Första barnet, i Göteborg?

Djurgårdsrutan, grattis till er lilla tös! Ett fantastiskt namn har ni valt också! Skönt att höra att allt efter omständigheterna är bra och att sjukvården i Aten fungerar bra.

Funderar liksom Tarda om inte din hemförsäkring borde täcka delar av sjukvård och vistelse i Aten?

Välkommen Heini! Kul att ni fått ert efterlängtade plus och att allt gått så bra. Och grattis till bröllopet i efterskott. Själv ska jag går ner för altargången om två dagar och börjar känna mig så där lagom pirrig och nervös.

Hej tjejer! Å jag är i ett skimrande lyckorus, så jag skriver säkert galet osammanhängande nu! MEN TACK för att ni kom ihåg mig och Carl! Vi hade en fantastisk bröllopsdag! Den slog alla förväntningar, förhoppningar och drömmar med hästlängder! Och ja, vi hade sooool och varmt väder hela dagen! Underbart att gå i sin baraxlade klänning utan att frysa och att se bröllopsgäster finklädda och inte gömda bakom massor med jackor.

Vi väntar massor med bilder och filmer och jag tror att fotografen ska sända över bilder plus CD skiva i veckan. Lovar att posta en fin bild då.

Hur mår ni annars? Hur har helgen varit?

Jag har en vecka kvar til RUL och börjar känna nervositeten komma krypande. Har även lite mag/livmoder/buk- (vem vet VAR exakt allt sitter nu för tiden) värk och ska lämna urinprov på MVC imorgon. Kan troligen vara urinvägsinfektion.

Magplasket, är det gravid vatengympa? Funderar faktiskt på att gå. Någon här som har har erfarenheter?

Massor med kramar till era alla!

Tack alla goa tjejer! Jättemysigt att ni mindes oss! .)

Hm, jag tror att Englastar har rätt, Klippan/Majorna borde vara närmast mig... ska googla lite. Men det vore jättekul att gå!

Grattis lycklig2010 till dina fina värden! Härligt att det gick så bra! Myyys att ni fick lyssna på hjärta!Och att höra hickan, ååå, *helt rörd*  Vilken vecka är ni i?

Å Gud, RUL om en vecka och jag längtar galet mycket!!!

Åja, känslan är faktiskt magiskt och fantastisk. Reagerade så mysigt starkt när Carl i telefon idag refererade till mig som sin FRU! hi hi hi

Vad gäller rörelser, hur mycket känner ni? Jag är så osäker på vad som är bebis och vad som är något annat... RUL på måndag och jag längtar så otroligt mycket! Jossan, när ska du på RUL?

Heini, ja, det är så fantastiskt roligt faktiskt!!! Visst är det så mysigt att plötsligt vara GIFT!

Mina78, skratt, ja, du har ju rätt. Man får ge sig till tåls. Till slut är det nog värsta discot i magen.

Jag tror mig ha känt lite lite, men det är så svårt att veta vad som är bebis och vad som är ja, annat.

Har vi några RULs denna vecka? Vi ska gå på måndag kl 13,45. Känns pirrig men jag längtar verkligen till detta datum!

Cero, jag tror jag är för tidigt i graviditeten för den frågan, men jag går på MVC kungshöjd och gillar dem, så jag tror det blir BVC där också. Nära och bra hem dessutom.

Vilka namn tycker du om som är unika men korta och inte alltför konstiga?

Jag och Carl har också svårt att hitta ett perfekt namn. Men jag har presenterat några bra namn han inte är helt emot, så det är mycket möjligt att det blir något av dem...   Återkommer när vi har enats.

Var det förresten denna måndagen fikan var? Skit, då kan jag nog inte... och jag som VERKLIGEN vill komma. Men det är min systers sista dag i Sverige (innan hon åker hem till USA) och vi ska gå på stan och käka och så.  Om vi blir klara tillo 18,30, kommer jag.

Oj vad mycket roliga inlägg...

