ADD symptom hos vuxna

jag kom nog inte och förstörd och tog över tråden lite, känner mig skitdum för detta. läste lite i början av tråden när det blev lite kaos för många, och så mkt att läsa och ev besvara.
Jag är som strulmaja skrev om, en öppen ventil. jag tänker aldrig innan ut vad jag ska säga, tankarna bara kommer och jag måste skriva. kan inte strukturera upp det (som ni kanske märker)

 måste bara berätta om en sak som hände i helgen som jag tyckte var otroligt obehagligt, vet inte varför det blev så...var tvungen att dricka vin så jag hade nåt att skylla på, för mig själv.
men när jag tittade på idol och någon pratade, så var det som att jag inte kunde ta in informationen.

Annars när jag tittar på teve så lyssnar jag och förstår, men det var som att det var en vägg mellan mig och teven, en barriär. jag hörde vad som sas, men kunde inte sortera. kanske är kopplat till detta eller inte.
jag satt nog bara och gjorde ingenting, kanske var det som var felet :P 

några skriver om social fobi och kallprat, det är nåt jag inte har problem med, däremot så har det blivit så mer och mer att jag tappar tråden och känner att jag fan inte vet vad jag ska säga, och får lite panikkänslor och försöker prata bort. Tror det har att göra med att jag är "ur systemet" sen 1,5 år tillbaks. är man i ute i arbetslivet och träffar folk, diskuterar osv blir det bättre. men jag är rädd att folk tycker jag att låter dum och korkad.

om nån börjar se ointresserad ut tänker jag "gud vad han måste tycka att jag är tråkig"
Att vara ute med min extremt begåvade, utbildade och verbala tjejkompis är rena döden.
När vi hamnar på pubar eller liknande sammanhang ihop med andra känner jag mig SÅÅÅ off. jag har inget intressant eller vettigt att bidra med, framför allt inte när de talar om alla sina resor och allt se fått uppleva. jag har blivit så osäker att jag i stället är helt tyst.
I tidigare fall har jag nästan vart mittpunkten.

 

det är som att samtala med sig själv. haha jag är helt fascinerad.

"jag kom nog in och förstörde" ska det stå i #2996

Om tröttheten. 
- det enda som får mig pigg är roliga saker, annars är jag ofta trött och seg.

Om aggressionsutbrott.
- jag har alltid haft aggressionsutbrott. i tonåren var det ständigt svordomar, fruktansvärt elaka ord, klirrandes glas och dörrar som smälldes. jag tänder till direkt när det gäller sambon också, hornen växer ut och jag hatar den förbannade jävla skitidioten. just då alltså bara vi har vart ihop sen vi var 17, vilket var 11 år sen. sen barnen kom blev det lite bättre, iaf framför dem. :P

Om PMS.
ja alltid haft svår pms. ännu argare och känsligare några dagar innan.

Om graviditet.
humöret svängde där en hel del, dock inte så mycket. jag höll på att dö bägge gångerna men det gick bra till slut.

Ljud
det skär i öronen på mig när ungar låter. satan i gatan vad arg jag blev nyligen när sonen skulle viska en sak i mitt öra, men BLÅSTE i stället. jag tror jag är överkänslig mot ljud

Sömn och ljud
jag somnar när jag stupar, har aldrig kunnat lägga mig ner i mörkret och bara somna.
Bio och ljud
jag vill inte att det ska vara för högt, annars inget problem.

Bilkörning
jag har inget körkort och ska nog inget ha heller :P(blir så jävulskt arg)

Humor
jag HATAR verkligen när folk ska vara roliga och dra nån historia, jag tänker att det förväntas att jag ska skratta och i rätt tillfälle" så jag kan inte slappna av, ibland fattar jag inte utan skrattar ändå när andra gör det. hahahahahha
jag kan skratta när folk säger konstiga saker, en gång på jobbet sa en invandrartjej att det brann i stekpannan, jag rusade dit och såg att det bara var lite bränt. jag skrattade jättemycket åt detta, men hon blev ASförbannad.
jag delar verkligen inte samma humor som de flestaandra av mina kompisar och deras tråkiga videos på youtube.
förutom dessa --->
">

 jag tror det är allvaret i han som "intervjuar" geten. sånt är askul.  eller denna för jag brukar också snurra så fort.
    http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=RlyzHkRESaI
   

den är underbaaaar!!!!!!!!!!!!!!!!!

hiihih!!!

Nej jag har vart medlem sen 2004 :P har ingen neuropsyk-erfarenhet alls. Dock var jag strulig under tonåren och bodde på hem å hade kontakt med soc. själv då? är du ny på fl?

hehe

känner du att du "kommer i gång" när du tagit droger? 

usch det låter inte kul, skulle nästan kunnat vart jag. jag har lätt att fastna för saker. just nu dricker jag en hel del som jag måste se upp med.
och just nu sitter jag med och gör absolut ingenting. är arbetslös... vad bra att du vart ren ett par veckor, hoppas du klarar detta, det tror jag!! har du planer på att söka jobb? 

okej, jag förstår känslan även om jag inte har lika mkt erfarenhet. precis som jag kände mig om jag tog många citodon eller massa coccilana.
alkhol har inte samma effekt, men jag börjar dricka allt oftare.

du verkar inte haft det lätt  =( tråkig läsning.
jag hade också LVU.

hur länge måste du vänta på metadonet? jag förstår att det känns tufft! försök stå ut.

jag har två små barn, och jag känner nu att det knappt håller. jag har suttit vid datorn hela dan, skulle hjälp sambon på jobbet, men jag sa att jag skulle röja i garderoberna. det har jag inte tagit tag i och bara en liten stund tills ena barnet ska hämtas.

jag har också alltid haft svårt att gå upp. kommer ihåg när jag var yngre, dels var jag trött och dels var jag frusen av mig. så jag satte på en värmefläkt det första jag gjorde. jag har så länge jag kan minnas alltid försökt slippa gå upp. och de gånger som går att avboka (framför allt tiden innan barnen) har jag avbokat om man ska till läkaren eller träffa en kompis på förmiddagen.
och varje gång jag ska göra nåt är jag alltid sen.
när barnen kom och de gick på dagis (ena går ju fortfarande men sonen går ju själv i dag till skolan) blev jag nästan glad om de var sjuka, för de är som jag; morgontrötta som man måste slita upp.

jag känner mig bara mer sjuk och patetisk och det blir värre för varje dag nu. jag har slitit ur alla kläder som var i ett skåp och lagt det på sängen. där ligger alltså kläder sen tjejen var nyfödd. storlek 56 till 104 skall sorteras, och det kommer sluta som förra gången jag sorterade sonens kläder...i lådor under sängen som blir liggandes i flera år typ.(fast sambon har vart där och städat i omgångar) nu är det inte mina kläder utan svägerskans, så

jag ringde min svärfar som hämtade min dotter på dagis för jag bara satt vid datorn och var sysselsatt med en grej, jag tänkte typ hittade på nåt och fråga om han kunde hämta henne. men jag sa bara i telefon "jag tänkte fråga om du kunde hämta henne men det behövs inte längre" men jo det kunde han.

sen panikstädade jag så jag höll på att svimma i dörren när han kom med dottern. och var så svettig, han tittade in som om nån annan var här och haft aktiviteter för oss.

nu blev det långt igen. jäkla skit.