Inlägg från: Anonym (Anna) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Anna)

    Tråden för familjehem/jourfamiljer/ kontaktfamiljer

    Anonym (Sarah) skrev 2010-04-08 19:22:49 följande:
    Hej alla kunniga..=) Har följt eran trådar ett par månader, kanske tom år faktiskt medans jag och min sambo blivit utredda som kontaktfamilj. I januari ringde dom och sa att vi va godkännda, de va inte så positiva från början då jag bara är 23 (,22 då) min sambo 35. Men att allt nu va godkännt och att de skulle höra av sig när de trodde att de hade nåt som passade oss. Vi har inga barn sen tidigare och bor i en stor trea... Nu till vårt "problem" jag har blivit gravid och vi är så klart jätte glada trots att de inte va planerat än på något år... Vi vill bägge fortsätta med kontaktfamiljskapet, om de finns något för oss men får inget svar från soc, jag har skickat mail (då dom sagt att de är så de helst vill bli kontaktade) och ringt ett par ggr men utan svar. Skickade ett mail till och frågade om de fått de första då jag skrev redan i de första att jag väntade på svar. Nån som vet hur de tänker? Tack på förhand!! Kram S & E
    Jag tror att de kanske vill vänta tills barnet är fött när de väl fått veta det. Mest för att detta att få barn kan vara rätt omvälvande . Men därmed inte sagt att det läggs på is. Det kan gå rätt fort när det väl kommer in något som passar. Jag själv vet att det går alldeles utmärkt att kombinera kontaktfamiljskap med graviditet och spädbarnstid!! Men vi var INTE kontaktfamilj när vi fick vårt första barn.

    Lycka till med allt.
  • Anonym (Anna)

    Någon som vet lite mer om barn som lever med en ensamstående förälder med borderline. Vill mest få lite mer insikt i hur vår lilla tjej som kommer var tredje helg har det. Dessutom har vår socialsekreterare indikerat att det inte funkar så bra hemma i perioder. Barnet reagerar väldigt starkt (enligt mig) när vi höjer rösten och vill vara till lags i varje liten situation om hon inte råkar "glömma bort det".

  • Anonym (Anna)
    Kaosmamma skrev 2010-06-24 19:34:23 följande:
    Hej, såg denna tråd av en slump.

    Jag och min sambo (vi har 3 barn, stabilt förhållande och ekonomi), dock är ett av våra barn väldigt sjukt just nu men det ska bli bättre inom de kommande åren. Vi har redan innan våra egna barn pratat om att bli stödfamilj.. men kommer ju inte kunna bli det nu såklart då vår dotter måste bli stabil innan.

    När ni blev stödfamilj, hur stora var era egna barn då?

    Sköt om!
    /Cecilia
    Hejsan! Vi blev kontaktfamilj för två år sedan och våra barn var då 3,5 år, 2 år och nästan 1 år. Vi fick en liten 4 åring att träffa var tredje helg. Sen ett år senare "råkade" vi bli gravida och fick en liten till. Men det funkar även om det är mycket ibland. Barnet är ensambarn så det är ju lite annorlunda hos oss än hemma hos sig....
  • Anonym (Anna)
    Kaosmamma skrev 2010-06-25 11:15:29 följande:
    åh vad härligt det låter! vi vill så gärna, men ligger just nu på sjukhus 1-3 ggr/månad med vår lilla tjej som fyller 2 år i sept. tar utredningarna lång tid innan man bedöms som lämlig familj?

    lillan måste som sagt bli stabil innan, men det finns en stor längtan att få finnas för andra som behöver det.

    glad midsommar på dig! :)
    Det tog faktiskt väldigt kort tid för oss. <de intervjuade oss på våren och sen var vi igång som kontaktfamilj redan i slutet av sommaren.

