Inlägg från: Kaninfarmen |Visa alla inlägg
  • Kaninfarmen

    Tråden för familjehem/jourfamiljer/ kontaktfamiljer

    amygdala skrev 2010-10-10 23:11:44 följande:
    Hej!
    Vi är familjehem till en fjortonårig kille sedan två år tillbaka. Är så himla trött på hans lärare och skola. Inget fungerar för tillfället! Han kan vara rätt stökig men är i grund och botten en jätte mysig kille. Hade utvecklingssamtal  i går och hans mentor hade i princip inget positivt att säga om honom. I många ämnen riskerade han att få IG och hon sa även att han skolkar ofta. Jag har pratat med henne miljontas gånger och förklarat  att det är viktigt att de ringer oss om han inte dyker upp i skolan.  Trots det ringer de aldrig utan man får höra det i efterhand.

    Jag vet heller inte vad VI ska göra med honom... Han lyssnar heller inte på oss. Min man gav honom utegångsförbud efter samtalet. Jag är så trött på att behöva tjata och skälla en massa på honom. Han har haft det jobbigt i sitt liv men samtidigt tycker jag inte att man får bära sig åt hur som hellst bara för det.

    Några tips?
    Att ni fortsätter tjata.....det kommer ni nog att få göra ett tag till.

    Prata med rektorn. Funkar inte det så prata med skolverket. De är mkt bra att ha att göra med. Vet vad de pratar om och kan hänvisa dig till rätt ställe.

    Kan ni vara med i skolan?? Om ni måste ta ledigt från jobb, ta det med soc och begär LBE!

    Visa att ni finns, bryr er, inte ger er!!

    Sen ska mentorn inte säga negativa saker enbart!! Måste finnas possitiva reflektioner också. Att bara ge negativt gör att grabben hamnar än mer ner i skorna, och tycker att det inte är nån idé att satsa, jobba.

    Begär stöd i skolan. Det finns resurser om han har problem med ämnen.

    Lycka till!!
  • Kaninfarmen
    Anonym (familjehem, ja) skrev 2010-10-05 11:07:54 följande:
    Alla föräldrar som har en funktionsnedsättning och får biologiska barn då ? Det är också tufft, men det måste gå. Vi vill göra detta för att vi känner för det och att vi vill göra en insats för samhället. Visst kan vi bli kontaktfamilj, men varför ska vi behöva ta "klivet" ner på stegen, bara för att en av oss har ett funktionshinder ? Jag och maken förstår inte detta.
    Men som så många gånger förr, få vi väl stå åt sidan denna gången också.
    Ha det allihop !
    Att vara fam.hem kräver ofta lite mer än att vara biologisk familj.

    Men prata med soc, de är ju de som ska avgöra om ni är kapabla eller inte!!

    Lycka till!
  • Kaninfarmen
    Anonym (blomman) skrev 2010-10-11 18:48:08 följande:
    Hålle rmed dig i det du skriver. Det här med att inte bara säga negativa saker till föräldrarna har jag funderat över. Vi är familjehem till ett litet barn, men jag får höra mycket negativt från förskolan. Sådant som jag tror att man aldrig skulle säga till biologiska föräldrarna. Som att "ja man märker ju att X inte är som alla andra"....
    Bedrövligt....anmäl dem.....Vad har de för rätt att säga så????? Usch vad arg jag blir....ska de kränkas än mer? Varför inte lyfta det som är positivt??? Att bara höra negativt gör ju att barnet känner sig mindre värd, och kommer att få svårare att komma in i gruppen och samhället......

    Prata med skolverket om det!!!
  • Kaninfarmen
    Anonym (Mia) skrev 2010-10-12 23:48:35 följande:
    Är det bara jag som reagerar över att familjehemmet använde utegångsförbud som bestraffningsmetod?! Hur kan ni bestraffa på det sättet? Så himla kränkande! Jag skulle inte vilja att någon annan gav mitt barn ett sådant straff.

