Går ni till akuten med en stukad fot? Och blir ni arga på att andra får gå före?

Min mormor bröt foten när hon var tolv år. Hon TRODDE att det bara var en stukning, så hon gick inte till läkaren. Idag haltar hon... Det är bra att kolla upp sin hälsa i tid.

Tycker inte att man ska klaga på folk som går till akuten för, enligt en del, småsaker. Det kanske är stora saker för vissa, barn som vuxna.

Klart att de som är sjukast ska få gå in först. Även om foten skulle ha vart bruten så är urinförgiftning farligare.

Men självklart ska sjukast gå först. Det behöver ju inte ens diskuteras.

Visst, vissa saker kan uppfattas som stora. Men det förändrar inte det faktum att folk idag inte har någon form av egenvård!
Det är helt uselt!!!

Som ex:
Förra vintern härjade ju den berömda vinterkräkssjukan.
Vad händer då?
Jo 70-talister tar ambulans in till sjukhuset när de har kräkts 3 gånger under 12 timmar!!
Folk idag har ingen aning om vad detta kostar.
Slöseri med resurser. Ett j*vla slöseri rent ut sagt. Egenvård i det läget säger att man stoppar ner sig i sängen och väntar ut skiten. Inte åker man till sjukhuset om man nu är helt frisk fö, vilket dessa individer var!
Sorligt......

När det gäller mina barn så skulle jag säkert åka till akuten däremot skulle jag lita på att personalen kan göra en rimlig bedömning om akutnivån.

Akuten är inte någon plats för nummerlappssystem, värst går först.

Gummanlottan: Precis!
JennyS: Helt hysteriskt!!!! Jag har en kompis som jobbar i luckan på akuten och enligt henne är magsjuka och ont i halsen/förkylning de två vanligaste orsakerna till att folk söker sig till akutmottagningen! Man blir galen - vilket slöseri!!! Samtidigt - så himla sorgligt att vi känner våra kroppar så dåligt att vi inte vet hur vi ska kunna avgöra när vi är allvarligt sjuka och inte!...

Jenny S

Om man vänder på det har ju faktiskt folk dött eller skadats för livet, p.g.a. att de inte har sökt i tid...
Det är inte alltid lätt att veta för en människa utan sjukvårdsutbildning vad som är farligt eller inte. Speciellt inte när blaskor skriver att allt är dödligt! "Har du hosta? Då kan du bära på en dödlig sjukdom!" Vidrigt att skrämma upp folk på det sättet! Detta kan inte alla kan inte ta det med en nypa salt, utan söker kanske därför akut läkarvård.

Sista meningen skulle vara "Detta kan inte alla ta med en nypa salt..."

Här finns det en närakut och om man vänder sig till vårdcentralen så skickas man dit, för på vårdcentralen kan de ju inte röntga foten. Närakuten tar röntgenbilderna och skickar in dem till SÖS och där kollar deras röntgenläkare på dem.

Det har hänt mig vid några tillfällen att jag har gått till vårdcetralen ( två ggr med min son och två ggr med min 85-åriga gamla farmor) för att vi har trott att de har stukat nån del, och då har vårdcentralen skickat oss vidare till Närakuten för säkerthetsskull. Väl där har det visat sig vara brutet. Men det har också hänt mig en gång att jag åkte till närakuten och trodde att jag hade brutit min fot och så var den bara stukad. Hur vet man egentligen skillnad på brutet eller stukat? Jag jobbar inte inom vården och kan inte avgöra det. Och om de inte ens kan vara säkra på vårdentralen hur kan det då förväntas att jag kunna veta?

Sen är det klart att jag inte är en sån idiot att jag sitter och klagar på att man får vänta. Självklart ska de som är mest skadade gå först.

Jag skulle nog åka in för jag skulle inte kunna göra bedömningen om den var bruten, stukad eller vrickad. Däremot hade jag nog förstått att andra fall hade fått gå före (speciellt yngre barn). En stukning gör ju oftast inte ont när man inte står på den heller... Så då gör det ju inte så mycket att sitta och vänta. När jag var i 16-17 års åldern (räknar det som barn) så fick jag vänta åtskilliga timmar på akuten med nästan 40 graders feber, yrsel och svårt att andas. Det visade sig vara en sköldkörtelinflamation och jag var inlaggd i två veckor efter det...