    Hoppas ni hade en härlig midsommar också.
  • Anonym (Anna)
    Anonym skrev 2010-08-05 23:30:56 följande:

    JAG VET att det finns både bra och dåliga jourhem/familjehem!
    JAG VET att det inte är världens "lättaste jobb" och att det är underbart och fantastiskt att det finns människor som vill "arbeta" med att ta hand om andras barn som dom av en eller en annan anledning inte klarar av själva.
    JAG VET också att det tyvärr är många och alldeles för många som enbart gör det för pangarnas skull!
    Kan tänka mig att det blir ett jäkla liv nu men JAG VET att det är så och är så alldeles för ofta!
    Känner flera jourhem/familjehem som bara gör det för pengarnas skull! Antingen så åtar dom sig flera barn (det är det som mest lönar sig, dom flesta får alltså ut åtminstone 10.000 / barn sen är det ju bara att räkna, känner själv en familj som har sex barn placerade = dom får alltså ut över 70.000 i månaden) och lever endast på detta ( som kan vara en REJÄL inkomst, från kommunen något lägre men från privata org relativt hög) och så finns det som som faktiskt inte kan få ett annat jobb av någon anledning och det enda dom kan försörja sig på är att vara ett jourhem/familjehem!
    Tycker att det både är tråkigt och dåligt att det hyssas så mycket om det när vi alla vet att det finns och i stor utsträckning! Ja, som sagt va jag själv känner flera sådana familjer!
    Blir rätt trött på allt detta gnäll om "dåligt betalt" och om hur tuffa alla uppdrag kan vara....
    Ja visst finns det såna men gud så många lätta och "vanliga" barn som placeras i annat boende och inte alls på något sätt att svåra eller jobbiga att ha med att göra.
    Har läst "flera trådar" på olika sidor och det är alltid ett sånt jävla gnäll om hur lite betalt det är och hur mycket dom gör för barnen hela tiden....
    Har även läst skrämmande saker på en av dessa sidor om hur jourhems/familjehems familjer "tar råd av varandra" och det måste jag säga va hemskt att läsa..... hur behandlas egentligen dessa barn?????
    Och hela tiden så faller dom tillbaka på hur lite pengar dom får för bördan!!!!!!!!


    Visst sjutton finns det rötägg, de finns överallt men sånt är tyvärr livet. Varför anmäler du dom inte om de nu enligt dig inte sköter sina uppdrag på rätt grunder? Far ett barn illa skall man anmäla om man är en någorlunda fungerande vuxen..... Att det pratas på olika forum är jätteviktigt, man kan inte alltid få den hjälp man behöver av en socialsekreterare som inte är i samma sits. Sen skall det naturligtvis ske anonymt.
  • Anonym (Anna)
    Anonym (Barn till familj) skrev 2010-08-25 09:03:30 följande:
    Barnet du hämtar kan du vilken dag som helst få lämna tillbaka till bio föräldrarna så ju mer du fäster dig vid honom desto jobbigare kommer det att vara för dig och din familj...

    En annan sak är att fundera på tycker jag att jag personligen skulle aldrig ha fosterbarn sålänge mina barn är små... dock hade mina föräldrar det vilket resultera i att jag blev sexuellt utnjyttjad som 5 åring!!! Ingen visste det och jag vågade inte berätta ngt fören 17 år senare... Men men, idag är det bearbetat med psykolog och "överspelat" Men tänk tanken... sätt er in hur skulle det kännas att personen ni tog in i ert hem gör ngt sådant mot ert barn...

