Anonym (ADD?)

Äldre 17 Oct 11:39

4160 svar

ADD symptom hos vuxna

Ni vuxna med ADD: jag undrar vad har ni för symptom? När uppmärksammades det och hur? Vilka tecken på ADD finns det?

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-08 18:24
Jag har skapat en ny tråd (mötesplatsen) där vi kan diskutera annat som rör ADD/ADHD förutom symtom: www.familjeliv.se/Forum-11-308/m56019945-8.html

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-28 22:43
Viktig information om listan:

Listan nedan är en sammanfattning av de symtom och funktionsnedsättningar som de flesta av oss i tråden upplever frekvent och har gemensamt med varandra.

Det är inte en lista som innehåller några absoluta sanningar eller säkra källor.
Det är inte heller en lista över korrekta diagnoskriterier som professionella läkare och psykologer använder sig av vid diagnosticering.
Det är en lista skriven i syfte att underlätta för oss som eventuellt kommer att utredas, att ta med till våra läkare vid ett första bedömingssamtal, att visa eller läsa upp för psykologen eller våra nära och kära.

En del av oss som skriver eller har skrivit här har redan en (av läkare) konstaterad ADHD eller ADD-diagnos, någon är under utredning medan andra fortfarande står i kö i väntan på utredning. Om du är en av dem som trillar in här, kanske mest av nyfikenhet, läser och känner igen dig i några eller i alla de symtom som finns med på listan behöver det inte betyda att du har ADHD/ADD. Men är du orolig och misstänker en eventuell ADHD/ADD-diagnos bör du kontakta din vårdcentral eller en öppenpsykiatrisk mottagning för vidare utredning.
Nog för att en del av oss i tråden besitter stor erfarenhet och mycket kunskap om ämnet men vi är inga läkare eller psykologer. Vi kan svara på frågor och det gör vi så gärna, men vi kan inte lämna något definitivt svar eller ställa diagnos på någon.

Listan får däremot användas av vemsomhelst, kopieras, skrivas ut, ramas in eller vad du nu vill. Men kom ihåg, listan är endast en sammanfattning av de symtom och funktionsnedsättningar som vi i tråden upplever och det frekvent, d.v.s ofta förekommande eller "on a daily basis".

~ Igångsättningssvårigheter - även de enklaste sysslor som t.ex vika tvätt, plocka ur diskmaskinen, duscha eller borsta tänderna skjuts upp.

~ Behov av rutiner och struktur men ...

~ Svårt för att själv strukturera, organisera och planera sin vardag och sina saker

~ Låg mental uthållighet

~ Lättdistraherad

~ Låg koncentrationsförmåga - stora svårigheter med att behålla fokus och uppmärksamet i synnerhet på saker man upplever tråkiga

~ Nedsatt arbetsminne/korttidsminne

~ Bristande motivation och därför

~ Ofta alltid på jakt efter just motivation i form av olika belöningar vilka kan vara allt i från att sitta vid datorn, äta godis, dricka alkohol, shoppa etc.

~ Impulsiv - te.x när det kommer till beslutsfattande men där finns även stora tendenser till

~ Beslutsångest - vela och fundera alldeles för länge innan ett beslut tas

~ Påbörjar olika projekt men avslutar dem sällan - man kan te.x få för sig att man ska börja träna och köper träningskläder och gymkort men struntar sedan i att gå till gymmet, man hoppar på olika kurser som "verkar skoj" just då men inser sedan ganska snabbt att det inte var det, hoppar av och påbörjar något annat istället.

~ Ombytlig/nyckfull/obeständig (se ovan)

~ Kommer ur balans/blir lätt störd när ens rutiner rubbas

~ Tidsoptimist - kommer ofta eller alltid försent, underskattar hur lång tid en viss sak tar att göra/färdigställa

~ Ljudkänslig - tycks höra (vissa ljud) högre än andra. Svårt för te.x tickande klockor, knastrande ljud, tuggande, handklapp, prasslande etc

~ Svårigheter med att göra något metodiskt och

~ Benägen att kasta sig in i nya projekt eller uppgifter utan att bry sig om instruktioner och därför

~ Benägen att göra saker i fel följd

~ Disträ och tankspridd - glömsk, förlägger sina saker, slarvar bort te.x nyklar, plånbok, glömmer viktiga överenskommelser, möten etc

~ Tendens till att fixera sig vid/hyperfokusera på olika saker/ämnen - går från specialintresse till specialintresse och lägger ner sin själ och nästan all sin vakna tid till att tänka på eller göra reserach på just det ämnet/intresset.

