Bebis - Det föddes 8 st igår. 4 pojkar och 4 flickor. Elsa sist och vi var helt själva på förlossningen då vi fick gå över till BB mitt i natten. Jag kom in 16.20 och hon var född 23.03. Det var en pärs ska du veta. Eftersom jag födde Oskar genom kejsarnsitt för 4 år sedan räknades jag som förstföderska. Jag sprack ofantligt mycket... Ska sova nu, jag skriver mer i morgon och då kommer det en massa bilder på facebook.
Hej tjejer!
Idag tog det en annan liten vändning. Elsa har varit på Neo hela dagen, pga det där POX-testet de gör i hand och fot. De värdena stämde inte överens och hon har varit inkopplad med sladdar hela dagen för att kolla vad som är fel. Jag har lipat och varit utom mig. Hon är kvar där i natt men mest för säkerhets skull och ytterligare tester ang blodvärdet som var för högt och PKU-testet. Vi får hoppas att det stämmer som de säger att det egentligen är bra och att de gör allt det här för säkerhets skull. Jag är ju lite orolig eftersom det har med hjärtat att göra - tänker på min diabetes och de fel på hjärtat som kan bli i och med det. I morgon får vi förhoppningsvis komma tillbaka på vanliga BB.
Uppdatering:
Det visade sig vara OK i alla fall. Blodvärde högt och alla blodkroppar och plättar eller vad det var får inte plats och det blir tjockt, segt blod och därmed dålig blodcirkulation. Därav en blålila-röd bebis. Men det ska rätta till sig av sig självt. Pox-mätningen (syresättning i blodet) har legat bra i natt. Värdena mellan fot och hand stämmer mer överens. Vi ska bara hålla henne extra varm och så kommer det bli jättebra.Vi är ff inskrivna på NEO men hon är bortkopplad från sladdar och vi får vara på vanliga BB. Idag känns allt mkt bättre. Kram på er alla! =)
PUMP
Hej tjejer.. har inte uppdaterat mig om allt ni skriver, Men ser nu det senaste då skriver om att pumpa. Jag hade sagt till mig själv att inte göra det innan jag födde, tyckte det var heljobbigt förra gången. På BB var personalen på mig hela tiden om att lägga Elsa vid bröstet så fort hon var ledsen eller verkade hungrig. Det gjorde jag såklart redan från start. Detta ledde till en otrolig start för mjölken eftersom det inte kom nåt med en gång. Men Elsa är himla snuttig tjej och när det nu väl finns massor med mjölk att jag har mer än nog nu och vet inte vad jag ska göra. Elsa dricker definitivt inte så mkt som jag har. De är superhårda fast hon ammat. Är rädd att det blir möjlkstockning jiu. Igår då jag kom hem från BB hade jag så ont att det kändes ut i ryggen, mellangärdet och upp mot halsen. Jag var så irritabel att jag kunde slängt ut mannen ut genom fönstret. *blink* Jag hade fått tag på en beg pump samma dag och började fakttist att använda den, stod inte ut längre. Har ni några tips?? Förstår att jag antagligen gör fel, eftersom det kommer fortsätta producera mkt mjölk om jag pumpar. Men jag pumpar bara ut lite åt gången. Funderar på att sluta amma helt.. för detta är inte kul. Hjälper det att ha bröstvärmare för att förhindra mjölkstockningen och försöka att inte pumpa och vänta ut Elsa och hennes amning så brösten mer följer hennes behov??? Fattar inte hur jag ska stå ut med det bara?
fast vill inte att det ska starta på natten, imorn fm är bättre, krabbigt med att fixa barnvakt mitt i natten lixom.
Elsa född 2010-11-10. Webbisbild
HennsHb- värde är idag helt normalt. Hon låg ju på NEO i 2 dagar om ni minns. Var på kontroll idag och blodprover togs. Vikt och längd idag var 3820 g och 52 cm lång. Hmmm nog får hon mat alltid. Hemgångsvikt från BB i söndags låg på 3595 g
Bebis - Men OJ hur har det gått? Spännande, hoppas ni hann in till Kalmar i tid. Kram!
Förlossningsberättelse Elsa 101110
En kompis till mig och hennes dotter var här på fika på dagen. När hon har gått äter jag lunch, sitter vid datorn i soffan och bara tar det lugnt. Tittar lite på "Hem till gården". Det är bara några minuter kvar till jag ska gå och hämta Oskar på dagis. "Ska bara skriva...." och så POFF !!
Jag flyger ur soffan och ut på trägolvet nån meter ut. Jag står där och droppar och kopplar inte riktigt först. Det är ju vattnet som gått. Jag hade känt en stark sammandragning, såna som jag haft i två dagar kanske. Toppig mage och där det sen drog längs med magen ner mot underlivet och sen då POFF som kändes som om bebien gav mig en spark långt ner. Aha, det är så det känns när vattnet går.
