Första barnet, i Göteborg?

Vi går i Eriksberg på en helt ny vårdcentral där.  

Grattis till lille Ville!

Åh vad man längtar när man läser om era små. Jag har drygt 2 veckor kvar nu och det börjar vara ganska jobbigt att sitta, det känns som att magen inte riktigt får plats. Det mesta hemma är klart nu och på fredag jobbar jag min sista dag. Det känns fortfarande helt overkligt, men att se vagnen och sängen varje dag gör det lite mer verkligt tycker jag

 

Vad roligt med lite liv i tråden igen.

Vår lilla Inez tittade ut på beräknad dag 2/12. Hon vägde 3365 g och var 50 cm. Förlossningen gick bra även om de efter några timmar upptäckte att flickan låg i säte. Vid det laget var det ganska bråtton så det blev akut snitt för vår del. Men alla på Östra var otroligt proffsiga och jag kände mig supertrygg hela vägen.  

 Det är toppenmysigt att vara hemma även om man ibland känner sig lite hormonell (gråter för ingenting) eller låst till soffan (tur att jag gillar dålig TV). 

Även om jag aldrig träffat några av er i verkliga livet innan vore det trevligt med en fika eller promenad så småningom 

Jo det kan man tycka, men de var så säkra på att hon låg med huvudet neråt eftersom hon varit fixerad så länge, men det visade sig att hon legat fixerad med rumpan neråt i en dryg månad. Det händer visst ibland att de tar fel. 

Grattis till alla er andraockså förresten och hoppas för er andra att bebisarna kommer snart (eller väntar lite om ni hellre vill det ;)  

God fortsättning på er!

Hur går det för alla? Har det kommit några fler bebisar?

Lycka till med Licentiatpresentationen Jossan.

Jag börjar känna mig lite rastlös av att bara vara fastlåst i soffan hela dagarna. Som tur är gillar jag att se på TV, men även jag blir uttråkad av avsnitt av topmodel som jag redan sett...  Min lilltej vill amma HELA tiden, inte varannan eller var tredje timme utan snarare i tvåtimmars pass med en halvtimmes mellanrum. Det är mysigt, men lite begränsande. Hon går inte riktigt upp i vikt som man ska så hon måste ju få äta precis när hon vill.. Som tur är gillar hon att vara i vagnen vilket ger lite andrum. Tyvärr gör ju vädret att det inte blir så många eller långa promenader som jag skulle vilja

Det är verkligen helt underbart att ha en alldeles egen liten bebis, men ibland saknar jag att kunna bestämma över min egen tid. Men mest av allt saknar jag att träna. Kejsarsnittet gör att jag är ännu lite mer begränsad än av en vanlig förlossning. Tills nyss har jag inte ens fått lyfta en vanlig matkasse. Nästa fredag ska jag äntligen på efterkontroll så då kanske jag kan börja lite smått, men löpningen får visst vänta 12 veckor!!! 
 

Ja det är den kontrollen. När jag gick hem från sjukhuset tyckte jag att det kändes lite konstigt att ingen ville att jag skulle komma dit och visa upp såret, men det har läkt så himla bra att nu känns det okej med efterkontroll hos BM. De kollar väl på såret antar jag och på hur bra knip man har (vilket visst påverkas nästan lika mycket trots att jag inte födde vaginalt.

Grattis Kiaa! Vilken prestation.

Lilla Inez sover också bara på mig eller väldigt väldigt nära i sängen, men jag har löst det genom att hon får sova på min mage och det går bra, verkar jobbigt att behöva gå omkring...Jag känner igen det där med kontrollbehov, men jag har ändå lyckats förvånansvärt bra med att ta dagen som den kommer.

Appropå sugbehov har lilla Inez äntligen börjat acceptera nappen lite grann, men bara iblan och aldrig om hon är ledsen eller arg, eller på natten. Hon är också en vaken bebis som trivs bäst bland massor med folk. 10-14 timmar sover hon per dygn, ibland mer, men oftast runt det. Hon gillar dock att åka vagn, vara i babybjörnen och att åka bil, så hon är lätt att ha med sig. I veckan var vi två hela dagar på universitetet vilket gick toppen. Så länge hon får amma när hon vill är hon glad och väldigt lugn.

Inez har varit lite seg med växandet, men nu hade hon gått upp 500 g på 10 dagar och äntligen 6 veckor gammal passerat fyra kilo! Vi har verkligen märkt av femveckorssprångt i utvecklingen. Hon är så himla med nu och tittar och skrattar. Det gör hela samvaron mycket roligare. Dwt känns som att det blivit SÅ mycket lättare nu när man lärt känna varandra lite 

Grattis båda två!! Vilka sötnosar!

Jossan:det var väl typiskt att hon skulle komma tidigt eftersom du hade viktiga saker inplanerade :). Jag tänkte nästan det när du skrev om din licentiatavhandling förra gången... Skänt att det gick bra i vilket fall

Jag är absolut på fika snart! Men jag vet faktiskt inte vart man ska gå med alla vagnarna... 

Inez är drygt 6 veckor nu och det känns att jag börjar känna mig lite tryggare i mammarollen nu. Dagarna är fortfarande olika och vissa dagar får jag inget gjort alls, men oftast känns det som att jag har läget under kontroll. Om jag ska och fika eller ut och gå är jag sällan nervös för att hon ska gråta för då kan man ju amma, men vi var en dag på Coop och hon bara skrek och skrek, till slut fick min sambo bära omkring på henne för att hon skulle vara lugn. Det var superjobbigt, det skär ju så i hjärtat när hon gråter.   

Vi var ute och fikade när hon var två veckor och var och hälsade på på mitt jobb några dagar efter det. Förra veckan var vi två hela dagar på universitetet och det gick bra. Visst är jag lite orolig för infektioner och särskilt RS-viruset, men man kan ju inte gömma sig hemma hela vintern heller.

Vi har inte börjat på föräldragrupp, jag hoppas att det ska bli en sån, men jag är inte säker. Babysim har jag skickat in intresseanmälan om för det vill vi definitivt gå.  

Vi ska till doktorn 13.15, men efter det typ vid två eller på förmiddagen, typ 11 skulle passa oss