Fröken Småland, hum. Inga planer på Mölndal, kan ju knappt röra mig så gör så lite som möjligt. 
Fogarna är verkligen katastrof. Hum, ser att det står en massa i almanackan, men orkar inte gå och titta just nu (av ovanstående anledning)
Men du, en snabbfika kan måste du väl ta någonstans på vägen? 
Ni har ju skrivit så man inte hänger med..
Fröken Småland, du ser förskräcklig ut! 
Usch, trist med ögoninflammation.
Är man känslig så ska man inte läsa nedanstående:
Här hade vi också ett missöde igår natt. Vi har ju numera två katter, den ena är mer än välgödd och han är ju under året, men nu börjar det ordna till sig när han är ute och springer på dagarna istället för att kura här inne för det är kallt. Vägde honom hos vetrinären häromveckan när vi kastrerade och öronmärkte och vaccinerade honom. Då diskuterade vi om avmaskning på katter eller inte om man inte sett någon mask. Den andra katten är nämnligen rätt smal, har dock alltid varit smal, är en Birma och de brukar ju heller inte bli så stora, men de är inte avmaskad sedan i höstas. Vetrinären tyckte att det var onödigt att avmaska i onödan, så vi la det på is. Men i går natt så spydde Birman nog upp en liter i makens fotända, sen ner på golvet och in under sängen och fortsatte längst in... Där hittade maken en mask som var smal som spagetti men den var 10 cm!!! 
Behöver jag skriva att båda katterna är avmaskade nu?
Och maken som skulle varit på konferans med jobbet. Jag hade ju inte ens kommit under sängen. Han fick ställa in konferansen för jag tar mig som sagt inte runt med barnen själv numera och tur var väl det...
Och nu när det är lite lugnare och jag får hjälp är det helt underbart. Nu kanske jag kan orka med något av mina tusen projekt som ska hinnas med innan bebisen också.
Nu har jag en intressant samhällsfrågeställning igen.
Om någon är sjukskriven så brukar man väl i första hand fråga hur personen mår och att allt är bra. VARFÖR oroar sig delar av släkten mer för hur det går för maken, hans jobb, hur mycket pengar vi får, hur han orkar osv???
För mig är det helknas! Min "lön" senaste året har varit 3000:-/mån, jag får betydligt mer när jag är sjukskriven. Maken får givetvis mindre, men sammantaget så visst får vi mindre än om han hade jobbat och jag varit fl, men vi får ju mer än det vi har levt på länge. Varför är de mer bekymrade över våran ekonomi än hur vi mår? Jag och maken är jätte nöjda och äntligen slipper han slita som en idiot på kvällarna för att hinna allt som jag inte klarat under dagen.
Jag har jätte svårt att förstå sådant här, hur pengar kan vara viktigare än hälsa? Menar de att jag istället skulle plåga mig, vilket drabbar barnen som blir lidande av en tråkigt mamma som inte orkar något mer än att ligga på soffan typ och maken får slita med resten på "sin fritid". Vad är det för liv?