Sedan väntar jag på att någon ska komma med de roliga jämförelserna med "vitlök", "finska pinnar" och allt annat idiotiskt.
För att förstå varför många inte gillar ordet negerboll, måste man nog förstå ordet neger.
Gör man inte det, så är man ursäktad.
Gör man det och fortfarande (fast det numer står chokladbollar i kokböcker) säger negerbollar, så tycker jag att man är lite knäpp.
Sedan tänker jag visst göra den allmänt ogillade jämförelsen och säga att jag inte känner någon mörk som uppskattar ordet. Inte i min familj eller utanför den.
Lämnar tråden med det.
hehehe...
”Sådan står Negern på nedersta trappsteget av den menskliga odlingen. […] Emellan hans förnufts högsta ståndpunkt och den förståndsgrad hvarifrån vi redan som barn börja uppstiga till vetenskapernas regioner ligger ett svalg, som hittills ingen har öfverstigit, hvilken ej ärft en stråle af de hvitas färg på sin hud och på sin själ. […] att försöka civilisera denna undermänniska vore i strid med sjelfva naturen.” (Catomeris, Det ohyggliga arvet)
Negern är alltså en stereotyp, den bild av den svarte som vita fabricerat genom århundradena, och så här efter kolonialismen är det bara passande att svarta definierar sig själva genom att måla motbilder till ”negern”. Omdefinieringen av svarta är ett viktigt och nödvändigt projekt. Svarta är därför vaksamma inte bara på ordet neger utan även på diskurser som anspelar på svartas lathet, dumhet, libido eller andra nedvärderande föreställningar."
http://www.aftonbladet.se/debatt/article310052.ab
Och nej, dom är inte negrer.
http://www.blackcommentator.com/145/145_guest_samad_difference.html
Hahaha...såg att ni hann före.
Neger, femininum: negress (tidigare även negrinna), är en beteckning för personer från vissa svarta folkgrupper från framför allt Afrika och i viss mån Oceanien. Ordet härstammar från spanskans och, portugisiskans[1] negro (svart), som i sin tur kommer från latinets niger. Användning av ordet kan av vissa uppfattas som nedsättande och kränkande.[2]
Negrer var från början en allmän benämning på alla folkslag med svart hudfärg, men en indelning baserad på andra kännetecken än hudfärgen ledde på 1800-talet till att man från begreppet neger skilde inte bara dravidfolken i Deccan och alla malajer utan även aboriginer (Australiens urbefolkning) och papuaner (på Nya Guinea).
Inte heller i Afrika ansågs vid denna tid alla mörkhyade folk höra till negrerna. De semitiska och hamitiska folken i Sahara, Abessinien och egyptiska Sudan liksom khoikhoi och sanfolket i Kaplandet skildes från negrerna. Semiter och hamiter ansågs tillhöra den europida rasen medan alla de svarta folken ansågs höra till den negroida rasen.
Fram till och med 1970-talet var neger den dominerande termen för svarta personer men idag anses det av en del vara ett föråldrat, förolämpande och negativt laddat begrepp och används även av somliga som ett invektiv. Andra använder det dock fortfarande utifrån uppfattningen att det är ett värdeneutralt ord. Jämför exempelvis mulatt.
Ordet blandas ibland ihop med det ursprungligen anglosaxiska skällsordet nigger.
Ett äldre svenskt begrepp var blåman.[3]
"Inte heller i Afrika ansågs vid denna tid alla mörkhyade folk höra till negrerna. De semitiska och hamitiska folken i Sahara, Abessinien och egyptiska Sudan liksom khoikhoi och sanfolket i Kaplandet skildes från negrerna. Semiter och hamiter ansågs tillhöra den europida rasen medan alla de svarta folken ansågs höra till den negroida rasen."'
"Oavsett vilken av modellerna som accepteras så är alla nu levande människor oavsett vilken världsdel de lever i så nära släkt genetiskt sätt att det inte är meningsfullt att tala om vare sig "underarter" eller "raser" på någon slags lägre nivå.[14] Genetiska skillnader mellan populationer av organismer kan bestämmas med hjälp av ett särskilt genetiskt-statistiskt index – FST, utvecklat av Sewall Wright i slutet av 1970-talet. Här handlar det om att definiera skillnader mellan underarter. Den statistik som FST-indexet resulterat i visar att skillnaderna mellan två populationer – oavsett vilka folkslag i världen som jämförs – inte överstiger 0,15. Detta innebär att ca 85 procent av de genetiska variationer som uppmäts finns inom var och en av dessa folkgrupper, medan den variation som skiljer de två folkgrupperna åt är 15 procent.[6],[5] Inom forskningen har den standarden utvecklats att ett FST-värde på 0,25 – 0,30 är det som gäller för att man ska tala om underarter till en art. Inga människor, oavsett hur isolerade de har levt, har sådana höga FST-värden [15] Vargen är nästan det enda däggdjur som har nästan lika låga FST-värden som mänskligheten (0,17), och det finns ingen indelning i "raser" när det gäller vargar. För tre långvarigt från varandra isolerade populationer av schimpanser har man fått ett FST på 0,09 – 0,32. Sewall Wright har utifrån sin omfattande kartläggning kommit fram till följande kriterier:
I flertalet fall har jämförelser mellan olika folk gett ett FST på 0,023 –0,051 [16] Det finns således inget stöd i vetenskapen för att indela mänskligheten i vare sig underarter eller raser."