~ Otålig - har svårt för dötid, att behöva vänta osv. Vill att saker ska hända NU och helst igår. Kan te.x yttra sig i att man avbryter i samtal och diskussioner eller om man får en ide´så ska den sättas i verk med en gång, spelar ingen roll om man ligger i sängen för att sova.
Te.x får man för sig att möblera gör man det oavsett om klockan är 15 eller 03.

~ Upplever en nästan konstant orkeslöshet och trötthet och har

~ Sömnsvårigheter - har svårt för att komma i säng i tid, svårt för att komma till ro och somna, även svårt för att orka hålla sig vaken en hel dag utan en stunds vila mitt på dagen.

~ Humörsvängningar - ibland kraftiga och ofta snabba men som fort går över och

~ Perioder av nedstämdhet och ångest kontra perioder då man känner sig mer tillfreds, glad och uppåt - dessa perioder eller svängningar i måendet kan ske flera ggr per dag eller hålla i sig ett par dagar vardera. Men de är ständigt återkommande och tycks vara oberoende av yttre händelser.

~ Viss motorisk klumpighet och bristande koordinationsförmåga - missbedömer avstånd, bristande kroppkontroll te.x går in i saker, snubblar, spiller, tar för hårt eller för löst i saker, bryter av pennor etc.

~ Bristande simultanförmåga - svårigheter med att göra flera olika saker samtidigt och att hålla isär och sortera information te.x olika sorters sinnesintryck

~ Bristande konsekvenstänkande - förstår inte alltid eller missbedömer konsekvenserna av sitt handlande, tänker rätt (d.v.s medveten om konsekvenserna) ibland men gör eller handlar fel ändå.

~ Låg tolerans mot stress/stresskänslig - ogillar stress och hög press överhuvudtaget, vill göra saker och ting i sin takt men paradoxalt nog

~ Skjuter upp alla måsten till sista sekund - kan sitta en hel dag utan att företa sig något men 30 min innan te.x sambon kommer hem börjar man både dammsuga och skura golvet. Betalar inte räkningar, lämnar inte in deklarationen i tid fast man haft god tid på sig och vetat om att det ska göras.

~ Arbetar som mest effektivt inför deadline (se ovan)

~ Svartvitt tänkande - tänker ofta "antingen eller" eller "allt eller inget"

~ Bär på en inre oro och rastlöshet - känner sig aldrig 100% tillfredställd eller nöjd. Alltid finns där något som kan förbättras, göras annorlunda, förnyas och förändras osv.

~ Svårigheter med närhet - kramar och gos kan uppfattas som påträngande och jobbigt om det inte sker på ens egna villkor.

~ Allt ska förresten helst alltid ske på ens egna villkor.

~ Har överlag dålig hand med ekonomi - svårigheter med att förstå och inse pengars värde.

Övrigt - sådant som tagits upp här i tråden (därmed inte sagt att alla vi i tråden lider av det eller att ens alla med ADHD/ADD lider av det)

Låg självkänsla, social fobi, ångest, depression, ätstörningar, sömnstörningar och PMS.

Utanförskap, arbetslöshet och har bakom sig en kraschad skolgång, ofullständiga betyg, stormiga (och i vissa fall våldsamma) relationer m.m

Många överkonsumerar dessutom mycket kaffe, coca cola, tobak och alkohol, vilket sägs ha lugnande effekt på personer med ADHD/ADD. Missbruk av droger (främst centralstimulantia som te.x amfetamin) då det bekant har en lugnande effekt på människor med ADHD förekommer också, i synnerhet hos de med odiagnosticerad ADHD/ADD i försök att självmedicinera.

Annat som tycks vara vanligt förekommande hos personer med ADHD/ADD är: Dyslexi, dyskalkyli och liknande svårigheter. Även tvångstankar/tvångsbeteenden som te.x dermatillomani och trichotillomani kan förekomma.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-30 05:05
Jag vill ge ett stort tack till strulmaja som har gjort ett fantstiskt jobb med att sammanställa informationen i tråden och skapa "listan"!

