• Anonym (ny)

    ADD symptom hos vuxna

    Anonym (känner igen mig) skrev 2011-10-12 14:55:56 följande:
    Har du varit på vårdcentralen nu? Vad skönt. Jag har inte kommit mig för att ringa dit än, men borde göra det snart, känner mig bara sämre och sämre och har börjat få en del jobbiga sömnproblem (har knappt sovit något alls inatt!!)

    Vad sa du när du ringde?   
    Jag sa att jag skulle vilja beställa en tid för remiss för utredning av adhd, att det är problematiskt för mig i min vardag och måste få hjälp. säg så du med för det stämmer väl?
    första gången som sagt blev det så svamligt, tog 10 minuter att få fram det jag ville ha sagt, sen avbokade jag läkartiden. 

    min svärfar ringde och frågade hur det gått på vc, jag trodde sambon hade sagt till honom varför jag skulle det, så jag bara "det gick bra, jag skulle få en remiss och sen se om det blir utredning"
    "vadå? utredning av förkylningen?"

    hahaha..jag satt på tåget då, "nä ADHD" "jaha...ja det kan ju vara bra att få en förklarning"

    Där vet jag inte om han menade för min del eller hans del haha!

    Ring i morgon, eller i dag redan. Hoppas du kan somna tidigt i kväll.
  • Anonym (ny)
    Anonym (känner igen mig) skrev 2011-10-12 15:47:33 följande:
    Ja det är problematiskt, har blivit extra problematiskt på sista tiden. Känner precis som du att jag "inte är som alla andra" har alltid känt mig konstig och annorlunda. Kan aldrig svara "bra" på frågan "hur mår du?" Är aldrig riktigt tillfredsställd och har en konstans inre oro och rastlösthet. Kommer ihåg från när man gick i skolan, var hur jobbigt som helst att sitta en längre stund och lyssna på föreläsningarna. Kunda inte sitta stilla! Bytte ställning hela tiden och pillade på saker. Tappade lätt koncentrationen och tankarna flög åt ett annat håll.

    Måste ta mig i kragen och ringa. Men skjuter ju alltid upp det där jobbiga!     
    förstår dig helt!
    Anonym (Who am I?) skrev 2011-10-12 16:42:36 följande:
    Hej, tack för era svar på mitt långa inlägg

    Har funderat en hel del på detta senaste veckan. Jag har ju onekligen en del jag brottas med i vardagen. Men är det tillräckligt för att ha en diagnos liksom? Och OM jag nu skulle ha ADD, skulle det vara av nytta för mig att få en utredning och diagnos då? Jag är inte särskilt positivt inställd till medicinering kan jag säga. Men jag hade kanske gett det en chans. Kan man köra bil när man tar de medicinerna? Är inte de lite som amfetamin? Blir man konstig av dem? Kommer jag bli annorlunda av dem? Känna mig som en annan människa?

    Hur påverkas man av en diagnos? Är det något som kan få redas på av t.ex blivande jobb? Kan tänka mig att det är svårare att få anställning om chefen där får veta att man har ADD (sen kan det kvitta vad de får och inte får göra med den infon, de lär ta någon annan av hundratals sökande).

    Kan man få annan hjälp och vad i så fall?

    Jag funderar i stor sett på om det är lönt att ens ringa VC. Om det inte finns någon vettig hjälp känns det inte så. Jag är inte ute efter något stort svar på mitt livs mysterium. Jag fixar ju mitt liv rätt bra ändå, det "bara" är som att springa i motvind liksom. Det jag måste göra- det gör jag. Sen blir jag utmattad och sover eller sitter handlingsförlamad i pyjamas framför datorn en halv dag. Det hade jag gärna sluppit. Men kommer jag slippa det om jag får en diagnos?
     ja dom tankarna har jag också haft, eller har. gick och funderade på det i dag, tänk om man blir personlighetsförändrad? en ytlig bekant sa till mig att inte göra en utredning, men då hade ju han massa annat, som manodeppressiv och bipolär osv eller hur man uttalar det. Han mådde mkt sämre av det. Jag tror att han kände sig stämplad eller nåt. han har i a f vart sjukdkriven sen dess och det var några månader sen.

    adhd är dock inget jag är rädd för, utan tror snarare det skulle kännas som en lättad, men om de hittade massa annat vet jag inte...

    Detta tror jag inte man måste tala om för sin arbetsgivare, jag sa inte ens att jag hade typ1 diabetes. 