Vad gäller svärmödrar, tror det kan vara en bra idé att inte dryfta babynamn med dem om man känner att de har svårt att inte lägga sig i. Min svärmor är jättefin och älskvärd, men hon har en del åsikter och dem delar hon gärna med sig av. Hon har bland annat åsikter om att släktnamn ska gå vidare, men jag och Carl har helt bestämt oss för andranamnen för bebisen och det blir då inga släktnamn. Det blir Carl om det blri en pojke (i andra namn alltså) och Anna-Lisa (efter Carls farmor som jag precis inte hann träffa då hon gick bort) om det blir en flicka.

MHEK, det är fantastistk hur folk ska tycka till när man är gravid. Plötsligt blir man allmän egendom och åsikter och oombedda kommentarer haglar. Dessutom ska folk gärna ta på magen och det är okej om det är vänner, familj eller om man frågar, men när arbetskamrater kommer och ska lägga handen på magen, då känns det inte bra. Fråga först liksom! Jag går inte omkring och tafsar på folks diverse kroppsdelar bara för att de är fina. (den meningen kan ju misstolkas något, he he he)

Bjornis, ha ett undebart firande av er 2 åriga bröllopsdag. Kan vi inte redan nu sätta ett nytt datum här i tråden för nästa fika? Fika varannan vecka tycker jag låter jättebra.

Heini och MorMaria, tack för era fina ord om när ni kände bebben spara. Jag går in i vecka 19 idag och längtar efter TYDLIGA buffar och sparkar. Tycker mig känna lite fladder men absolut inget jag kan svära på är bebis. Men det är inte många veckor kvar innan jag bör känna lite mer, så jag får ju ge mig till tåls.

Englastar, skratt, jag kan förstå att något så "obetydligt" som könet kan glömmas bort. Men vi tänker fråga i alla fall då vi gärna vill veta.

Jag har inget emot att visa upp magen, jag är stolt över min lilla mage som bara växer och växer. Men jag tycker inte om när folk jag inte känner ska fram och KLÄMMA och klappa och tafsa. Fråga åtminstone först om man nu så absolut vill ta någon annan främmande människa på magen... *morr*

Lycklig 2010, vilken underbar beskrivning. Jag lyckas alltid bli helt rörd och tårögd av dina inlägg.

Vad gäller könet, så måste de berätta det om de ser vad det är. De måste inte leta efter det något extra, men man har alltid rätt att få reda på det om läkaren ser det. Jag har mina rättigheter som mamma fullständigt klara för mig och någont läkare kommer inte propsa på mig att inte få reda på det. Däremot är det ju en helt annan sak om bebisen inte vill visa vem han eller hon är riktigt.

Min kompis var på RUL i förra veckan och då försökte till och med BM leta efter könet jättelänge, men bebisen hade handen för (sååå gulligt) att de verkligen inte kunde se det alls. De ska gå på könsul i 3D i nästa vecka.

Vi skippar nog 3D ultraljudet om vi får se könet nu på måndag. 

Någon här som tänkt kika på bebben i 3D?

Visst hade 3D varit coolt, men vi tvekar också lite grann. Vi får se hur RUL går först.
Englastar, du kanske kan be läkaren dels att inte nämna könet och dessutom kanske "filma" på så sätt att könet inte syns... vet inte om det går iofs, men man kan ju alltid fråga.

Kiaa, välkommen tillbaka! Hoppas att ni haft en fantastisk semester!

Bjornis, ta det lugnt. Du ska inte köra slut på dig själv före förlossningen.

Jossan, vilka fina namn ni hittat. Vi funderar också lite grann på 'Wiliam som namn till eventuellt pojke, men vi har väldigt svårt att komma överens om pojknamn. Carl älskar liksom inget namn förutom Max, och det heter ju vår katt. Flicknamn känns lättare, där har vi flera på gång. Många lika som er. Vilken tid ska du på RUL förresten? Och vilken vecka är du i då? Jag kommer att vara i vecka 18+5 och vi ska vara där 13,45.

Heini, det är bara jättekul med nya glada och charmiga tjejer i vår tråd.

