och även op-rummet vilket jag borde gjort tidigare, och det förlorade all sin kraft även om illamåendet kom så försvann det efter en stund.

    Nu är ju du nybliven mamma och saker har sin ordning, man orkar/hinner inte tänka och känna efter, självklart är det så.
    men jag ville att du skulle veta att du är viktig och din upplevelse med, och du kan känna känslor som inte hör i hop med vad man tror är vanligt, eller att du känner att det känns tomt, men samtidigt som det är överfullt. 

    För mig fick "skräcken" uttryck i att jag blev rädd i allmänhet till en början, och jag blev lite avdomnad, och sedan mycket ilska.

    Många frågor kom och även några 'om jag bara inte... osv. försök att inte ge det för mycket plats, ta reda på hur farligt det  var på riktigt, fråga om medecinska termer som står i journalen (läs den) och fråga ut personalen om varför saker var så som de var, varför presenterade de sig ALLIHOP? varför fick vi inte vara i fred? osv. 
    släta ut alla frågetecken så slipper du bära dem som jag gjort i flera år.

    Är det minsta lilla skriv så är jag här, och säker 100 andra, och vill ge dig stöd.

    Många kramar och gratulationer till den lilla tjejen!  

  • mammageno

    Vet ni, det spelar ingen roll, att man vet att fl kan gå hur som helst, innerst inne har man ju ändå en bild av hur man ville att det skulle gå, den bilden har man burit på länge klart man sörjer om det blir skräck istället för glädje, en riktig sorg!

    vi får tillåta oss att bli ledsna över att det inte blev som man ville, det är ju livsavgörande att föda barn, det omdefinerar oss som människor, ger oss insikter om oss själva som vi inte kunde tro, men som jag ser det för mig, att det fanns en mening iom att jag lärde mig om mig själv pga upplevelsen.

    Chakito och monsterpannkaka: glöm att ni "missade" något, det gjorde ni INTE men jag vet att det känns så...(jag jobbar på det själv ju..)

  • Made in Taiwan
    SchumiFerrari skrev 2010-05-31 09:01:30 följande:
    Häl-screening? Aldrig hört om . Inga UL görs när barnet fötts om man inte misstänker att något är fel
    ett blodprov från hälen, sen screenar man blodet. 
  • Made in Taiwan
    SchumiFerrari skrev 2010-05-31 09:01:30 följande:
    Häl-screening? Aldrig hört om . Inga UL görs när barnet fötts om man inte misstänker att något är fel
    PKU prov ser jag nu på nån sida att det heter.
  • Koffie

    Chaktio, jag känner med dig. Mycket av det du skriver liknar mitt eget snitt.

    Hur har det gått hemma? Med amning och med snittet och allt?
    Tillåt dig att sörja snittet och hela den upplevelsen, jag tror man behöver göra det.

    Som jag skrev i din andra tråd, så hade jag ett helande ögonblick när jag och bebisen badade tillsammans några veckor senare, som gjorde under. Det var som om jag födde honom där och då istället och jag kände den där speciella känslan av att plötsligt knyta an med full kraft - att han var mitt barn och att det ju var precis på det här sättet det skulle ha känts när han föddes. Det var efter veckor av smärta i ärr, sorg över en kaotisk förlossning och bb-tid och kass amning. Då fick jag också ny energi att ta tag i amningen och lyckade faktiskt äntligen få lite hjälp med det också - och det hjälpte självklart också för bondingen..

    Nu behöver ju du inte bada eller få några liknande "halleluja-upplevelser", men jag tror i allafall att det kan behövas att man gör mycket hud-mot-hud med bebisen för anknytningens och amningens skull och att det gör att hela förlossningskaoset liksom ebbar bort.

  • LillanM

    Undrar om jag kan be alla er kunniga om rad! Jag har last pa en del och skulle garna vilja vanta med avnavling nar den lille i magen fods pga alla fordelarna for honom men ar orolig for att det inte ar lampligt med min bakgrund. Min forra forlossning skedde pa tok for tidigt (v 24) och jag fick injektion och hjalp att pa ut moderkakan men det gick inte sa bra och den kom ut i bitar (savitt jag forstar att det vanligt att moderkakan inte slapper vid tidiga forlossningar). Tyvarr visade sig efter nagra veckor att inte alla rester hade kommit ut, jag borjade bloda kraftigt och blev inlagd och fick skrapas och pumpas full av antibiotika (klarade mig undan livmodersinfektion dock). 