Jagochtrollen

Äldre 10 Nov 19:41

#261

Jag har ganska nyligt börjat få ihop min vardag, har inte sett mig själv som "problemet" tidigare utan kämpat på helt i blindo kan man säga.

Jag kommer hela tiden på nya områden där jag har det svårt men jag kommer åxå på nya tricks som kan förenkla vardagen för mig.
Rutiner är något jag måste ha, men jar har SÅ svårt att sätta upp det.

Bara en sån sak som att planera och fixa midda, få fram allt man ska ha till och plocka undan är svårt.
Men jag älskar att laga mat, vilket är tur.....=)
Fast jag är inte så förtjust i att äta, kan lätt gå en hel dag utan att äta (fast nu laga ja mat åt barna varje dag så då försöker jag vara ett gott föredömme)

Jag har inga problem me att låta tallrikar å glas stå kvar te nästa måltid, jag "ser" det inte så att säga.
Däremot har jag insett, efter mkt tjat, att det inte SKA vara så. Man SKA plocka undan direkt, man SKA diska varje dag osv

Jag har lite varierande dagis-schema, men för mig och barna (varav en ha liknande problematik som mig) funkar det allra bäst om frukost, lunch och mellis intas på förskolan.
Så fortsättningsvis kommer det följas, så skönt att hitta saker som förbättrar och underlättar vardagen.

Gällde det där med att få ut med barna, jag känner verkligen igen mig....och jag kan säga som så, det har hänt ett flertal gånger att jag helt enkelt struntat i det och gått och lagt mig på sängen och gråtit iställe.
Vilket lämnat barnen väldigt förvånade.....men när de ta över 30 minuter att få på alla kläderna så tar de stopp.

Ibland känner jag mig som världens sämsta mamma, med mina udda beteenden.....
Men samtidigt verkar dom inte må sämre än andra barn, dom är glada, frågvisa, uttryckfulla, kreativa.
Vi har mycket bus för oss och dom verkar rätt nöjda med mig ändå haha

Jag kan känna mig jätteomogen och fånig när vi leker och det hämmar mig, jag har funderat mycke på hur andra gör med sina barn, leker dom lika mycke som jag, sänker dom sig helt ner till barnets nivå och leker där.....
Som jag upplever det är de många som är passiva, men jag vet ju inte hur dom är när dom leker hemma?!?
Nu skiter jag i hur de uppfattas, jag rullar ner för backar på sommarn, snurrar runt på gräsmattan, klättar i träd osv

Jag har överhuvudtaget ägnat alltför mycket tid till att fundera hur andra tänker och känner (för jag VISSTE ju att de jag tänkte och kände va fel).....hur känner andra när dom får en present, hur tänker andra när dom kör bil, va menar dom när dom säger så osv

Nu ska de sövas barn här =)

Anonym (ADD?) Trådstartaren

Äldre 10 Nov 21:00

#262

strulmaja skrev 2010-11-10 11:24:45 följande:

Jag fastnar och blir kvar i ett enda stort tankekaos, där jag vrider och vänder på alla alternativ, där jag jämför, där jag analysera, ifrågasätter. Och för varje fråga jag ställer mig själv föds en ny fråga och en ny och ytterligare en. Jag blir ivrig och otålig. Vill inte behöva tänka så mycket. Orkar inte tänka mer.
Tillslut vet jag inte i vilken ände jag ska börja, jag glömmer vilken den ordinarie frågan var, jag glömmer hur jag ska tänka, blir frustrerad och sedan trött och ger upp. Om detta är det största problemet för mig vet jag inte men det är nog så jobbigt att inte kunna tänka strukturerat, att inte ha kontroll över alla tankar som far runt i skallen, att inte få ordning på kaoset och att behöva ge upp någonting som jag så gärna vill för att jag är oförmögen till något som för andra normalstörda människor verkar vara en självklarhet.

Så där upplever jag det när jag ska skriva lägre texter, jag får tankekaos och svårt att hålla den röda tråden! Der börjar fort spreta åt olika håll eftersom det är så många tankar som ploppar upp medans jag skriver. Och sen så tycker jag att det kan vara svårt att hitta någon naturlig odningsföljd på texten eftesom allt oftast hänger ihop samtidigt och så börjar jag flytta runt text i dokumentet och virrar bort mig själv och det slutar ofta med att jag lämnar texten halvfärdig.

