Lalalong skrev 2011-06-13 23:17:36 följande:
Tack!
Buttelina skrev 2011-06-13 23:07:36 följande:
jag tycker det är mega charmig med barn som pratar mycket med främlingar. alex kan också babbla med vem som helst. skäms inte utan var glad att du har ett barn som kommer fixa det sociala galant i skola osv

att hon sen är lite "mesig" spelar ingen roll. ett barn i min närhet var sådär och det rättade till sig sen. men förstår dig ändå... den oron.. man får vara negativ ibland för ibland känns det som att allt suger! när flyttar ni? kramar
Jag förstår vad du menar... Men man kan ändå inte säga att hon är jätte"duktig" socialt. Hon har svårt att skaffa kompisar (inte svårt att leka, hon leker med alla som kommer i hennes väg. Men det är oftast på hennes vilkor)... Fast hon tycker att alla är hennes kompisar. Hon älskar alla och drar fram som en liten virvelvind vilket gör att många barn backar och blir lite rädda. Jag är kompis med en del av hennes förskolekompisars föräldrar och träffar barnen då och då utan att Klara är med och dom är ju barn dom också och säger väldigt ärligt hur dom uppfattar henne. Hon är ett UFO i de flestas värld. Det värsta är att jag misstänker att jag var precis likadan när jag var liten... Det ledde till flera års mobbing och nu till att jag är väldigt blyg, tar minimalt med plats i nya sällskap och tror aldrig någonsin att någon verkligen kan vilja vara kompis med mig på riktigt.
Jo... lite skadad är man allt. Och nu ska hon gå igenom precis samma sak. Så behöver det naturligtvis inte bli... Men det är där någonstans dom känslorna bottnar.
Våra hyresgäster flyttar nu i månadsskiftet, men vi har vår lägenhet kvar en månad till. Så lite till klänger jag mig fast här nere. Men vi måste så klart utnyttja tiden med dubbelt boende så om drygt 2 veckor går första lassen med kartonger..
Kram och tack!!
jag vet en vuxen i alla fall en här i tråden som träffat din dotter och tyckte hon var urhärlig

det är så jobbigt sånt. man oroar sig alltid. jag oroar mig för bella för hon är så fruktansvärt snäll och blyg att jag är rädd för att alla ska trampa på henne i skolan.. och lillebror han är en klass för sig själv.. ingen kommer trampa på honom för då får dom på käften.. och det är typ det jag är rädd för angående honom. han är så kaxig, inte uppkäftig och dum utan tror mer att han är hulken och fixar allt.. för mycket liksom..
på dagis var där 3 killar som var 6 år som "bråkade" med bella och då kom lillebror 3½ år och ställde sig framför bella och tog fram sitt lilla finger och sa "ni bråkar inte med min bella för då boxar jag er"

han är liksom inte rädd för nått alls... man oroar sig men det kommer säkert att ordna sig

förstår att du är orolig för att det som hänt dig ska hända din dotter men det behöver ju inte alls bli så

kramar igen