Ok det här utspelar sig under 15 sekunder och jag ropar högt till Arne som jobbat natt och sover med stängd dörr i vårt sovrum. Han flyger ut och jag säger att vattnet gått. Jag vet faktiskt inte hur han ser ut, jag bara glor på golvet och ber Arne hämta nåt att torka upp det med. Det är inte jättemycket. Vet inte om vi ringer mamma ang Oskar eller förlossningen först. Jag känner ju inte så mkt tycker jag, förlossningen säger att jag ska återkomma då jag känner mer och då värkar är tätare.
Jag börjar packa BB-väskan. Det är ju inte klar.... Arne går och hämtar Oskar på dagis. Jag packar vidare de väskor som behövs. (min, bebis och Oskars) och får byta binda och trosor hur många gånger som helst. Till slut är trosor jag kan ha slut....
Mamma min kommer hem till oss och hjälper till. Hänger upp den tvätt jag har i maskinen och hjälper Oskar packa lekväskan. Jag visste ju att jag förmodligen skulle vara på BB några dagar så lite mer saker krävdes ju. Mamma åker med Oskar över till Öland.
Jag och Arne gör oss redo för avfärd. Vi har pratat med förlossningen igen. 4-5 minuter mellan sammandragningarna. Uj uj vad de känns. Bilfärden är inte den roligaste, skump skump hit o dit. Arne pratar med föräldrarna sina. Jag börjar lipa av att det gör så ont. Jobbigt att ta sig ur bilen, jobbigt att gå in i huset, vänta på hissen och undra varför den stannar på fel våning och en karl som ska med. "ojoj, det är privat eller vad håller ni på med." Jag orkade inte ens svara på det. suck... jag stod och hängde mot räcket i hissen och andas igenom värkarna.
Vi får vänta nån minut i väntrummet men får sedan rum nr 3. Kopplas till CTG och de kan konstatera täta sammandragningar och jag är öppen 4 cm. Alltid nåt tänker jag. Klockan är 16.20 och det är dags för avslappnade bad. Levande ljus och varmt, varmt vatten. Myyys.
Det är mycket lättare att möta värkarna i varmt vatten och en stril man kan spruta på magen. Mina knogar på vänster hand använder jag som smärtavledare. Jag trycker dem så hårt jag kan mot svanken och masserar fram och tillbaka där det gör ondast. Väldigt effktivt. Arne är hungrig och jag tycker det är helt ok att han går iväg en stund. Han hade inte ätit på hela dagen. Nyvaken som han var. Meeeen, såklart ska värkarna tillta och jag ligger bara och skriker rakt ut till slut. Jag lyckas stänga av vattnet. Det är så varmt där inne och min puls är nog uppe i 180. Jag höll på att tuppa av. Kunde inte ens tänka så långt att jag kunde ringa på personal. Men de hörde mig.
Jag vägrar ställa mig upp, jag har så ont. En av barnmorskorna säger till mig väldigt bestämt. "Nu ställer du dig upp Madeleine, vi måste gå in till förlossningsrummet och fortsätta där." Arne har ff inte kommit tillbaka. Jag gråter hela vägen in. Jag får gå med hjälp av RA-bord.
Jag får lägga mig. De frågar mig vad jag tänkt mig mer för smärtlindring och jag svarar: E-D-A (epidural). Då förbereder vi det, svarar BM. Arne återkommer till min stora glädje. Svetten rinner och jag bara skriker och skriker. "vad vill ni att jag ska göra!! vad vill ni att jag ska göra!! bara rakt ut och jag håller på att förgås av smärta. När en värk avtar frågar jag, när är det aktuellt med EDA? "Vi förbereder för fullt, narkos är på väg." Jag andas ut. EDA sätts in efter många om och men. Man måste ju vara alldeles stilla trots värk och lustgasen är min vän. Jag håller stenkoll på CTG-kurvan så jag kan möta en värk innan den är för intensiv.
Jag får komma upp och röra mig. Vagga mot ett RA-bord.
CTG-kurvan ser bra ut. Men bitvis gick bebis hjärtljud ner. Lustgas stängs av och jag får andas in syrgas stället med jämna djupa andetag. Det är kritiskt 2 gånger. Jag minns min ångest och hur jag börjar frysa och skaka. Enligt läkaren (som för övrigt är den läkare som snittade mig första gången) säger att blir det en sådan dipp en gång till så måste han snitta mig.
22.15 är det dags att börja krysta. Har nu varit inne på förlossningen sedan 16.20. Jag håller på att gå sönder känns det som. Jag fattar verkligen inte var min kraft kommer ifrån eller de ljud jag får till. Jag väser på nåt konstigt sätt. Otåliga jag gör att jag krystar ner bebis snabbare än det var tänkt, vilket var mkt imponerande enligt BM. Det kallas in ytterligare en barnmorska som får tillsammans med Arne trycka längst uppe på magen då jag får nästa krystvärk och läkaren höjer på värkstimulerande droppet samtidigt som han får använda sugklocka. De hade mätt mjölksyran ännu en gång och det var för högt och det var bråttom. Bebis slinker ur och det blir en sån där svidande känsla. En lättnad... Elsa anländer 23.03
Nu har jag hittat till både nya tråden och facebook. Tack Kicki08 och Williams Mamma!
Testskriver lite... haft paus ett tag.