Anonym (hjälp!) skrev 2013-04-08 04:50:50 följande:
Hoppas det fortfarande är liv i den här tråden! Väldigt intressant läsning..
Jag skulle vilja skriva upp lite saker och se vad ni andra tycker, om det bara är en del av min personlighet eller faktiskt kan vara symptom på add/adhd.. i och med era egna erfarenheter, ni som har diagnos!
beslutsångest, tex. kan stå vid godishyllan och stå hur länge som helst och vela, tar en, går tillbaks och byter några gånger eller så tar jag typ en av varje för att jag inte orkar tänka efter.
otålig, kan stå och trampa för att det ska hända nu nu nu, händer det inte där och då så tröttnar jag, tappar intresset. Kan avsluta folks meningar för att det ska gå fortare, eller nästan sitta och hoppa i stolen tills jag får säga det jag vill och vi pratar om något intressant. men är jag ointresserad av vad personen pratar om kan jag komma på mig själv med att inte ha någon aning om vad personen just sagt (börjar tänka på annat)
Blir som uppslukad om det är något jag tycker är intressant, är det däremot något som inte intresserar har jag svårt att koncentrera mig och lyssna/läsa, kan läsa om samma sida flera gånger innan jag vet vad det handlar om, kommer inte ihåg vad jag läst/lyssnat på sen.
vill ha saker på mitt sätt hela tiden, är väldigt bestämd och bossig och kan ta över situationer för att jag vill göra det på mitt sätt, köra över folk, eller bli tjurig, irriterad, arg om inte det är mitt val av tex. restaurang vi går till på lunchen. (har jobbat på det så att andra oxå ska få bestämma)
får aldrig.. ALDRIG saker gjorda, som många andra skriver, i sista sekunden görs det eller aldrig.
kan räkna på fingrarna hur många läxor jag lämnat in i mitt liv, inte för attt jag har några läs eller skrivsvårigheter, tvärt om, jag har bara inte fått det gjort eller brytt mig, fast jag vetat konsekvenserna så har jag ändå inte kunnat uppbringa ork för att genomföra det.
Kommer försent + dåligt korttidsminne, är den där som aldrig har koll på datum, tid (helst glömt bort helt vad folk sagt) hos kompisarna har jag alltid blivit retad eller småskrattad åt för att jag är den som alltid är sen, och dessutom verkar virrig och har "nollkoll" när jag får en direkt fråga typ. var och när är mötet? Vet ibland men blir då osäker och svarar jakande eftersom jag inte vill ha fel
ska jag göra ett projekt, måste jag lägga upp strukturer eller schema om hur projektet ska gå till väga som jag känner att jag aldrig får till eller kan greppa = blir inte nöjd och det blir inte gjort, men är väldigt ordningsam när det kommer till saker jag kan greppa.. typ göra en checklista, då ska det vara snyggt och tydligt och prydligt.
Stressar igenom saker för att se slutresultatet som då aldrig blir riktigt bra (det ska vara klart nu!)
ska jag städa kan jag börja rensa i en låda, åh, en noppig filt, börjar plocka noppor av filten i en halvtimme istället, orkar sen inte städa klart
alltid känt mig trött, låg energi, avundsjuk på folk som verkar vara pigga hela dagen, men får ibland ryck och jättemycket energi och är överallt och skurar badrummet med tandborsten ungefär.
Ska kolla på film, sätter mig, kommer på något jag ska göra, kommer tillbaka till soffan, kommer på något jag ska hämta.. osv.
Är jag stressad syns det aldrig på utsidan, men i huvudet är det kaos. Känner mig aldrig nöjd, alltid något som fattas
så undrar jag om folk känner igen sig i att de vill ha "regler" för hur man gör något, och finns det inte regler att följa så blir det svårt att hantera situationen, eller blir jobbigt och obegripligt? man kan tex. göra något vardagligt, men aviker det från hur det brukar vara så stannar man upp och vet inte hur man ska ta sig vidare eller hantera det? (och igen, upplevs som fumlig eller virrig)
Vet att jag ofta är "smartare" än mina vänner, och har i vissa lägen ett knivskarpt sätt att tänka, har ett bra logiskt tänkande, så blir sårad när folk tror man är korkad för att man uppträder virrigt och "tom i bollen" ibland.
och några saker sen jag var barn som jag kommer ihåg är bla. att jag var otroligt envis enligt mina föräldrar, satte jag mig på tvären så gick jag inte att rubba. Jag fick oxå gå till talpedagog för att jag inte pratade ordentligt, vilket jag läst någonstans oxå kan vara ett tecken.. men vet inte.
När jag var liten kunde jag oxå sitta och läsa en serie eller bok och bli helt omedveten eller påverkad av omgivningen, vet inte heller om det är något speciellt? Sen misstänker jag att en av mina föräldrar har adhd och vet att det är ärftligt
Det är väl vad jag kommer på just nu.. Tänker att alla är såhär eller att det bara är personlighetsdrag? Skulle vara kul att få era synpunkter...
hoppas någon orkat läsa igenom det:/
Sån är jag med (om än jag har lärt mig skriva upp datum etc, så att jag har koll)
Jag tror bara jag är lat och slarvig, och tycker att många verkar desperat jaga diagnoser istället för att bara se det som karaktärsdrag..?