Tarda, grattis till ert fina *RUL! Och bilden är jättesöt! Och ja, ni har helt galen humor, men den är helt i min smak! Kanske en liten krigarkung ni har i magen där. he he he

Ha ha ha Tarda, ja, man vet ju inte vem som lurpassar i magen. Men det är nog ganska spännande att fostra en blivande krigarkung! Men jag håller med Bjornis, er lilla prins ser miljoner gånger sötare ut än krigarkungen av Sverige!

Bjornis, jag förstår verkilgen ditt dilemma. Nytt jobb och man vill visa sig å styva linan och visa hur plikttrogen och stark man är. Men som första steg kanske du ska skippa all övertid. Det verkar bli ganska många timmar i veckan på dig i övertid. Och se om du känner skillnad, om det känns bättre. Gör det inte det, bör du nog ändå prata med din arbetsgivare. Att gå ner i arbetstid till 80% är inte lathet, utan du är gravid och bör inte köra slut på dig själv! Jag är tämligen övertygad om att din arbetsgivare förstår detta.

Lycklig2010, å vad jag förstår din oro. Men jag googlade om fosterrörelser och kom till några bra läkarsidor där de berättade att det är först från vecka 26 man ska känna av sin bebis dagligen. Innan dess har de så mycket plats att de med enkelhet kan hitta nya hemliga vråer att sparka mot... De små busungarna. Ceropeigas råd om kallt vatten är annars bra.

Själv har jag faktiskt börja känna tydliga fladder och kittlingar inifrån magen. Tillräckligt mycket och starkt för att veta att det är bebis och inte tarmar eller annat. Är i vecka 19 så jag tycker banne mig att det är på tiden!

Cero, din svärmor låter märklig. Men som sagt, tur att du inte har henne på promenadavstånd. Och svärmor kan man strunta i så länge man har en bra man som stöttar en och tydligt markerar vilken kvinna som kommer först.

Jag har förresten inte fått fotografens bilder från bröllopet, men har fått några bilder tagna av glada amatörfotografer.

Såg nu att jag inte har någon aning om hur man lägger till bilder på sidan. Jag är inte plus-medlem. *morr*

Jag lägger upp några bilder i presentationen istället..

Tack för tipset Sara10! Kommer säkert att hoppa in i er tråd när vår bebis kommer.

TACK alla söta för era snälla ord. Jag tänkte lägga in en bild i tråden, men jag såg inte alls hur man gjorde, så jag lade in den i min profil istället.

Är alla plusmedlemmar nu?! Å vad bra! *skönt at man hänger med i svängarna... inte *

Hej tjejer! Jag kommer tyvärr att försvinna från denna tråd då vi fick värsta tänkbara nyheter på vårt rutinultraljud idag. Vår lilla dotter var död sedan några dagar tillbaka. Hon hade fått navelsträngen virad runt halsen vilket strypt syretillförseln. Annars hittade de inget fel på bebisen!

Jag och Carl ska åka till Östra och förlösa vår lilla tös imorgon.

Just nu är vi i chock, jag vet inte ens hur jag ska hantera detta. Men jag sörjer och tycker det är så orättvist! Jag kommer föda imorgon men får aldrig ta med min dotter hem, kommer inte få mata henne, se henne växa upp, fostra henne till en bra flicka och sedermera kvinna.  Jag är så fruktansvärt ledsen.

Samtidigt måste vi fokusera framåt och jag hoppas vi kan samla styrka nog att försöka igen när kroppen och hjärtat är redo.

TACK alla ni för era ord. Just nu är vi i chock och jag vet inte hur jag känner annat än att jag känner mig väldigt tom. Min dotter finns inte mer utan hon vände om innan vi fick lära känna henne, se hennes titta in i mina ögon, se hennes leende. Men Carl och jag försöker att se åtminstone någon mening i allt, för skulle Cornelias död vara meningslös, ja, då orkar jag nog inte andas mer.

TACK än en gång för era fina ord och jag önskar er all lycka i era framtida graviditeter.