• larssonc

    Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH

    emhu skrev 2017-02-02 14:29:09 följande:

    Hej hej!

    Det var ju ett tag sedan den här tråden var aktiv men någon kanske finns kvar?

    Jag har ägnat 3 dagar till att läsa varenda inlägg i den här tråden och har fällt många tårar längs vägen, både av sorg och av enorm glädje!

    Jag fick i måndags reda på att jag har lågt AMH (har dock inte fått veta exakta värdet). Detta efter en utredning om varför jag har haft så oregebunden mens efter att jag slutade äta ppiller för 1,5 år sedan. Först trodde man att jag hade PCO men nu har man alltså kommit fram till att jag har lågt AMH-värde och därav mer sporadisk mens...

    Jag och min sambo har inte direkt jobbat för att bli gravida men har å andra sidan inte heller gått in superhårt för att skydda oss sedan jag slutade äta ppiller. Av olika anledningar har vi sagt att vi ska försöka bli gravida under 2018 (det är ju aldrig "rätt tid" att blir gravid när man tror att man kan bli gravid när som helst). Nu efter att vi i måndags fick reda på att mina ägg börjar ta slut blev ju detta beslut vänt på ändå kan man säga. Jag är 30 år gammal kan jag tillägga.

    Vår direkta reaktion på detta var såklart "Vi börjar nu!" och min läkare rekommenderade då att vi skulle prova hemma på naturlig väg till efter sommaren och om vi inte lyckats då skulle han skicka oss till Huddinge. Eftersom att han gav oss denna rekommendation antar jag att han ändå ser att det finns en chans att vi lyckas hemma? Så nu har jag köpt bidrottninggelé, folsyra, B-vitamin och D-vitamin för att försöka förbättra våra chanser :D. Är det någon som har erfarenhet av att vitaminer har kunnat ge en hjälp på traven?

    Kan ju också tillägga att jag de senaste dagarna har varit helt förstörd. Jag har gråtit en massa och inte fungerat över huvudtaget. Men efter att ha läst igenom hela den här tråden känner jag mig hoppfull! Det verkar ju som att man kan lyckas bra även med lågt AMH-värde.

    Följs gärna åt om det är någon i samma sits eller om det är någon annan aktiv här i tråden!


    Hej!

    Det där med att känna sig helt förstörd över beskedet förstår jag allt för väl. Jag sökte hjälp hos gyn eftersom jag sen jag slutade med mina p-piller i april haft kort menscykel med mellanblödningar. Antog att jag hade någon hormonrubbning och där av mellanblödningarna. Precis som ni hade vi inte tänkt skaffa barn just nu men har inte skyddat oss utan tänkt att händer det så händer det, det blir bara en trevlig överraskning!

    Den 9 jan var jag tillbaka till gyn för att få provsvar och fick beskedet att jag hade ett amh värde på 0,3. Alltså väldigt väldigt lågt. Han sa även att han hade sett på ultraljudet att mina äggstockar var små. Mitt fsh värde var dock inom det normala men har progesteronbrist också. Jag är bara 27 så rätt ovanligt att man har så lågt så här tidigt. När jag fick beskedet bröt jag ihop TOTALT. Har varit väldigt nere till och från. Rädslan att inte få barn är otroligt stor.

    Min läkare rekommenderade oss inte att försöka själva utan vi började planera för ivf direkt. Vi har lämnat alla blodprover och sambon har lämnat sitt spermaprov så nu väntar vi bara på att få kallelse till Linköping och få börja en behandling. Så jag hoppas verkligen att vi ska lyckas genom ivf. Läkaren säger att jag nog kan bli gravid själv men det kan ta tid + att eftersom jag har progesteron brist och väldigt kort cykel är det inte säker att min kropp klarar en graviditet på egen hand.

    Skönt ändå att han tyckte ni skulle försöka hemma först! Håller mina tummar för er :) har googlat en del och alla de tillskotten sägs vara bra! Kram på dig!
  • larssonc

    Så härligt att ni är flera som fortfarande kikar in här med peppande och inspirerande historier! Hoppas jag en dag får dela med mig av min solskenshistoria!

    Jag tänkte fråga er, hur är er mens? Har ni tagit några tillskott när ni blivit gravida på naturlig väg?

    Jag har kort cykel på ca 24 dagar, mens cd 1-4, brukar ha äl runt cd 11-12 enligt Natural Cycles och sen mellanblödningar från runt cd 13 fram till mensen börjar. Inbillar mig att det inte går att bli gravid naturligt med dessa mellanblödningar? Eller har någon av er också haft så?

    Jag äter folsyra, b12, d-vitamin. Har även köpt i min desperation bidrottninggele och ProgesterAll.

