Vi över 30 som längtar efter första barnet

Hoppas och hoppas för att det du känner är ngt annat än mens! Tack och stor kram!

Ingen mens än, inte bra, då växer bara hoppet ännu mer...

Nu är bitchen nog här, ljusrosa flytningar började nu på dagen... Inte förvånad, me bara så trött. Vill att det ska bli höst innan ens sommaren har börjat

Håller alla tummar för att det går bra för er snart och att vi i höst får följas åt med stora magar! Kram och pepp

Ja, det känns ju surt, samtidigt som det var väntat. Vad knäpp man är. Jag vet att vi har oddsen emot oss, men ändå går jag och hoppas att det ska ha tagit sig!

Vi kommer väl troligtvis få genomgå ICSI om jag har förstått rätt när jag har läst om IVF på nätet. Eftersom mannens spermier är så himla få, så är det inte så troligt att det tar sig om vi får gå igenom den sk vanliga IVF-behandlingen.

Håller med om att det är lite jobbigt att få vänta över sommaren för att få komma igång. Här har man gått och längtat efter sol och värme och så kan man samtidigt inte hålla sig tills det blir slutet av augusti och allt ska rulla igång. Samtidigt som man hoppas såååååå mycket att det ska ta sig under semestern Jaja, man kan ju inte styra över hur man känner.

Råttentottan, lovar att du inte kommer behöva vara kvar sist, jag kommer hålla dig sällskap! Jag känner precis som du, en blandad glädje och bitterhet inför de som är gravida. Jag ser också bara barnvagnar och stora magar överallt. Flera stycken bekanta ska under sommaren och hösten få barn, några har fått nu under våren. Jag tycker att det bara ploppar barn överallt. Jag har ju ingen som helst aning om hu länge de människorna har försökt och vad de har gått igenom, men det spelar ingen roll, det svider lite i hjärtat varenda gång.

Ingen har ju sagt att livet ska vara lätt, men ibland känns det extra svårt och väldigt orättvist. Här är man lyckligt gift, har ett bra jobb, underbara vänner och en fantastisk familj. Livet är fulländat på alla plan, utom ett. Undrar ibland om man blir straffad av ngn högre makt bara för att man mår bra och trivs med livet i allmänhet. Tankar som, vad har jag gjort för att förtjäna det här, kommer ibland. Tror tyvärr inte på någon gud, försöker så bra det går att tro på mig själv, så ingen att "be" till finns heller när det känns tungt. Jag får väl se alla er som mina gudar Det är här jag får pysa ur mig. Tack vare den här tråden tror jag att jag har lyckats behålla det lilla vett jag har kvar, för fy f...n vad tufft det här enkla som kallades "skaffa" barn var.

Råttentottan - Lycka till! Härliga besked

Sophy - Stor kram och massa pepp!

Marja78 - Spelar ingen roll att man inte försökt länge, det suger ändå när kärringen dyker upp. Bryt ihop och gå vidare! Kram till dig!

Polarlantis - Hoppas att allt kommer att gå bra imorgon. Tror på dig!

Irmelie - Klart du kan dricka lite vin. Man kan inte pausa allt för att man kanske har ÄL o s v. Sen behöver man ju inte hälla i sig.

Jag tänker avstå från vin när jag har plus på stickan, innan dess skiter jag faktiskt i alkoholavhållsamhet. Det är tungt ändå med att försöka få barn, ett glas vin då och då tänker jag fortsätta med. Vi är överkänsliga i det här landet när det gäller %. Kolla på övriga Europa...de föder barn utan problem och utan hysteriska restriktioner när det gäller alkohol.

Grattis ni som plussat!

Själv har jag firat av mina underbara studenter och druckit en massa vin Älskar denna dag! Då inser jag ännu mer att jag har världens bästa jobb

Gör som flera andra, tar en paus härifrån. Kommer säkert kika in då och då, men känner att jag inte orkar vara aktiv i tråden just nu. Jätteglad för er som plussat, men känner att jag är långt ifrån er sits. Allt känns tungt och ja, hopplöst.

Ta hand om er och lycka till alla!

Kärlek

Har inte kunnat släppa er alla goa tjejer! Är inne här och läser och följer er, både i glädje och sorg. Kommer dock fortsätta att vara inaktiv ett tag till, men I´ll be back, moahahahah

Ville bara önska er en underbar sommar! Kram till er alla!

Hej igen alla rara tjejer!

Har inte lyckats hålla mig helt borta från er, har läst om alla som har toppar och alla som hamnar i dalarna. Efter att ha hängt här ett bra tag, innan mitt lilla uppehåll, så kan jag ju inte bara släppa er. Jag har suttit på min sida datorn och skrattat och gråtit med er. Strot grattis till er som plussat!

Tänker kanske inte bli fullt så aktiv här som jag en gång var, men jag känner att jag nu kanske kan orka mig in i matchen igen.

Vi har bara några dagar kvar innan vi ska iväg och ha ett samtal gällande upplägg av vår IVF och så hoppas jag att jag vid nästa mens får börja med sprutor. Vår förhoppning är alltså att ngt ägg ska vilja fästa innan jul.

För övrigt springer ju livet på ganska snabbt, tack och lov, så jag ägnar inte all min vakna tid till att tänka på barn, även om min längtan är starkare nu än vad den någonsin varit. Det kan ju i och för sig bero på att man vet att vi snart är igång med IVF-behandling. Både längtar och fasar för det...

Kram till er alla

Kram och pepp till er som är i en svacka! Kämpa vidare!

Tack flera av er för välkommen-tillbaka-kommentarer