mrs Vilja skrev 2011-01-14 08:08:28 följande:
God morgon alla i tråden!
JAg har inte skrivit här på ett tag, men lustläst destu mer.
Känns som jag gått i en dvala och pendlat mellan hopp och förtvivlan. Men igår (!!!) skickade jag in en ansökan till Calanderska om att få göra op privat. Så nu hoppas jag att det snart ska hända lite saker. Jag är så glad!!!!
Jag blir också fundersam över kosten efter op när ni säger att infon är så olika från ställe till ställe.,,,
Måste fråga en sak.. går ni ut med att ni är op:ade? Till "allmänheten". Anledningen till frågan är att jag har två vänner som gjort op men den ena har berättat och inte den andra (så klart för familj etc.. men inte för "allmänheten"). HAde varit intressant och höra om hur fler gör?
Jag skulle också göra operationen privat d. 8 februari, men så tipsade en kille mig om
http://www.fecit.se/sv/, en förmedling som fixar operation i Tyskland åt en. Om man har rätt till operationen i Sverige (dvs BMI över 40) så får man tillbaka alla pengar. Fecit tar 19 750:- för sina tjänster och man får bekosta resan själv så det landar på ca 25 000:- istället för över 100 000:- De bokar alla resor och hotell, all kontakt med sjukhuset, det juridiska med försäkringskassan samt eftervård i Sverige. Jag har fått op-tid den 16 februari och de ser till att man får åka med någon som också ska göra operationen, så man slipper åka ensam.
Ang. att berätta har jag berättat för sambon för att jag måste, men hade helst sluppit även det. Jag vet att han kommer lägga sig i vad jag äter eller hur ofta och jag vet att han vid något svagt tillfälle kommer hävda att jag fuskar mig till viktnedgång och att jag inte kämpat själv. Jag tänker inte ge någon annan chansen att lägga sig i och därför berättar jag inte. Jag har däremot 'gått ut med' att jag tagit kontakt med sjukvården och ska gå ner 25kg innan somaren genom att äta mindre och träna mer. Ingen lögn med andra ord ;)
En kompis till mig fick reductil utskrivet och berättade det för alla. Det snackades så mycket bakom hennes rygg hur hon fuskade och inte jobbade något själv. Jag kommer själv ihåg hur jag reagerade när hon köpte en ostbågspåse och en chokladkaka, men insåg snabbt att det kanske var den enda gången den månaden hon unnade sig det. Nu har hon gått upp nästan allt igen som hon gick ner och folk är glada för det, typ 'haha, där fick du'. Jag har visserligen flytta ifrån den staden, men känner att jag inte vill riskera att folk pratar så om mig..