Någon mer som har problem med längre texter?

strulmaja

Äldre 11 Nov 11:34

#263

TjockKatt skrev 2010-11-10 16:49:58 följande:

Hallå.

Jag har smygläst lite i tråden utan att själv skriva, men nu tänkte jag säga hej. Jag fick min diagnos när jag var sjutton, och fick noll information. Mest kanske eftersom jag egentligen gjorde en AS-utredning och var mer insatt på det. ADD lät liksom inte lika allvarligt, så det fick vara. Det är först nu på senare tid jag börjat läsa allt jag kommer över och inser hur mycket mitt funktionshinder påverkar mig, någonting som jag tidigare mått dåligt av och trott berodde på mig som person, att jag var lat och dålig och så vidare. Nu inser jag ju att det kanske inte alls är så.

Jag provade concerta en kort period när jag var arton men av olika anledningar så slutade jag med den. Nu äter jag strattera sedan något år tillbaka vilket fungerar sisådär. Känner mig fortfarande helt slut och okoncentrerad, men är nu uppe i min "idealdos" med tanke på vikt osv. Får se om jag kanske höjer ändå, eller om jag byter.

"Kul" att se att man inte är ensam, och att det är fler som upplever samma saker som jag. Ibland känner man sig rätt ensam bland alla andra som bara kan sätta sig och göra alla läxor på en gång utan problem, trots att det finns sååå mycket annat intressant man hellre skulle göra.

Hej och välkommen!

Jag måste bara fråga, för jag vet inte om jag förstod rätt, har du en ADD-diagnos? eller AS? eller båda?

När du åt concerta... hur upplevde du det? blev det bättre eller sämre?

Det känns lite tabu att säga men jag skulle så gärna vilja prova concerta, bara ta ett piller och se vad som händer, om det blir någon skillnad, om det blir bättre, NORMALT. Men jag kanske har för höga förväntningar? Det kanske inte blir någon märkbar skillnad..?

Ja, jag tycker också det är "kul" att ha hittat några likar. Livet känns ensamt ibland, just p.g.a bristen på likasinnade. Men det kanske inte är bristen på likasinnade som gör att det känns ensamt då och då utan alla dessa människor som alltid ska försöka vara så "normala" och korrekta som möjligt. Och om man inte vill rätta sig i ledet eller om man sticker ut för mycket anses man vara psykiskt sjuk = mindre värd. Jag tycker det är så tråkigt och ibland känns det som om jag inte får göra annat än bemöta människors fördomar och sätta dom på plats (jag kan inte låta bli). Jag vill ha mer annorlundahet! Fler människor som vågar vara sig själva och som vågar sticka ut.

Har du/ni sett på tv-programmet Sveriges skönaste familjer? Jag blir så glad av att se på det programmet. Familjen Blad te.x, en mer levande och färglad familj får man leta efter. Vilken energi och vilken inspiration dom ger. Underbart med sådana människor tycker jag.

strulmaja

Äldre 11 Nov 11:52

#264

Jagochtrollen skrev 2010-11-10 19:41:47 följande:

Jag har ganska nyligt börjat få ihop min vardag, har inte sett mig själv som "problemet" tidigare utan kämpat på helt i blindo kan man säga.

Jag kommer hela tiden på nya områden där jag har det svårt men jag kommer åxå på nya tricks som kan förenkla vardagen för mig.
Rutiner är något jag måste ha, men jar har SÅ svårt att sätta upp det.

Bara en sån sak som att planera och fixa midda, få fram allt man ska ha till och plocka undan är svårt.
Men jag älskar att laga mat, vilket är tur.....=)
Fast jag är inte så förtjust i att äta, kan lätt gå en hel dag utan att äta (fast nu laga ja mat åt barna varje dag så då försöker jag vara ett gott föredömme)

Jag har inga problem me att låta tallrikar å glas stå kvar te nästa måltid, jag "ser" det inte så att säga.
Däremot har jag insett, efter mkt tjat, att det inte SKA vara så. Man SKA plocka undan direkt, man SKA diska varje dag osv

Jag har lite varierande dagis-schema, men för mig och barna (varav en ha liknande problematik som mig) funkar det allra bäst om frukost, lunch och mellis intas på förskolan.
Så fortsättningsvis kommer det följas, så skönt att hitta saker som förbättrar och underlättar vardagen.