    Syssar ni andra familjehem med sådant också?

    Blir så arg!
    Jag reagerade inte, barnen ska behandlas som våra barn. Och använder jag utegångsförbud på mina biologiska barn, så används det även på placerade barn.

    De ska ju inte tro att de kan göra vad som helst och sen slippa straff. Vad ger det för bild till de biologiska barnen?

    De biologiska föräldrarna till placerade barn tycker jag inte ska komma och klampa in i fam.hemmets regler.

    Samma gäller när bekanta besöker mig, nog sjutton talar jag om för dem vad som gäller hos mig!! Om de sitter på bordet, lever rövare, hoppar i soffan. Inte går jag och hämtar mamman och ber henne säga till. Nepp, tillsägning med en gång biter bättre, + att jag inte är mamman.....

    Hos oss gäller våra regler....hos bio gäller deras regler. Så är det och det är bara att acceptera,
  • Kaninfarmen
    WAAC skrev 2010-10-13 06:32:24 följande:

    Hej,


    jag och min man går i funderingar om att bli familjehem, tänkte bara höra med er som vet lite mer. Våra barn är 5 och 3 år, är dom för unga tycker ni?


    Sen undrar jag ang jobb, vi arbetar både jag och min man, jag är egen företagare och kan styra mycket över min tid, min fråga är, hur länge behöver man vara helt ledig när man skall ta emot ett barn? Förstår givetvis att det är olika från fall till fall, men generellt sett?


    Tack på förhand!


    Kul!! Välkommen hit!

    Tror att era barn är i en bra ålder. Vilken ålder har ni tänkt er?

    Att vara hemma brukar vara ett krav. Minst 6mån. Men det beror på hur gammalt barnet är, vad det har för ryggsäck mm mm.

    När vår förste kom, som var 7mån har jag varit hemma med i 2 år.

    Vår näste....får vi se....men minst ett år.....Hoppas på ½år till.....
  • Kaninfarmen
    Anonym (vilka ¨får) skrev 2010-10-16 08:19:30 följande:
    hittade också den här tråden... jag är en helt normal 28a årig 2barnsmamma med arbete, alkohol o drogfri samt inge direkta avvikelser eller laster.     jag har dock "problemet" med att jag har mina barn helt ensam på heltid. deras pappa är mycket upptagen i sitt och har i princip varit det sen barnens födsel. ibland har jag tänka att jag skulle vilja ha en typ avlastningsfamilj medans jag jobbar eller vadsom-.  jag 'r som sagt ensam dag som natt med mina barn, kan inte arbeta så mycket pga detta., och tjänar därmed ingen stor peng. har inga ekonomiska problem utan lyckas alltid runt varje månad. barnen äter fin mat o har alltid hela o rena kläder.

    vad krävs för att man ska få hjälp?  jag har bott helt ensam 2 år nu med barnen då pappan stack över en natt
    Jag tycker att du vänder dig till soc i din kommun. Prata med dem, förklara läget. Förstår hur du har det. Jag var själv med tre barn, men hade mina anhöriga i närheten som ställde upp mkt.

    Hur gamla är barnen? Hur ser din släkt ut? Ditt övriga nätverk?

    Inboxa mig gärna.

    Lycka till
  • Kaninfarmen
    Anonym skrev 2010-10-19 18:52:55 följande:
    Helgona

    jag hittar ingen inbox hos dig, bara gästboken. och den vill jag inte skriva i med tanke på det jag ska skriva om/Des
    Nästan längst ner på Helgonas sida finns en liten ikon under ett par rosa pluppar. Skicka meddelande står det.
  • Kaninfarmen
    Anonym (Kanelbullen) skrev 2010-10-30 20:45:52 följande:
    Hej!
    Har läst i tråden sedan i somras då vi tog kontakt med socialen för att få info om hur det är att vara kontaktfamilj.

