Skit ARG!

När jag va gravid med min son så va jag likadan. Alla som va runt mig fick ta såna verbala smällar så det va knappt sant! hehe Vad man kan göra åt de? Hmmm räkna till 10? Nä men det kommer lugna sig. Det är bara nu i början som hormonerna leker berg- och dalbana som det är så här. När du kommer in i andra trimestern så kommer det lugna ner sig =)

hehe känner igen de där :p vart verkligen sur för minsta lilla i början av grav :p tyckte lite smått synd om min kille men han överlevde som tur var! :D men det gick nog över till andra trimestern =)

Puuh! Skönt det iaf :P Jag hade inga som helst problem med hummöret nångång när jag väntade dottern. Knäppt att det kan vara så olika!

är i vecka 27+0 och är en tjur kärring nu:(( i början var det inte så farligt.mitt börjar nu hehe

Hehe fyfan! Mna känner sig så jäkla elak också.. Först blir man skit arg, egentligen helt utan anledning, och sen när man kommer på sig själv med att bli arg helt utan anledning så får man jäääääääääääätte dåligt samvete!

Har också varit skitarg under stort sett hela graviditeten, på allt och alla! Har skällt ut alla vänner(är inte vän med flera av dem längre..), mina kollegor, kunder på jobbet, min familj och för att inte tala om min stackars sambo!
Vi har haft flera krislägen, han känner ju inte igen mig, och jag har mått så dåligt för det känns som att det inte är jag som gör och säger allt det dåliga men det är jag som få stå för det efteråt! Känns så orättvist! Är i v 37 nu och har varit sjukskriven pga detta sen v 28... Kunde knappt gå utanför dörren förut utan att explodera, sparkade folk i tunnelbanan som trängde sig, sa spydiga saker till folk i affären, har nästan kört över två personer vid övergångsställen(de gick fast det var rött och jag bara tutade och körde så att de fick kasta sig...). Sen jag har fått vara hemma och vila mer så har det lugnat ner sig lite, men min stackars sambo undrar fortfarande om det här är mitt "nya jag" som kommer att hålla i sig=(
Det har verkligen varit jättejobbigt, senast igår hade jag ett utbrott... Hade tänkt oss fler än ett barn, men vi båda är mycket tveksamma nu, då får jag nog flytta till en öde ö direkt efter att jag plussat... Allt detta gör mig så ledsen, trodde det skulle vara mysigt att vara gravid=( Men jag har till o med varit arg på min stackars bebis, när han sparkat mig, eller hållt mig vaken med sitt sparkande på nätterna mm, jag skäms.
Förlåt om jag drog ner ditt hopp om att det ska gå över snart, men jag hoppas verkligen att det gör det! Jag hoppas att mitt fall är unikt och att ingen annan någonsin kommer att få det som jag har haft det. Det jobbigaste är nog att det är så svårt för andra att förstå mig, men jag skulle nog inte heller förstå någon annan om de var i min sitts.

Jag är skitarg av mig just nu Riktigt deppig vissa dar och vill bara lägga mig under täcket! Min sambo har tyvärr inte haft det lätt. Såhär va det inte alls m dottern så det är skitjobbigt att gå runt och va arg och grinig! Jag HOPPAS det går över snart.

Hello!

Ville bara säga några meningar.

lider med er, för man vet att de man talar till mår dåligt, Min kusin var riktigt arg på sin man hela tiden, hon vart så sur att hon t o m hotade med skilljsmässa framför middagen med släkten, efter den bomben, så insåg hon att hon verkligen var elak.

I alla fall, punkten med det, att hon efter den bomben, började tänka på vad hon ville säga. så ville hon verkligen skälla på sin sambo, tänkte hon på den middagen, och efter det så fick hon mer pli på sitt beteende, för hon insåg att kärleken till dem hon var arg på, var mer värd än orden hon ville få sagt.

Men jag förstår er, det är bara så det blir! Humöret tar sin topp när den gör det.
Lycka till ni alla och hoppas på ert bästa.

Hoppas inte det jag skrivit gjort er illa till mods, utan jag ville bara skriva ett litet exempel som jag varit med om. Men jag säger inte det att ni måste göra något riktigt stort och elakt, för att kunna lindra allt.

Det värsta man kan höra då från någon är, "haru PMS eller" eller "typisk gravida kvinnor", DÅÅÅ, kan jag säga att ni och alla andra gravida kvinnor har rätt att bita tillbaka.

Jag verkar ju vara långt ifrån ensam med det här bekymret i alla fall. För mig är det så konstigt just eftersom jag inte alls hade någon av denna ilskan när jag väntade min dotter. Min sambo säger att det måste bero på att jag har en finne i magen den här gången (dottern har en annan pappa)