Gällde det där med att få ut med barna, jag känner verkligen igen mig....och jag kan säga som så, det har hänt ett flertal gånger att jag helt enkelt struntat i det och gått och lagt mig på sängen och gråtit iställe.
Vilket lämnat barnen väldigt förvånade.....men när de ta över 30 minuter att få på alla kläderna så tar de stopp.

Ibland känner jag mig som världens sämsta mamma, med mina udda beteenden.....
Men samtidigt verkar dom inte må sämre än andra barn, dom är glada, frågvisa, uttryckfulla, kreativa.
Vi har mycket bus för oss och dom verkar rätt nöjda med mig ändå haha

Jag kan känna mig jätteomogen och fånig när vi leker och det hämmar mig, jag har funderat mycke på hur andra gör med sina barn, leker dom lika mycke som jag, sänker dom sig helt ner till barnets nivå och leker där.....
Som jag upplever det är de många som är passiva, men jag vet ju inte hur dom är när dom leker hemma?!?
Nu skiter jag i hur de uppfattas, jag rullar ner för backar på sommarn, snurrar runt på gräsmattan, klättar i träd osv

Jag har överhuvudtaget ägnat alltför mycket tid till att fundera hur andra tänker och känner (för jag VISSTE ju att de jag tänkte och kände va fel).....hur känner andra när dom får en present, hur tänker andra när dom kör bil, va menar dom när dom säger så osv

Nu ska de sövas barn här =)

Jag känner igen mig i allt du berättar här. Men vet du, jag är helt säker på att varken du eller jag är världens sämsta mamma. Mina barn verkar inte heller må sämre än andra. Dom är (nästan) alltid glada, spralliga, 3-åringen är frågvis och vetgirig, har talets gåva, duktig på att uttrycka sig och kan pladdra sönder vemsomhelst (undrar vem hon fått det ifrån?

) Struktur och rutiner lyser med sin frånvaro här (förutom då det gäller mat och läggning) å andra sidan är jag en väldigt inkännande person/mamma, tycker själv att jag "läser" mina barn väldigt bra och jag är en jävel på att hitta på bus och lekar

Du ska ABSOLUT INTE känna dig omogen och fånig när du leker med dina barn för jag slår vad om att dom ÄLSKAR det och det kommer vara precis sådant som dom kommer att minnas med kärlek och värme när dom blivit äldre. Det är lättare sagt än gjort kanske för jag hämmas också av samma skäl men det är så underbart de stunder man vågar ge sig hän och vara hur j-a töntig och rolig som helst. Att klättra i träd är ju hur kul som helst btw! Bygga kojor är också skoj och kuddkrig

Precis som du har jag tänkt och gör fortfarande på hur andra människor tänker, känner och på hur jag uppfattas. Jag bryr mig alldeles för mycket om vad andra skulle tro och tycka, DET om något hämmar mig och jag avskyr det. För min del sitter mycket sådant kvar från barndomen då man alltid skulle "tänka på vad andra tyckte och tänkte"... Mina föräldrar tyckte det var viktigt med en schysst fasad och att inte sticka ut för det var skamligt och onormalt. *suck*

Snälla... gör mig en tjänst och fortsätt vara den där omogna och busiga mamman med udda beteenden. Jag tycker det är underbart! ${#emotions_dlg.flower}$

MissSummer

Äldre 11 Nov 11:56

#265

Hej alla glada ADD:are :) nu har jag inte hängt med i tråden så jag hoppar bara in helt random.

Jag har varit sjuk nu och därför inte tagit min medicin (känns lite onödigt att bli pigg och fokuserad när man ändå bara ska ligga under täcket) och det märks en sådan väldig skillnad.

Bland annat när folk pratar, efter halva meningen är jag på andra tankar och ser i princip bara en mun som rör sig. Har haft jättesvårt att hänga med i samtal.

Det är fantastiskt att det finns medicin som kan hjälpa oss, hoppas att ni som är odiagnosticerade för eran också snart!

OT; har ni några bra kurer så här i förkylningstider? Har missbrukat te och honung i en vecka nu, känns inte som något hjälper, kanske får man bara vänta på att immunförsvaret ska göra sitt. Tråkigt är det i allafall.

