Varför vill inte killar ha barn?

De som inte vill ha barn, det gäller både kvinnor och män, har helt enkelt ingen riktig barnlängtan. Varför de inte har det är något för forskning att ta reda på. Det kan vara något biologiskt eller möjligen en kombination av biologiskt och socialt. De har hur som helst ingen riktig barnlängtan. Har man, eller har man haft, det så vet man att har man barnlängtan på riktigt så finns det inget alternativ till att försöka skaffa. Man skulle kunna göra i stort sett vad som helst för att få de barn man önskar. Orsaker som brukar listas som argument mot att skaffa barn betyder noll och inget. Sovmornar, kunna göra vad man vill, spara massa pengar, kunna resa, fokusera på karriären, klimatet osv osv saknar all tyngd när man har barnlängtan. Det finns inget man vill hellre än att bli förälder. Fick man välja mellan 100 miljoner kr och barnlös eller eller få barn hade man valt barn osv. Därför är också alla anledningar barnfria personer uppger som anledningar till att de väljer att vara barnfria bullshit i stor utsträckning. De har helt enkelt ingen inre längtan efter barn. Eftersom de inte har det blir det inte självklart för dem att skaffa barn utan de måste göra ett logiskt val kring det och visst, står valet mellan barn och därmed sömnlösa nätter, mer bundenhet, spy, bajs, kräk, stora omkostnader, skrik, stress osv. VS kunna spendera hela helgerna i sängen, mer frihet att kunna göra vad man vill när man vill, lägre utgifter osv. Känns ju valet rätt enkelt kanske, även om vissa ändå väljer att skaffa barn av olika anledningar (partner som vill, man råkar bli gravid, det är det man ?ska? göra etc.). Men det blir lite att lura sig själv om man tror det är så valet ser ut för alla och att folk då är dumma i huvudet som skaffar barn. För folk med barnlängtan ser inte valet ut så utan har man det så ?måste? man skaffa barn för att kunna känna lycka, tillfredsställning och mening med någonting. Inget annat betyder något utan barn. Sovmornar, vuxenresor, ?frihet? och pengar i överflöd betyder ingenting. Man kan sitta på finaste stranden i ett tropiskt paradis med sin livspartner och knappt se det vackra i omgivningen för man är ändå ledsen och långt bort i tankar som ?men jag har inga barn?, ?jag är inte gravid?, ?kommer jag någonsin bli gravid?, ?tänk om jag aldrig får barn?, ?det är inte ens någon mening med att jag fortsätter leva när det är så här?, ?ännu en månad äldre och inte gravid?. Har man inte varit med om det kan man inte förstå. Det är därför barnfria, och även folk med barn som aldrig haft den typ av riktig barnlängtan, kan komma med korkade kommentarer om att man inte fattar varför folk skaffar barn, att folk borde sluta skaffa barn, att man ska njuta av livet istället för att skaffa barn, att man ska adoptera om man prompt vill ha barn - för klimatets och alla övergivna redan existerandes barns skull (?det finns så många barn i världen som behöver hem?) osv. Den ena sidan förstår inte den andra och viseversa för man har aldrig upplevt barnlängtan/bristen på den (därför kan också folk med barnlängtan komma med lika korkade kommentarer och frågor till barnfria - ?du kommer ångra dig?, ?barn är meningen med livet?, ?när ska ni skaffa barn??, ?hur många barn vill ni ha??, ?varför lever du ens om du inte ska skaffa barn?? osv.). Men ja, det är därför folk inte vill ha barn - de har ingen inre naturlig barnlängtan. Om jag får gissa är det antagligen något biologiskt.

Skilj på versaler och gemener när du skriver.