Inlägg från: Förlossningspedagogen |Visa alla inlägg
  • Förlossningspedagogen

    vill inte ha desa tankar. =(

    Hej!

    Tack för din fråga. För att du vågar. Du skriver att en del av dig verkligen vill ha barn, men att en annan del av dig faktiskt tvivlar och till och med får äckelkänslor av att du har ett barn i magen. Jag tror att det är många som kan känna igen sig i det - att både vilja och inte vilja. Det finns två grundkänslor i oss - den ena är kärlek (tillit, trygghet, förståelse) och den andra rädsla (känslor av hot, bristande trygghet och tillit osv). Om du ser vad som ligger bakom/under din känsla kan det vara lättare att acceptera den. Vad finns det i den situation du befinner dig i som skrämmer? Är det barnet i sig, att kanske förlora dig själv, din relation till din man eller att inte veta vad som ligger framför er? Bristen på kontroll? Något annat?

    Oavsett vad det är tror jag att det är bra att våga sätta ord på det du känner. Om du kan acceptera att en del av dig känner tvivel och att det är OK, kan du lättare njuta av det goda och se fram emot barnets födelse. Jag vet av egen erfarenhet att det inte alltid är lätt att acceptera tankar vi inte borde tänka, men jag vet att jag måste försöka för annars ger jag dessa tankar för stor makt. Det vi fokuserar växer och om jag vill fokusera glädjen och det goda behöver jag "desarmera" mina rädslor, inte genom att gömma dem utan precis tvärt om.

    Kan du prata med din man om dina känslor? Han kanske har liknande och ju ärligare ni vågar vara med varandra ju närmre kommer ni komma varandra - det är min erfarenhet.

    Kram
    Anna

Svar på tråden vill inte ha desa tankar. =(