Fick inget i födelsedagspresent av min man.. Är så besviken..

När jag fyllde 20 sa min pojkvän att han inte hunnit köpa nåt (vi hade varit ihop i 3 år). Han skulle överraska mig senare med att vi skulle göra nåt istället. Snart 11 år senare har vi fortfarande inte gjort något på hans intiativ som present.

Födelsedagarna sedan dess har jag blivit uppvaktad, men alltid i sista minuten, att han köper nåt spontant för att han inte hunnit. Han frågar aldrig vad jag önskar mig
.
Förra året fyllde jag 30, tror ni att jag fick något? En vecka före min födelsedag föddes vårt andra barn. På min födelsedag ringde han när han slutat jobbet och sa att han skulle åka och leta present till mig, men då sa jag som TS att hade han inte ordnat nåt tidigare kunde det vara. Jag var trött att vara hemma ensam med 2 barn och ville bara att han skulle komma hem.
För mig behöver det inte vara någon dyr present utan det viktiga är tanken bakom. Att han har tänkt till vad jag skulle behöva/vilja ha. Kan man inte lägga ner den tiden kan det vara.

Jag har förklarat många gånger hur ledsen jag blir och att det betyder mycket för mig att bli uppvaktad/uppskattad.

Nu på morsdag, min första som tvåbarnsmamma, önskade jag mig sovmorgon eftersom jag inte fått det på flera månader. Sen hade jag såklart gärna sett en liten present också. Och kanske frukost på sängen.
Han sa först att han skulle jobba på morsdag (han är sin egen). Han hade lovat sin pappa att åka och köpa blommor till mamman. På morgonen var det som vanligt jag som fick gå upp med barnen, han hade inte åkt och jobba utan han var "så trött" att han var okontaktbar och bara sov vidare.
Jag åt frukost själv med barnen och sen åkte jag och köpte blommor åt hans mamma (som pappan skulle ge, men inte kunde/orkade/ville? köpa själv.

När han vaknade kunde han inte förstå varför jag var grinig, han sa inte grattis på hela dan, han visste att det var morsdag för vi var till hans mamma och åt. Pappan frågade hans syskon hur de hade blivit uppvaktade/uppvaktat. Jag berättade senare för min sambo vad ledsen jag blivit, då skyllde han på att han skulle åkt och handlat kvällen före, men att då hade jag åkt istället (vi skulle handla mat och, ja, då åkte jag trots att han sagt att han tänkte åka.)

Så jag förstår precis hur det känns att inte bli uppvaktad. Och jag tycker också det är jobbigt när folk frågar vad man fått. Speciellt när man har fyllt jämnt.