Hej,
Tja, varför vill man amma sitt egenfödda barn? Barnet mår ju lika bra av att äta ersättning? Det finns ju inget som tyder på att barnet inte kan knyta an om det inte ammas? Försöker de flesta som fött sina barn amma för att känna som föräldrar?
Dumma frågor va?
Vem säger att det är naturligt att amma alla barn? För mig var/är det naturligt att amma mina barn - ingen annans. För mig är det naturligt att torka snor och bajs och kissa och kräks från mina barn också, men när grannbarnen behöver hjälp med samma sak så kväljs jag verkligen...
Jag förstår inte riktigt... "Barnet vet inget annat". Det alldeles nyfödda barnet vet ju inte heller något annat? Det är ju inte direkt så att det ammat i livmodern... Dessutom visste båda våra barn "annat" då de båda ammats i nästan halva sina liv när vi fick dem.
Jag är övertygad om att bröstmjölk är bra för barn. Bättre än processad pulverersättning. Jag är övertygad om att amning är bra för barn eftersom man "tvingas" att ha barnet dikt hud mot hud i alla möjliga situationer. Våra barn kom på sommaren då vi alla gick lättklädda och de fick ersättning liggandes nära-nära i amningsposition - men handen på hjärtat: inte drog jag upp linne och BH och lade dem direkt mot bröstet. Det har jag faktiskt inte sett någon göra som gett ersättning... Närheten blir inte lika naturlig som när man ger flaskmat. Även om den så klart går att ge.
Har du inte hört om det? Det har jag; både läst om och hört om. Även hos äldre barn (över året), som varit större när de lämnats och därför hunnit bli ammade under en mycket längre period av sin biomamma/släkting/närstående än bebisarna gjort. Även min ena son, som ammats flertalet månader av sin biomamma, sökte alldeles själv bröstet.
Bara för att du inte hört om det betyder ju inte att det inte existrerar...
Jag blir ärligt talat lite förbannad när jag stöter på såna här frågor. Jag hade förmodligen kunnat amma båda mina barn mer än jag gjorde om jag mer känt att det var accepterat och därmed sökt hjälp - men det är det inte. Ingen förväntar sig det och flertalet tycker att det är konstigt och motbjudande eller, som du insinuerar, enbart är mammans val för att hon känner sig osäker och lite mindervärdig som adoptivmamma? Jösses. Måhända kände du själv så men snälla, projicera det inte på andra hipp som happ! Jag kände inte så. Du ammade ju inte heller dina biologiska barn, så varför ens ifrågasätta och grubbla över om andra ammar sina barn? Låt folk göra som de själva vill eller, snälla du, kliv in i en gravidgrupp och ställ precis de här frågorna du ställt nu om du så gärna vill ha svar på dem! För anledningarna är ju desamma.
Dessutom: varför ska TS femmånaders bebis inte få ammas när de allra flesta femmånaders bebisar faktiskt ammas i den åldern fortfarande? Har TS bebis ingen rätt till det bara för att TS bebis är övergiven av sina biologiska föräldrar och adopterad av nya? Varför ammar TS (imaginära) kurskamrater i BVC's föräldragrupp sina femmånaders bebisar? För att de känner sig osäkra och mindervärdiga som mammor eller för att de är övertygade om att det är det bästa för deras barn?
Ja, man kan ju undra.
Min tanke kring amning handlar inte om mitt behov att känna mig som "mera mamma" utan att jag läst mycket om anknytning och det är det som det handlar om för mig. Tycker Ethi beskrivit det hela mycket bra.
Prova men går det inte eller att barnet signalerar att det inte vill så bryt och ge ersättning.
Att svara på barnets signaler och närhet bertyder mer för en trygg anknytning till dig än vad ammning gör.
Absolut
Heja Ethi! Jag beundrar verkligen hur du orkar vara så pedagogisk och tålmodig, gång på gång!
Och du har så rätt, förstås, så vansinnigt rätt!
Till TS: Prova förstås om du vill, men jag har läst att det är mycket svårt att få ett barn som inte ammat tidigare att börja amma, om det är äldre än 8 veckor.
Det vore ganska lätt att bli stressad över det när man ändå håller på, tror jag. Prova, men stressa inte upp dig om det inte går - vore synd med sådana stressmoment i första tiden tillsammans (dvs om det inte verkar gå)! Det kan bli lika mysigt att mata med flaska.
Och det är iNTE kul med små vassa tänder...
Jag tänkte amma vår lille bebis som var 4,5 mån då vi fick honom men han var inte alls intresserad, sög några gånger och sedan gallskrek, testade under ett par veckor då och då men nej han ville inte, han ville ha flaskan som han var van vid att få. Napp tog han däremot efter bara ett par dagar.
Lycka till TS!