    Efter sommaren återkom de och sa att det behövs inte kontaktfamiljer i den stadsdelen (Majorna, Göteborg) och de gav mitt nummer till en annan stadsdel som skulle återkomma.

    De återkom inte och för 2 månader sedan kontaktade jag en grupp i Göteborg som gjorde reklam på Kulturkalaset i somras. De var en (kommunal/landsting) enhet som bara hanterar förmedlingar mellan sökande och mottagande familjer men de har heller inte ringt tillbaka!

    Om det funkar så här dåligt bara att få information så kan man förstå att det inte finns tillräckligt med kontaktfamiljer...

    Finns det andra ställen att vända sig till, privata organisationer e.d?

    Vi har en dotter på 4 år tänkte därför "börja" som kontaktfamilj till ett barn i samma ålder. Jag hade behövt den hjälpen när jag och min bror var barn och hoppas därför kunna hjälpa ett barn i liknande situation.
    Jag hade hört av mig till kranskommunerna. Behov finns alltid, men det handlar om att ni ska matcha barnet och föräldrarna.....fortsätt hör er för.....ni får snart napp!!! Lycka till!
  • Kaninfarmen

    Umgänge en gång per månad, bio ringer varannan vecka. Vi skickar inte veckorbrev, eller ringer. Ger cd skiva me foto nån gång per år.

  • Kaninfarmen

    Sanna.....du får gärna inboxa mig så kan vi prata lite mer. Vår förste var 7mån när han kom.....JAg kan en hel del om anknytning och hur viktig den är.

    Att gå in på adoptionssidorna här på FL gav mig mkt när vi väntade honom.

    Lycka till

  • Kaninfarmen

    Det pratas alldeles för lite om anknytning på kursen och i samband med utredning.

    Att den inte är självklar är det inte många som vet. Utan de tror att det går ändå. Men så är det inte.

    Att ta till sig ett barn som inte är ens eget brukar vara lätt, men att sen knyta an, kan ta tid.

    Våra små som kommer kan ha trauman som vi inte vet om. De kan vara självständiga fast de är så små som 6mån. De kan vara mkt tydliga och samtidigt kan de känna att DE måste vara glada och tillmötesgående så små de är för att överleva.
    Att de låter sig gå från famn till famn, skrattar och tycker personerna är roliga, deras sätt att överleva. Att de sedan mår skitdåligt....vem sopar upp dem då? Vem håller om dem då?
    Pratar av egen erfarenhet.
    Dessa barn behöver hjälp i sina kontakter, det är vi som föräldrar som drar i bromsen, talar om vilka som får ta och röra vid barnen. Vilka som får plocka upp och vilka som får komma nära.
    Det tar tid att hela barnen, ofta har de denna ryggsäck med sig resten av livet. Kommer ofta fram vid stress och oro.
    Vår lille tog nästan ett helt år innan vi knutit an ordentligt, innan lillen var trygg och säker i nya miljöer. Det tog 1½år innan barnet kom ikapp sig åldersmässigt....Idag är det en härligt trotsig busig lycklig unge på 3år.

    Det är så otroligt viktigt att man ger dessa barn all sin tid första tiden, det lönar sig i längden. Minns så väl....från att ha legat i fosterställning bredvid mig i sängen till att ligga utsträckt med alla ben och armar huller om buller, tog det ca ett halvår. Från att inte kunnat somna i min famn, till att be om det tog det några månader. Känslan i bröstet när barnet somnade i min famn minns jag än, då ringde jag en väninna och bara grina.....

    Så vad jag vill ha sagt är att jobba med anknytningen....det lönar sig så otroligt mkt !! Visst det är tufft då, men på nåt sätt orkar man.
    Jättesynd att  anknytning.nu är borta, men de jag pratat med säger att boken är mkt bra.

    Nån som vill veta mer om vår anknytning får gärna inboxa.....

  • Kaninfarmen

    Tack tjejer....som ni förstår så ligger anknytning mig varmt om hjärtat....skulle kunna prata om det hur mkt som helst......