Jo just det, jag fick höra av en släktning till mig att jag "är så himla dum" (alltså dum som i korkad)
för att jag "är så virrig jämt, men det är sööött"

Blir så jävla arg när jag hör sådant, för det första har jag förändrats något oerhört och är inte alls virrig längre, för det andra vet hon att jag har ADD och att det inte är mitt fel, och för det tredje är det inte okej att sitta och nedvärdera någon annan på det sättet.

Ska jag sitta och skämta om hennes låga intelligens och att hon är sjukligt lågt allmänbildad? Nej, sånt gör inte jag och jag accepterar inte att någon gör så mot mig heller. Blir så trött.

strulmaja

Äldre 11 Nov 12:09

#266

Anonym (ADD?) skrev 2010-11-10 21:00:18 följande:

Så där upplever jag det när jag ska skriva lägre texter, jag får tankekaos och svårt att hålla den röda tråden! Der börjar fort spreta åt olika håll eftersom det är så många tankar som ploppar upp medans jag skriver. Och sen så tycker jag att det kan vara svårt att hitta någon naturlig odningsföljd på texten eftesom allt oftast hänger ihop samtidigt och så börjar jag flytta runt text i dokumentet och virrar bort mig själv och det slutar ofta med att jag lämnar texten halvfärdig.

Någon mer som har problem med längre texter?

Oftast inte men det händer. Det beror nog på. När jag skriver här i tråden upplever jag att det blir svårt att sortera tankarna och skriva ner dom på ett lättförståeligt sätt. Jag tappar tråden, blir så lätt distraherad av andra tankar, glömmer vad det var jag skulle skriva osv. Men när jag skriva brev eller mail går det bättre.

Att däremot föra ett långt samtal, eller en djupare konversation är svårt. Medan den andra personen pratar kommer jag på massor av saker som jag måste säga men när det är min tur har jag glömt hälften. Ibland avbryter jag och "flikar" in med mina tankar men eftersom jag själv avskyr när någon avbryter mig (för då tappar jag ju bort mig direkt eller när någon avslutar mina meningar) försöker jag verkligen se till att jag inte gör detsamma och väntar otåligt på "min tur". Inte helt lätt alltid.

Mitt minne är verkligen helkasst. Eller egentligen är det väl inte det men eftersom det är så många tankar som tänks på samma gång blir det svårt att hålla reda på allt. Jag kan sitta och prata med någon, avbryta för att gå på toa och där tänker jag förstås också en massa: Å det ska jag säga sen, å det, å det... men när jag kommer tillbaka till samtalet har jag glömt alltihop och det är så frustrerande.

Jag har också fått höra av en del att de har svårt att hänga med i mina samtal för att jag växla ämne så snabbt. För mig är det naturligt.. jag pratar i samma takt som jag tänker och det jag tänker det pratar jag om. Men andra har svårt att hänga med i mina U-svängar.

Hur är det för er?

strulmaja

Äldre 11 Nov 12:15

#267

Förresten.... Jagochtrollen (och ni andra): Dela gärna med er av era "tricks" för att underlätta vardagen eller vad det nu är. Kanske skulle starta en tråd iaf...?

Jagochtrollen

Äldre 11 Nov 12:47

#268

Långa djupa samtal har jag oxkså svårt med, just det där med att lyssna är jättesvårt.
Och föreäsningar ska vi inte tala om, läste en kurs för nått år sen då de var 2-3 timmar långa föreläsningar varannan vecka och sen skulle man skriva uppsats om ämnet......behöver jag säga att jag misslyckades totalt.
Jag ansträngde mig verkligen, och naturligtvis hör jag att nått sägs men jag hör inte vad. Det kändes tråkigt då jag verkligen var intresserad av ämnet.