    Angående att få en diagnos och att det inte skulle hjälpa med medicin. Då skulle det väl vara som ett "bevis" även för min tvekan "är jag inte normal ändå?" (haha ok det kanske man inte bör känna efter ha skrivit allt jag har här)

    Men framför allt skulle det vara skönt att kunna säga det till andra i min närhet. min killes släktingar som kommit hit och hjälpt till att städa inför kalas etc, inte bara vanliga kalas, utan senast hade vi iofs en bröllopsfest här och det kom massa av deras gemensamma släkt osv.

    men dom vet ju också hur tvätten växer och hur rörigt vi har det i alla skåp osv.
    Typ.

    Nu har jag snöat in på den där tävlingen. jäkla skit. den håller på tills söndag. och nu känner jag att jag bara MÅSTE ha den där tvättmaskinen. och vi har INTE råd att handla den, men så som jag är kommer jag väl försöka köpa en ändå.
  • Anonym (ny)
    strulmaja skrev 2011-10-12 20:18:54 följande:
    Åhhh skorv! Skål
    Ha ha ha ha!!!!
    jag älskar att bita på naglar. äckligt. haha ej tånaglar dock. Skål
  • Anonym (ny)
    Minifer skrev 2011-10-12 21:06:05 följande:
    Hehe jag bet på naglarna hela min uppväxt, men nu behöver jag dem för att pilla!
    hahahah!!! ja Solig 

    När jag hade lösnaglar trodde jag inte att jag skulle bita. Min svägerska har gjort så fina naglar, men jag började ändåKatt 
  • Anonym (ny)
    Stövelkatten skrev 2011-10-13 08:21:51 följande:
    Idag har jag läkartid för min depression, då ska jag ta upp utredning igen.

    Hoppas han är vettig och inte viftar bort det.
    lycka till!!
  • Anonym (ny)

    Fan vilken jävla skitdag det blev av denna.
    Somnade sent i natt pga att jag satt å läste på adhd-forumet, vaknade och minns att dottern ju ska vara hemma för att dagis är stängt.
    Jag planerade min dag i huvudet, åka till kulturhuset och läsa böcker och leka i "rum för barn" såg allt i bilder hur det skulle bli.
    Tiden gick, fastnade framför datorn, dottern pysslade med sitt som hon är så bra på. Hennes farmor ringde som bor granne typ. Hennes andra barnbarn var där och de hade lagat mat. Åh vad bra sa jag, då kan jag ta hand om tvätten i dag?
    Lämnade henne vid 12.

    "snart ska jag börja" tänkte jag. Sen blev jag sugen på att spela lite poker, framför allt var det bra idé nu när vi har så lite pengar. Men jag vinner. Vilket jag också gjorde, satt där och tänkte att jag skulle ta ut vinsten på 500 kr, en hand senare förlorade jag allt. Jag ville göra sambon glad. (förr spelade jag en del poker men har slutat med det, trodde jag iaf)

    Så jag har bara suttit i soffan hela dan och tänkte att jag ska vika tvätt. Har inte lyft ett finger hemma :(
    läste mer och mer om ADD och känner att det fan börjar bli ohållbart. och det som gör att det bara blir värre och värre är väl bristen på aktivitet. Jag borde söka jobb, jag MÅSTE söka jobb. gör jag det? nej för jag har fastnat totalt och bara skjuter upp det.

    Nu är sambon skitsur och gick direkt när han kom för han orkar inte va hemma i stöket.
    Men nu SKA jag ta hand om det. NU. 

  • Anonym (ny)

    Det jag skrev om pokern var i ironi  i allra högsta grad.

    hoppas det gått bra i dag mästerkatten. 

  • Anonym (ny)
    Minifer skrev 2011-10-13 16:34:35 följande:
    (ny) Du beskriver verkligen merparten av mina dagar, inte precis aktiviteterna, men planerna och hur inget blir av. detta eviga jävla megadåliga samvete. finns väl ingen normal människa som skulle känna sig så kass frivilligt liksom. Rent hypotetiskt borde det ju vara så mycket lättare och smartare att göra allt. Vilket är vad jag säger till mig själv när tankarna att jag nog inte har add utan bara är lat kommer.
    ja man målar upp saker, hur trevligt och mysigt man ska ha, så gör jag med allt.
    jag måste låta fruktansvärt patetisk i era öron, jag tror ingen vet att jag fungerar på detta vis förutom sambon. Känner många i din närhet till ditt tankesätt?

