Är du för eller emot dödsstraff?

Ja, folk hänger upp sig på saker som att fångarnas mat kostar mer än skolmaten (utan att reflektera över att skolmaten handlar om ett mål om dagen, medan fångarnas är tre mål mat samt fika varje dag varje vecka året om) , eller att fångarna faktiskt har en TV på rummet, egen toa och möjlighet till träning m.m.
Hur tror folk egentligen att det hade varit om fångarna satt inne, fick knappt ätbar mat en gång om dagen, ingen sysselsättning eller nöje öht? Svaret är ju att situationen snabbt som ögat blivit farlig och ohållbar både för fångar och vårdare....

Sen tänker jag också lite på alla "jag behöver egen tid" mammor på detta forum tex, som i ena sekunden pratar om hur stressade och dåliga mammor de skulle bli om de inte fick vara hemmifrån utan barn minst 2 kvällar i veckan, hur tror DE att de hade fixat att sitta inne ens en vecka där varje aktivitet är styrd, varje sekund av dagen övervakad och det verkligen inte är snack om någon "egentid", oavsett hur mycket de får se på tv, spela spel eller träna i ett (övervakat) gym?

Just John Ausonius antar jag söker av tristess, för att ha något att göra och bara för att han kan söka även om han får avslag. Som sagt så är ALLA icke tidsbestämda domar sådana att de bara får tidsbestämmas om man är säker på att personen kan rehabiliteras för att fungera i samhället. Ausonius har inte den sjukdomsinsikt som krävs för att han ska kunna rehabiliteras, således är det egentligen meningslöst att fortsätta söka tidsbestämning sålänge inget händer med hans sjukdomstillstånd, vilket är föga troligt när han öht inte anser sig vara sjuk. Jag är säker på att både Ausonius och hans advokat är väl medvetna om detta egentligen, men Ausonius anser sig inte vara sjuk och fortsätter därför ansöka om tidsbestämning och hans advokat har ju inte mycket annat val än att hjälpa honom med det.

Skillnaden ligger i att en person som lever fortfarande kan frias OM personen är oskyldigt dömd (det händer trots allt nu och då, ingen rättsstat är felfri), en person som blir oskyldigt dömd och avrättas har ju aldrig någon chans att få upprättelse ens om det kommer fram i efterhand att h*n var oskyldig, personen är och förblir död.

Jamen precis. För de allra flesta är det stress nog att vara inlåst och inte få komma och gå som man vill, utan att man lägger till saker som övervakning, visiteringar, indragna privilegier osv osv.

Nej, inte min bedöming däremot min morsas

Tiden som passerat har ju passerat, men man kan ju få sin frihet tillbaka och sitt liv åter förhoppningsvis, det kan du ju inte som död.
Sen anser jag att det inte är relevant hur ofta det egentligen händer att någon förklaras oskyldigt dömd, det räcker med att EN person avrättats oskyldigt för att det ska vara en för mycket.

För egen del är jag ju för vård och inte straff i fängelser. En rättsstat har ju självklart inbyggda fel, det blir det ju oavsett hur man gör. En sak i Sverige som skulle dra upp rättssäkerheten en aning dock vore om vi tog bort systemet med nämndemän.

Vi håller dem inlåsta så klart, tills de dör eller vi finner ett bra sätt att rehabilitera dem på.

Tur de, till skillnad från mig har hon ju arbetat personligen med Ausonius när han satt inne på en anstalt hon var chef för i början av 90 talet...

Beror ju lite på vilken dom de fått, de flesta som döms till rättspsyk döms ju på obestämd tid där de friges när de friskförklaras. Sen kan man behöva se över vissa rutiner kring rättspsyk, men det är en annan femma. Jag tycker inte vi ska börja ta död på folk med motiveringen att vi inte vet om vi kan rehabilitera dem fullt ut eller ej.
Ska man då hårddra resonemanget "hellre än död än flera skadade" eller vad det nu är folk säger, så borde vi ju mer eller mindre avrätta alla som har ADHD, Aspergers eller empatistörningar då dessa är extremt överrepresenterade i brottslighet så har vi direkt minimerat en del av de som kan komma att ställa till idande för andra...