Det finns fler källor som också visar på att livstidsstraffen här i Sverige inte alltid blir så långa som de skulle varit. Den sidan var bara en av många...
Men visst, kanske inte den bästa av dem, det kan jag hålla med dig om...;)
Ja, fast om man sitter på livstid tycker jag att man ska sitta där på livstid, då ska det väl inte gå att tidsbestämma eller? Man sitter där tills man är gammal och klen och möjligen behöver vårdas på ett vårdhem alt. dör.
Det är livstid för mig. Har man mördat en massa människor, gett sig på en massa barn eller andra riktigt grova brott så tycker jag att man gjort sig förtjänt av ett sådant långt straff. Inte att man ska kunna komma ut efter 10-30 år om det inte är så att man är gammal när man döms. Men om jag som 25-åring har ihjäl en hel familj eller våldtar och dödar flera personer så tycker jag inte att jag i ärlighetens namn har rätt att komma ut ur finkan när jag är 30-55 år gammal (30 är kanske i underkant, efter 10 år, men det har hänt).
Sedan kanske man kan diskutera var gränsen går för att åka in på livstid. Hur många ska man ha dödat/våldtagit? Det är en annan femma och kan säkerligen diskuteras.
Men när det kommer till serievåldtäkter eller seriemord tycker jag att man kan få sitta resten av sin tid bakom lås och bom...
I så gott som alla seriebrott så finns en plan, en tanke och en överläggning när det rör sig om flera personer som en person tagit livet av eller allvarligt skadat - ytterligare en anledning till att jag tycker att den som utför ett sådant brott kan få skaka galler utan att ha rätt till att tidsbestämma sitt straff.
Jag är absolut för att människor på det stora hela förtjänar en andra chans, men när det gäller människor som gjort sådant som jag ovan beskrivit, en serie av grova brott, så tycker jag att man gjort sitt faktiskt. Skulle det röra sig om 1-2 fall där en person agerat i självförsvar, vrede eller dylikt - där det inte räknas som en serie av brott så kan jag förstå mig på ett tidsbestämt straff - ett relativt långt sådant.