    måste inflika för att inte låta som en fullständig idiot att när jag jobbade i 7 år så överpresterade jag hellre än tvärtom. såvida det inte var okej att "lata sig"
    på ett jobb var det verkligen stillasittande. Eller på två jobb snarare, det var alltid dubbelbemanning. På det ena hade jag ett schema som var helt perfekt för mig. Cyklade till jobbet efter ha lämnat ena barnet, om inte sambon gjorde det för han jobbade också i våra trakter (eller gör) vi började samtidigt. kl 06.30

    när jag kom dit var det helt ok att slumra i soffan framför morgonnyheterna, för vi var som sagt två och brukaren gick inte upp förrns tio. Då gjorde vi frukost och pysslade med henne. om det inte var duschdag så gjorde vi inte mycket mer än att titta på teve med brukaren eller sitta på altanen och dricka kaffe. men hon blev successivt sämre =/ men jag hann jobba hos henne i tre år.
    jag var ledig otroligt mkt tack vare att man jobbade 15-timmars pass på söndagar. kunde på ett heltidsschema vara ledig ända från tors-ons.

    Däremot i ett annat ärende var det 10000% fokus. för det gällde liv eller död och en bebis. tror det var då min trötthet satte igång eftersom jag var tvungen att koncentrera mig så.
    Men där jobbade jag 6 dar i veckan, och min sambo jobbade nätter. jag ställde alltid upp och stannade längre. Det slutade tyvärr olyckligt och det var då jag kände att jag gärna slutar som personlig assistent, då hade två av mina brukare avlidit =/
    så jag sa det till högsta chefen, att jag gärna blir övertalig och väljer frivilliglösningen = heltidslön varje månad i 1 år.

    Efter det planerade jag att börja plugga. jag kom inte in där, jag hade klartecken från csn, nyligen när jag sökt för tredje gången sa dom att jag ej kommer in för jag har högskolebehörighet från folkhögskolan =(
    låter ju bra men saknar ändå en del betyg som jag måste plugga upp i januari.
    så nu går jag här med alfakassan som en idiot och klarar inte ens av att söka jobb.

    oj nu fastnade jag här igen =( måste fortsätta vika. he he

    i den där omröstningstråden, så som det ser ut där, så ser det ut än i dag. fast jag fått undan lite smuts och tvättat det.

    SORRY för ett långt inlägg!
  • Anonym (ny)
    Stövelkatten skrev 2011-10-13 17:14:04 följande:
    Fick träffa överläkaren till och med, och han såg inga som helst problem med en ordentlig undersökning. Så nu har jag en bunt själskattningstest jag ska göra till nästa gång (gjorde dem så snart jag kom hem, såklart...) och sen ska jag göra någon form av datortest (QB test www.qbtech.se/qbtest/ )
    Intressant! Överläkaren berättade att vården har en viss pott pengar varje år, och när man slår i taket så är det liksom stopp. Taket brukar man nå runt oktober varje år... MEN, alla dessa neuro-betingade grejer är så "i ropet" sa han, så för dem finns inget tak! Det finns alltså inga ekonomiska gränser för att få en utredning. Kanske kan vara bra att veta... Vet dock inte om det gäller alla landsting, men åtminstone Sthlm då.

    Så... nu ska jag laga mat, städa lite, och sen var det något mer...

    (kul info: som jag berättade innan så är jag väldigt strukturerad, eftersom jag inte KAN fungera utan stenhård struktur. Räknade hos läkaren att jag sammanlagt har 6 (!) kalendrar i bruk för tillfället, så att jag ska hålla koll på allt)
    Men vad kul att höra att du ska få en undersökning eller utredning :)
    Fick du med allting? eller kände du någon gång att läkaren kanske skulle tro att du var för frisk för en utredning? 
    Förstår att du gjorde testet bums :P 
  • Anonym (ny)
    Minifer skrev 2011-10-13 17:11:35 följande:
    Höhö, inte mer patetisk än vad jag själv är eftersom jag gör likadant ;) Jag har alltid mörkat hur jag är allt vad jag bara kan, det är först nu (sedan jag började misstänka add) jag börjar avslöja alla "hemlisar" för maken. Vilket känns sååååååååå konstigt. Men skönt. Hoppas han inte drar :P
    Hehe Tungan ute. Jaså? det kommer han inte göra!
    Ja min drog ju när han kom hem." Fan vad ni ska få höra sen när jag fått min diagnos, det är som om alla tror att jag är lat. Jag ska trycka upp den i era ansikten!"  Skrek jag till han. Då sa han att han visste att jag nog hade detta men eftersom jag vet om det borde jag bara ta tag i det, då jag vet hur det blir om jag sätter mig framför datorn. Ja det är ju sant.

    Läste på ett adhd forum om en massa tips, folk ställde fram äggklockor och grejer :P skrev upp "diskning 20 minuter" "städning 30 min" 
Svar på tråden ADD symptom hos vuxna