Stoce skrev 2010-08-03 19:00:18 följande:
Hej tjejer!
Jag har varit tyst ett tag, bara läst här. Har grejjat på här hemma och rensat i uteförråd och sådär. Skönt att få ordning. Vad trist att så många av er är sjuka. Jag har *peppar peppar* inte varit sjuk en dag sedan jag blev gravid, och det tänker jag inte bli heller
Kommer ni ihåg då jag berättade om min sambos bror med familj? De som inte kunde glädjas med oss och jag bestämde mig för att inte hälsa på dem längre...? Fick höra av en kompis igår att svägerskan pratar skit om oss med många. Till henne hade hon beklagat sig att "varför ska det vara såå speciellt när de får barn? Jag har väl också varit gravid, inte var det då någon som brydde sig om mig. Varför ska det vara så speciellt nu för?" osv, hade hon malt på. Jag åkte minsann med henne fram och tillbaka till mvc/lasarett då hon hade havandeskapsförgiftning. Jag var barnvakt titt som tätt för att avlasta, vår gemensamma svärmor och jag tillbringade tre dagar av vår semester med att storstäda hemma hos dem.... Alla var väldigt engagerade om omtänksamma. Det verkar hon ha glömt...
Grejjen är den att min andra svägerska (sambons syster) fick barn nu i april, och då mådde den andra svägerskan jättedåligt över det... att ingen skulle bry sig om hennes barn och bla bla bla. Jag är såå less på henne just nu, och blev bara ännu mer bestämd på att mitt beslut är det enda riktiga. Vi behöver inte dem....
Usch, menade inte att gnälla här... men blir så ledsen, har alltid ställt upp och svalt många elaka gliringar då hon mår dåligt psykiskt, men nu räcker det!
Annars så har bebis börjat ge sig tillkänna flera gånger varje dag. Tror minsann den slår kullerbyttor därinne, bäst den passar på då det ännu finns plats. Jag mår oförskämt bra, gick in i v. 22 idag. Kan få riktigt ont i svanken ibland, men vet inte om det beror på bebis. Yrsel och svimningskänslor pga. det låga blodtrycket, men känner mest av det då jag går i affärer faktiskt.
Vi var ju på semester förra veckan, och har inhandlat grejjer till bebis. Pingu-vagnsleksak och sängkläder, kanonfina! Fårskinn till vagnen, madrass till spjälsängen, plastade frottéer till säng och vagn, och lite tvättlappar. Det var bra med IKEA, fanns en massa stolar överallt när världen började snurra

Fy! Det är ju uppenbart att hon är riktigt osäker på sig själv. Jag har aldrig en sekund oroat mig för att vårt barn kommer vara mindre viktigt för min sambos föräldrar pga att de redan har tre barnbarn, inte alls. Jag är snarare säker på att det inte kommer bli så då jag sett hur de är med sina barnbarn och de älskar alla lika mycket (vad man kan se). Sen är det väl klart att det allra första barnbarnet är speciellt, men det är också deras yngsta sons första barn vilket förmodligen är väldigt speciellt också. Gud, jag tycker du är fantastisk som orkar ha en svägerska som henne! Och att resten av familjen med orkar. Jag hade kastat bajs på henne vid det här laget om det var jag
Jag tycker verkligen hon är urhemsk. Det är en sak att känna sig hotad osv, jag kan fatta att man kanske kan bli osäker, men hon kan ju inte gå och snacka skit om dig/er/ert barn bara för det. Det är INTE okej. Och dessutom inte när du inte varit annat än hjälpsam och snäll mot henne, fy bövelen!
Jag har också yrsel och så när jag går/står upp länge. Jobbigast är att stå i kö t.ex. Men visserligen hellre yrsel än konstant illamående eller havandeskapsförgiftning eller annat hemskt.
Kul med shoppingen! Är så grinig då vi egentligen skulle köpt hem grejer från Ullared när vi var på semester men det sket sig ju pga vårt mående. Men men, mer att se fram emot!
SaraKlippan skrev 2010-08-03 19:06:33 följande:
Häxa vet ja inte... men deprimerad är jag... har inte sagt att ja vill flytta... men känt att ja vill flera gånger... vet inte vad jag vill och är väldigt mycket ledsen
Vill absolut inte flytta igentligen.. vill antagligen bara komma ifrån vardagen lite... jag går hemma hela dagarna och när han kommer hem så sitter han gärna o spelar...
Han är helt underbar igentligen... bara ja som är känslig! Jobbigt Jobbigt Jobbigt! Vill inte va så här

Samma här. Eller nej, känner inte att jag vill flytta bort från sambon eller så, men jag är så deppig för vår lägenhet är pytteliten och jag får panik över tanken att eventuellt gå här till i början av november. För det första så tänk om jag föder för tidigt?! Jag vill hinna kunna komma iordning med allt INNAN bebis kommer och helst medans jag fortfarande orkar, jag har ju ingen aning hur jag kommer må i november. Dessutom har jag haft lite problem med depressioner tidigare och alla hormoner verkar ju inte hjälpa det direkt så är väl kanske inte gladast, dock ska jag börja träffa mig gamla psykolog igen så det känns skönt, att få ventilera lite saker som kanske inte min sambo vill höra.
Är arbetslös vilket gör att det är hemskt tråkigt allting. Skönt nu när sambon har semester men vet ju att han ska börja jobba igen om ca två veckor och det känns ju skittrist. Är samtidigt glad att jag itne har jobb så jag hinner göra saker som behövs innan bebis kommer, såsom körkort förhoppningsvis och att kanske hinna komma iordning i en ny lägenhet innan bebis kommer.
Jag förstår dig och alla som känner sig som galna, konstiga, elaka, hemska, ledsna monster. Tur att jag har en sambo som visserligen tycker jag är jobbig då och då, men som förstår och fattar att det kommer gå över.
Det har väl varit min största rädsla nu tror jag, att jag ska fortsätta vara hemsk och pmsig och inte vilja ha sex efter barnet kommit heller.
Nej, nu ska vi äta middag, ursäkta mina lååååånga inlägg!