  • Kaninfarmen
    tomcar1 skrev 2010-11-26 18:57:53 följande:
    Anonym "mormor"....tack så mycket för ditt inlägg och tack ni andra som direkt hakar på. Vad är detta ? Var har jags krivit att vi vill ha enkla uppdrag ? Däremot har jag säkert skrivit, att vi inte vill ha svåra uppdrag som kräver medicinering  och tillsyn dygnate runt. Jag vet inte hur ni har gjort er utredning, men när vi gjorde våran som dessutom är baserad på tidigare adoptionsutredning, så fick vi frågan vilken ålder vi kunde tänka oss, vilka ev. sorts funktionshinder vi kunde tänka oss m.m

    Tråkigt att komma in och läsa det några av er hars krivit, hade precis tänkt och berätta om att vi idag fått en ny förfrågan, men nu känns det inte roligt längre : (
    Håller med Jenny.....

    Spännande...håller tummar!!!!
  • Kaninfarmen
    Anonym (sanna) skrev 2010-12-14 12:52:34 följande:
    någon här som tagit emot ett barn kring året som jag kan inboxa lite om anknytning?
    känner att jag behöver lite feedback och åsikter...
    Japp, vi har!!
  • Kaninfarmen
    Anonym (undrande mamma) skrev 2010-12-27 19:19:43 följande:
    Tack för ditt svar. :) så gick det till när de skolades in sist.
    Socialen har vetat om detta sen början på november att jag kommer behöva hjälp i ca 1 veckas tid i december eller januari.
    Hade ett möte inbokat den 20:e dec som blev flyttat för den nya stödfamiljen fick magsjuka samma dag....
    Så nu ska vi inte träffa dem förrän den 11 januari... känns väldigt jobbigt för mig i a f att veta att jag måste lämna mina älskade ungar i en vecka och så känner de inte ens familjen de ska va hos.... vi har haft besked om familjen sen slutet på november och tiden för första träff har hela tiden flyttats  fram vilket inte känns alls bra... tänk om de inte vill ha barnen sen liksom?? orkar inte med ett byte en gång till! :(
    Ring dem idag och tryck på, tala om hur viktigt det är.....att du har en tid inplanerad.

    Håller tummar att det löser sig.
    lesfleurs skrev 2010-12-27 19:25:41 följande:
    hejhej, jag är en föredetta familjehems unge och jag kan bara säga att ni verkligen ska tänka efter en och två gånger om ni har förmågan att ta hand om ett skadat barn. Tänk på att barn som varit med om trauman kan bete sig bråkigt och irrationellt.
    Jag bodde ett tag i ett familjehem där jag blev utsatt för övergrepp och har träffat flera tjejer som varit med om samma.  
    Tråkigt för dig och de tjejer som råkat ut för det, men vill än en gång belysa att det är få familjehem som beter sig så. Jag har två små på uppväxtplac och skulle aldrig behandla dem på annat sätt än jag behandlat mina biobarn.
  • Kaninfarmen
    SmSAO......svarar som tidigare skrivare är detta fastställt med soc? De eller biomamman ska betala för henne. Och 4 dagar över jul....jisses....har aldrig hört nåt liknande. Jag har inte ens min egen släkt boende så.....

    Och morföräldrarna ska bara knipa igen, det är biomamman och soc ni pratar med. De har inget med umgänge, pengar eller er att göra. Har de åsikter hänvisa dem till soc. Finns ingen anledning att ni tar den skiten eller diskusionen.

    Undrande mamma....hon är väl inte ensam på kontoret. Måste finnas nån mer om inte annat så vänd dig till hennes chef. Inboxa mig gärna. Du måste få rätsida på detta innan du läggs in på sjukhus med den lille.....För barnens skull behövs det en inskolning....

    Sen önskar jag er alla

                                                             Gott Slut och Gott Nytt År
Svar på tråden Tråden för familjehem/jourfamiljer/ kontaktfamiljer