    Savitt jag forstar ar tidigare problem som dessa indikationer pa att man inte borde fa forlosa moderkakan helt naturligt - men har jag nagra "mellanalternativ"? Jag har hort talas om "delayed third stage" (istallet for naturligt tredje stadium eller fullt medicinskt ingrepp med injektion innan barnet fods och omedelbar avnavling) men forstar inte riktigt vad det innebar. Ar det nagon som vet? 
  • abuelita

    Chakito, så traumatiskt det måste varit för er alla tre. En riktig rysare faktiskt. Men som sagt, huvudsaken är ni mår bra nu. Och jag tror det var jättebra´att hon fick den lilla filten som luktade mamma och hemma.  {#lang_emotions_sunny}


     Tänk ändå att det är så många bland svensk förlossningspersonal som är så oerhört okunniga om bonding....vad 17 skulle alla dessa personer hålla på där och presentera sig och ha sig för?? En helt annan sak om det är livsnödvändiga saker de stör med, men att presentera sig!!! Grrrr


    Att läsa din berättelse var nästan som att vara med där själv. Du är verkligen en duktig berättare.


    Jag tycker ändå det verkar som att du har knytit an bra till din lilla tjej. Säkert har du haft stor hjälp av att du  började kommunicera med henne redan när hon låg i magen.


     Måste ge Mammageno och Moster Ia varsin stor eloge för de otroligt kloka orden, och jag instämmer helt med Monsterpannkaka att du är en riktig superhjälte.

  • abuelita

    Nu när avnavlingsfrågan är en stor medicinsk nyhet ute i "den stora världen" ..... kan vi inte hjälpas åt att tipsa nyhetsmedia här i Sverige också?   Ju fler vi är som hjälps åt desto större chans är det förstås att  de höjer ögonbrynen och börjar läsa igenom det vi skickar... tex. någon/några av de här länkarna:

    Telegraph.co.uk


    http://www.telegraph.co.uk/health/healthnews/7767484/Wait-to-cut-umbilical-cord-say-researchers.html

    Medical News Today


    http://www.medicalnewstoday.com/articles/189803.php

    msnbc
    http://www.msnbc.msn.com/id/37342877/ns/health-kids_and_parenting/

    Daily Mail Online

    http://www.dailymail.co.uk/health/article-1281688/Babies-helped-delay-clamping-umbilical-cord.html#ixzz0pDgVGn6h


    Science Daily


    http://www.sciencedaily.com/releases/2010/05/100524111728.htm


    Health Newstrack


    http://www.healthnewstrack.com/health-news-2244.html


    EurekAlert!


    http://www.eurekalert.org/pub_releases/2010-05/uosf-dwc052410.php


    Examiner.com National


    http://www.examiner.com/x-29454-Pregnancy-Health-Examiner~y2010m5d26-Why-you-should-talk-to-your-doctor-about-delaying-blood-cord-clamping

    Det här finns på flera andra språk också. Jag har hittat på italienska, portugisiska, franska, holländska..... och  KINESIKSA 

    탯줄이 고동치는 것을 멈출 때까지 기다리는


    http://blog.chosun.com/article.log.view.screen?blogId=3339&logId=4736614


     

  • Chaktio

    Vad fina ni är allihop!!! Nu blir jag alldeles tårögd av era varma ord!

    Har inte tid att skriva så mycket nu, men jag tror ni har alldeles rätt i allt ni skriver om hur viktigt det är att få sörja detta och få full förståelse för vad som hände och varför. Detta verkar faktiskt även förlossningsvården förstått och jag har blivit erbjuden alla möjliga stöd och samtal av inblandade läkare och barnmorskor, och jag kommer att utnyttja det framöver, men just nu vill jag, som ni säkert förstår, mest bara vara med min lilla tjej och mysa.¨

    Första dagarna hemma var riktigt konstiga. Jag var fullständigt överlycklig över min lilla tjej, samtidigt fullständigt förtvivlad över min upplevelse. I flera dagar kunde jag i princip inte sova eftersom sova innebar att jag var tvungen att släppa efter för tankarna som då drabbade mig med full kraft. Men faktiskt var det vår hund som på något sätt lyckades förlösa denna sten i mitt bröst. Tror det var i lördags kväll som sambon mer eller mindre beordrat mig att gå och sova på kvällen, medan han tog hand om bebisen. Vår hund följde med mig in i våra sovrum. Först gick han och lade sig lugnt och stilla, men när jag började gråta kom han till sängkanten (det är en stor hund och han får inte vara i sängen) och var alldeles förtvivlad och ville till mig. När jag lyckats lugna honom lite så han inte studsade längre lade han hela sitt huvud och sin hals i sängen och jag lade mitt huvud ovanpå, med mitt ansikte mot hans nos, nosrygg och ögon och så bara släppte jag efter för tårarna och han bara tog emot dem...

    Efter det har det gått bättre. Jag har vågat tänka på mina upplevelser och idag berättade jag till och med för en vän om dem, utan att jag började gråta! Det är fortfarande lite jobbigt att lägga sig att sova, men det är på väg att bli bättre. På något sätt är jag övertygad om att jag så småningom ska kunna vända denna förtvivlan till en styrka.

    Bondingen och amningen är en historia för sig. Har inte tid att skriva mer just nu, men jag återkommer om den!

Svar på tråden Viktig info som MVC- och förlossningspersonal brukar hoppa över