Blev avsläng från bussen pga min 23 månaders!

Isåfall vet du ju inte om någon överhuvudtaget klarar det och är således inte heller kvalificerad att avgöra det.

Vad upprörd jag blir. Var det ingen som sa ifrån? Du skulle inte behövt gå av bussen. Men det verkar som om det finns en massa "perfekta" föräldrar på FL, alltså såna som har barn som aldrig skriker eller säger emot sina föräldrar. Dessa verkar vara i total avsaknad av empati för dig TS. De har antagligen inga barn själva. Bry dig inte om dem. Händer det igen så stå på dig! Låt dig inte skrämmas av en sur busschaufför som borde bytt jobb för länge sen.

Ah okej. Lögnaktigt skvaller, tala illa om, baktala... ungefär. 

Som när jag kommer på med mitt barn på bussen, som du inte vet något om, och han inte kan vara tyst och du säger att han är ouppfostrad, det är förtal. Och då menar jag det inte som brottet förtal, för det finns även förtal enligt lagen som är ett brott. 

Jag skulle inte ha gått av. Efteråt skulle jag ha kontaktat bussbolaget för att få upprättelse. Eller menar du om jag hade varit en annan passagerare? Jag skulle haft civilkurager nog att säga åt busschauffören att lugna sig. Det är väl ingen som tror att TS ville ha ett skrikande barn på bussen? Antar att hon blev stressan av situationen. Har du ingen empati? Eller barn?

Jag får ta det igen för här inne skriker folk öronnen itu på varandra.

Jag vet föräldrar som är proffs på att vara omgivningen till lags. De ger vanligtvis barnen något sliskigt att suga på så fort de piper till.
   Alla nöjda och glada. Eller? Jag tror deras barn får betala ett ganska högt pris.

Och knappast är det för att mammorna vill att barnen ska uppföra sig, knappast för att de bryr sig så mycket om omgivningen. Nej jag tror de lärt sig hur de ska göra för att själva slippa engagera sig.

Jag tycker det är suveränt om man som förälder lyckas avleda, distrahera eller underhålla barn, mest för att barnen ska slippa vantrivas.
    Men jag tror också att det krävs ett enormt tålamod och viss framförhållning för att ibland orka stå ut när de skriker. Och faktum är att jag tror att omgivning gagnas av dessa föräldrar. För deras barn skriker kanske inte lika ofta, och kommer sannolikt inte vara de som vandaliserar stan heller.

Socker och stryk och annat som bara tystar barn ger mig kalla kårar.

Till er som använder beslag av diverse fysisk eller psykisk karaktär och inte tror att det går att uppfostra barn på ett respektfullt vis:

Läs "Fem gånger mer kärlek" - Martin Forster, en handbok helt grundad på forskning med konkreta tips på hur man hanterar familjelivet.

ps. Boktipset fick jag från en finskbrytande familjis profil. ;)

Ja hahahaha de blev säkert kränkta! Och drabbades av posttraumatiskt stressyndrom sen! Stackars dessa arma oskyldiga människor som måste bli utsatta för ett sjungande barn.

Ja om hon ( mamma ) stör möjligtvis . Men inte barnet för det kan inte "störa" på det sättet som krävs för att bli avslängd . Det är ju inte så att barnet stör för att jävlas , svär eller hånas . Det är bara ett barn och ska behandlas därefter.

Om man begär mer av ett barn så har man personliga problem som man kanske ska försöka lösa .

hhahah men lägg ner . Du är pinsam !

Barnet är 2 år . Googla googla googla ... det är ett liiiitet barn fortfarande . Det går inte alltid att få barn ( eller vuxna) att göra som man vill .

Nej barn i den åldern jävlas inte .

Nån som har tänkt på ts barn i allt detta?
Om vi förutsätter att det lilla barnet sjöng och förde lite oväsen (och nej, det är oftast inte så vackert när småbarn sjunger men jo, småbarnen själva tycker det och det är riktigt illa för deras utveckling att tala om för dem att de sjunger fult, upplysningsvis för er som inte har barn och/eller vet noll om barns utveckling) och själv tyckte att det var rätt trevligt, och så blir barnet och mamman utvisade från bussen av en främmande vuxen. På detta blir mamma dessutom ledsen och skakad. Något som ett barn garanterat märker.

Det måste ha varit en hemsk upplevelse för det lilla barnet.

En betydligt värre upplevelse än barnets sång kan ha varit för ens den mest lättstörda ombord på bussen. 

Ni som urskiljningslöst klagar på störande barn måste ju själva ha varit små en gång. Fast hur det var har ni tydligen glömt.