Jag brukar också tappa bort mig i mina egna utlägg, kan börja prata om säg blåbär och avsluta me världspolitik ;)
Ganska jobbigt, både för mig och den jag pratar med, alltsom oftast ser personen ut som ett frågetecken.
Jag har problem att svara kort och rakt på frågor, det tror jag beror på att jag ser det ur så många olika vinklar....måste väga för och nackdelar mot varann, kommer på avspår osv...ett typexempel:
"Vilka fina blåa byxor, blå är verkligen en fin färg, undra vem som kom på att det heter blå, tänk om det hette grön istället, hur beskriver man blått, man ska ha de i sovrummet för det ger en bra sömn, undra om man skulle tapetsera om, fast jag vet inte hur man gör, va kul det vore att kunna, man kanske ska måla istället, rött vore fint, och en träfärgad bänk, ett nytt köksbord vill jag ha, tänk om jag hade råd med de, en ny bil vore kul....fast inte en blå förståss, ja just det, blå var det jag tänkte på, men varför?"
(så kan samtal med mig se ut alltså, i stora drag, svårt att få me allt men ni förstår)

Ställer ofta frågan "varför tänker jag på det" eller "Va, va menar jag nu" till mig själv haha

Känns som att vi känner igen oss väldigt bra i varandras texter Strulmaja....haha, känns lite som om jag vore en utomjording när jag tycker att det är skönt att ha hittat fler som mig ;)

TjockKatt

Äldre 11 Nov 15:25

#269

strulmaja skrev 2010-11-11 11:34:13 följande:

Hej och välkommen!

Jag måste bara fråga, för jag vet inte om jag förstod rätt, har du en ADD-diagnos? eller AS? eller båda?

När du åt concerta... hur upplevde du det? blev det bättre eller sämre?

Det känns lite tabu att säga men jag skulle så gärna vilja prova concerta, bara ta ett piller och se vad som händer, om det blir någon skillnad, om det blir bättre, NORMALT. Men jag kanske har för höga förväntningar? Det kanske inte blir någon märkbar skillnad..?

Ja, jag tycker också det är "kul" att ha hittat några likar. Livet känns ensamt ibland, just p.g.a bristen på likasinnade. Men det kanske inte är bristen på likasinnade som gör att det känns ensamt då och då utan alla dessa människor som alltid ska försöka vara så "normala" och korrekta som möjligt. Och om man inte vill rätta sig i ledet eller om man sticker ut för mycket anses man vara psykiskt sjuk = mindre värd. Jag tycker det är så tråkigt och ibland känns det som om jag inte får göra annat än bemöta människors fördomar och sätta dom på plats (jag kan inte låta bli). Jag vill ha mer annorlundahet! Fler människor som vågar vara sig själva och som vågar sticka ut.

Har du/ni sett på tv-programmet Sveriges skönaste familjer? Jag blir så glad av att se på det programmet. Familjen Blad te.x, en mer levande och färglad familj får man leta efter. Vilken energi och vilken inspiration dom ger. Underbart med sådana människor tycker jag.

Jag blev diagnoserad ADD, men utredningen gällde från början AS.

Jag åt det under så kort tid, och lägsta dosen, så jag hann inte känna av den så mycket, så jag kan tyvärr inte svara på din fråga. Jag upplevde ingen direkt skillnad när jag började med medicinen, det kom mer smygande. helt plötsligt kom jag på mig själv med att sitta och plugga på den tid jag sagt att jag skulle plugga, jag reste mig från datorn när jag hade tänkt resa mig osv. Och jag lyckades göra användbara anteckningar i skolan.

Har du blivit diagnoserad så kan du ju föreslå medicinering, värt att prova?

Jag har nu börjat bli mer öppen med mitt funktionshinder, speciellt på senare tid när jag läst på mer och vet vad som är "jag" och vad som är ADD. Är det någonting jag ska göra som jag upplever svårt så istället för att backa eller må dåligt över att jag inte klarar det så förklarar jag läget och ber om lite extra tid (typ i skolan). Det brukar vara lugnt, och det går mycket bättre för mig när inte alla läxor ligger så pressat. Det blev verkligen en lättnad sen jag upptäckte att det inte var jag som var lat och oduglig, enbart, utan att det berodde på någonting. Mådde väldigt dåligt en period när jag insåg att jag gjorde mindre än de i min klass som har många barn, ett stort hem där dom städar, lagar mat osv varje dag. Men som sagt, alla är olika, och det är inte fel.

Folk gör lika mycket men i olika takter bara.

tjockkatt.webblogg.se

Anonym (fått diagnos)

Äldre 11 Nov 15:32

#270

Ni som äter medicin: Vilka mediciner och vilka dygnsdoser ligger ni på?

ADD symptom hos vuxna

INNEHÅLL