Sen tror jag att förre skulle söka sig till akuten om vårdcentralerna var lite bätte. Det går inte ens att ringa till vår vårdcentral för att prata med en människa, det är bara automatiska telefonsvare hela tiden och så ska man knappa in sitt nummer så ringer de upp senare. Och vill man till en doktor så ska man ringa dem personligen och boka tid. Varje doktor har kanske telefontid en halvtimma tre dagar i veckan, sen är deras telefontider fyllda och man får försöka nästa dag. Jag har försökt få tag på min läkare i över en vecka och det är helt lönlöst. Har försökt att lämna meddelande till henne att ringa upp mig, men det gör hon inte för det måste gå genom hennes j*vla telefontid. Inte konstigt att folk tröttnar till slut och åker in till akuten, där får de åtminstående träffa och prata med en livs levande doktor.

Samma sak med min mamma som har en psykisk sjukdom. Hon har kontaktpersoner, läkare osv men det funkar inte för de håller ju inte kontakten med henne. Och när en patient har en diagnos då isolering och socialaproblem är en stor faktor i det hela så krävs det ju att kontaktpersonen anstränger sig (inte minst för att det är hennes jobb), men det funkar inte. De skiter totalt i min mamma. Ringer jag upp dem så ringer de inte upp mig. Däremot om jag åker dit och sätter mig, och säger att jag vill prata med en ansvarig (och hotar med att kedja fast mig i elementen om jag inte får det) då får jag prata med nån. Sen lovar de guld och gröna skogar, och vad händer??? NADA....

Jag tvivlar inte på att en stukad fot för ett barn kan göra lika ont som förträngningar i urinröret kan göra på ett annat. Men de kan inte prioritera efter vem som har ondast utan vem som är i mest akut behov av vård. Och jag litar på att de på akuten kan göra den prioriteringen rätt...

Ang att åka till akuten för en stukad fot så kan nog många vuxna själv känna ifall det bara är en stukning eller om det är nåt värre, men ett barn är det annorlunda förr. I synnerhet om det är ett mindre barn. Så jag skulle nog kunna åka tll akuten för en stukad fot på min son, hurvida det är en stukning eller nåt allvarligare kan det helt enkelt behövas en undersökning för att bekräfta.

Självklart måste det prioritera de som är i större behov av vård först!

Sen kan jag inte förneka att jag tycker att det är otroligt frustrerande att sitta på akuten och vänta i timmar, men det är ju bara för väntandets skull, inte för att folk med större problem än mig får gå före.

Jag tror att man skulle nå långt om folk i allmänhet hade lite bättre kunskap om hur kroppen fungerar. Alltså, det handlar inte om 20 p i anatomi utan lite allmänt om hur vår kropp är uppbyggd. Det skulle nog leda till större förståelse till varför vården gör de prioriteringar som de gör.
Dessutom skulle fler förstå vikten av egenvård för idag är det tyvärr en bortglömd kunskap. Kanske beror det på att de flesta av oss lever ett hektiskt liv och känner att vi inte har tid att vara sjuka som gör att vi vill ha sjukvård så fort vi känner oss lite hängiga. Inte sällan känner sig patienter förbigångna när de inte får ett recept i handen efter läkarbesöket för nog måste det väl ändå finnas bot för en simpel förkylning.

Majsan71! Jag är nog en sån person som inte kan skilja på en stukning och en brytning, och kanske känner jag inte min kropp så väl. Men jag är även en sån (när jag inte är föräldraledig) som har så ont om tid att jag söker bara läkarvård i yttersta nödfall. De flesta jag känner går inte till doktorn för man måste ta sig genom en labyrint för att få tid. Det måste bli lättare att få komma in på vårdcentralerna för det tror jag är hela lösningen på problemen på akutmottagningarna. Jag vet ingen som går till vårdcentralen med en förkylning. De flesta jag känner sitter hemma och jobbar eller alternativt går till jobbet ändå.

Håller helt med Pejgan, akuten kör ej med nummerlappssystem. Det är ju ungefär som att komma till akuten med nageltrång och där kommer in en äldre herre med hjärtflimmer, - Nej tyvärr, du får sätta dej o vänta på din tur, HALLÅÅÅ.

Men jag skulle absolut åka in med en stukad fot, man kan trots allt inte veta om den är trasig eller ej när man har så ont...

Jag bekymrar mig inte så mycket över väntetiden när jag är på akuten med min dotter. Har jobbat på akuten själv så jag vet vad de gör. Bara en enda gång jag blev rätt upprörd och det är för någon månad sedan när min dotter cyklade omkull och fick kramper och vi ändå behövde vänta flera timmar innan kir-jouren kom.