    Är uppvuxen i familjehem då mina föräldrar har haft och har fortf familjehem, de har haft de i över 25 år...
    Tänk på era egna barn för dom kommer att hamna i skymn och deras känslor, hur de tycker att det är med en massa barn/ungdomar som flyttar in, flyttar ut...
    Det är inte alltid en dans på rosor!
    Jag har också vuxit upp som biobarn i ett familjehem/avlastningshem. Någon av placeringarna fick mina föräldrar avbryta då tonåringen var utåtagerande och misshandlade min mamma inför ögonen på oss. Där gick gränsen för vad de tyckte det var värt. De grämer sig dock än idag att de inte orkade hela vägen. Övriga placeringar var mest utvecklingsstörda vars föräldrar behövde avlastning. Har vuxit upp med min "syster" som kom till oss när jag var 7 år. Minns faktiskt inget innan hon kom till oss, alltså hur det var att leva utan henne. Nu är det jag som håller kontakten med henne och är både syster och god man till henne. (Min mor dog för tre år sedan). Mina föräldrar öppnade upp sitt hem för andra barn ser jag som det största beviset på att man kan ge otroliga mängder kärlek. Jag som biobarn fick ju min beskärda del ändå. <<precis som när man har många biobarn har ju de olika platser i ditt hjärta. Så nej, det behöver inte vara negativt att vara liten när man får vara med om in och utflyttningar i hemmet.
  • Anonym (Anna)
    Anonym (kanske kanske) skrev 2010-09-02 22:02:01 följande:
    Jag har lite frågor. I mig växer en liten känsla av att jag och min man i framtiden (hur långt bort vet jag inte) kanske skulle kunna bli familjehem. Jag tror att barnet skulle få det väldigt bra i vår familj. Mina frågor.

    Hur små barn kan man få ta hand om? Vi skulle helst vilja ha ett så litet barn som möjligt. Vad är svårigheterna med att ta hand om ett litet barn?

    Kan man få adoptera barnet efter en viss tid om föräldrarna går med på det eller hur går det till?

    Måste man vara familjehem till ett barn där föräldrarna bor i samma kommun som en själv? Jag känner att jag helst inte skulle vilja bo så nära föräldrarna...
    Vad jag utläser av det du skriver så är ni inte mogna/pålästa nog om vad ett familjehem innebär. Som påpekats tidigare är det ju hemflytt som är målet i de absolut flesta fall. Är man inte beredd på det skall man satsa på att kanske vara kontaktfamilj istället.
  • Anonym (Anna)
    tomcar1 skrev 2010-09-21 18:44:51 följande:
    Om vi blir kontaktfamilj till den här 4-åringen, vad kan man begära av kommunen då ? Jag menar han/hon kanske vill ha en liten cykel att åka på, eller något annat, kan man begära det då av kommunen ?
    /tomcar1
    Vi har också köpt in en extra cykel + andra grejer med de omkostnadspengar man får. Blocket är bra! Hemma hos sin mamma har barnet ingen cykel så därifrån är det då svårt att låna. Detta barn skall ju ha samma standard som våra egna barn även om det bara är hos oss var tredje helg. Vi fick dock köpa in kläder för 2000 kr till henne (för att hon skulle ha några hela och rena kläder när hon var hos oss samt att vi skulle köpa lite och skicka med hem emellanåt).
  • Anonym (Anna)
    Anonym (Mia) skrev 2010-10-12 23:48:35 följande:
    Är det bara jag som reagerar över att familjehemmet använde utegångsförbud som bestraffningsmetod?! Hur kan ni bestraffa på det sättet? Så himla kränkande! Jag skulle inte vilja att någon annan gav mitt barn ett sådant straff.

    Syssar ni andra familjehem med sådant också?

    Blir så arg!
    Som någon tidigare påpekat så är det hemmets regler som gäller oavsett vilket barn som vistas där.
  • Anonym (Anna)
    Anonym (kontaktfamilj) skrev 2010-10-17 19:32:05 följande:
    Jag har en liten undan,bara..

    Tycker ni att ett barn på åtta år borde klara av att själv torka sej,när h*n har bajsat?
    Inga fysiska hinder finns för detta,utan bekvämlighet/bortskämdhet.

    Jag tycker ju absulut det..

    Hur skall vi, som kontaktfamilj, hanskas med detta?
    Mina har klarat det utan problem från minst 4,5 års ålder. Men vissa föräldrar klarar inte att låta sina barn sköta sig själva på toaletten . Säg bara att hemma hos er torkar sig alla själva om de är över tex 4 år. Era regler gäller, och att inte torka sig själv pga lathet är inte tillåtet. Varför skulle det vara mindre jobbigt för er än för barnet?!?!?
Svar på tråden Tråden för familjehem/jourfamiljer/ kontaktfamiljer