  • larssonc
    germany skrev 2017-02-16 13:01:05 följande:
    Har du tagit prover på diverse hormoner? 
    Försök annars få till prover så får du kanske en liten vink om vad kroppen kan tänkas behöva. Att laborera på egen hand kan fungera i bland, men att få lite mer svar efter prover och därefter tillsätta diverse tillskott kan få kroppen mer i balans.

    Hur länge har du använt progester All? Trist med dina mellanblödningar, hoppas annars att tillsatt progestrone kan hjälpa om det är så att du inte använt det en längre tid redan och det ändå inte blir bättre. Om du kan komma tillrätta med dina mellanblödningar först och främst så har du säkert bättre möjlighet att bli gravid.

    Därefter finns det allmänt en hel del tillskott som aldrig är fel att boosta kroppen med.

    Jag hoppas du får dela med dig av din solskenshistoria här en dag när du som minst anar det :). 
    Ja, b12 och folsyra äter jag på ordination av min neurolog! Prov hos gyn visade att jag hade brist på progesteron. Fick utskrivet primolut-nor av gyn mot mellanblödningarna och det har hjälp. Men den tabletten ska man inte ta vid eventuell graviditet och ska inte hjälpa att bli gravid heller. Så känns rätt trista att ta :( Min gynekolog tror inte mina mellanblödningar kommer sluta utan att jag har dom på grund av att mensen håller på att lägga av..

    Jag har ännu inte använt ProgesterAll. Tänkte testa det denna cykel efter äl :)
  • larssonc
    germany skrev 2017-02-16 17:04:08 följande:
    Tror att du kommer att märka skillnad efter ett tag med Progester All.
    Har själv använt den efter ägglossning 2 ggr och blivit gravid naturligt båda gångerna.

    Hur gammal är du förresten och har du testat ditt AMH bla?
    Hur länge har du försökt bli gravid?

    Köp absolut Q10 (Ubiqinol ska det vara,  Pharma Nord ett tips). D vitamin tar du redan, men hur mycket?
    Omega-3. Zink, Selen. Kanske DHEA om du har lågt AMH?
    B-12 och folsyra tar du också redan vilket är bra.
    Ät mycket frukt, grönt och proteiner.

    Våga nu tro på din kropp och kämpa på.
    Får hoppas det ger effekt :) vår remiss till RMC Linköping gick iväg för lite mer än en vecka sen. De trodde vi skulle ha första mötet efter påsk. Så ska försöka själva tills dess. Vi har försökt i ett år i april.

    Jag är 27 år och har ett amh på 0,3.. så lågt och relativt ung.

    Köpte vitamin d som det stod 1000iu på. Förstod det som att de skulle vara starka och ha en hög dos? DHEA pratade jag med min läkare om men han tyckte inte det var något jag skulle ta. Kosten håller jag bra, läser kurser inom näring så alltid varit noga med bra kost :) tack för tipsen, ska kanske köpa omega-3 och zink också.

    Tack för pepp <3 får hoppas kroppen samarbetar. Vi vill så gärna ha en liten :(
  • larssonc
    mian04 skrev 2017-02-16 19:14:35 följande:
    Hej! Jag har också fått mycket stöd i denna tråd. Hösten 2012 fick jag besked om att jag 35 år gammal hade ett amh på under 0,2. Ett halvår senare gjorde jag IVF. Fick bara ut två ägg. Men ett av dem blev min dotter, som fyllde tre år nu i slutet av förra året. 
    Tänkte bara berätta att jag går hos en läkare som är lite specialiserad på hormoner. Läkaren sa att progestronkrämerna är för svaga för att ge effekt. (Men här verkar det ju vara flera som fått effekt av dem, så vem vet vem som har rätt )

    När man gör IVF får man starkare progestronmediciner än progestronkrämen är. De är liksom progestronkrämen biodentiska, Crinone och Lutinus tror jag de heter.

    Kanske kan din läkare skriva ut någon av dem som stöd till din cykel? Att de är biodentiska kan förenklat beskrivas som att hormonerna är "naturliga" och något som kroppen känner igen. Till skillnad från syntetiska hormoner.
    Jag läste något om att de har samma molekylstruktur som de kroppsegna hormonerna. Och att de därför passar som en nyckel i ett lås i kroppens egna hormonsystem. 

    Man kan ha progestronbrist även om man inte är nära klimakteriet. Det är vanligt efter 35 har jag läst mig till!  
    Stort lycka till!!! 
    Så härligt att du fått en dotter och med så lågt amh. Ger lite hopp :)

    Jo jag misstänkte att ProgesterAll inte är lika starkt som lutinus och liknande. Min läkare tyckte vi inte skulle testa massa innan vi genomgått vårt första ivf försök. Men kanske ska höra med honom igen, skadar inte att ha bra hjälp medan man försöker själv i väntan på ivf.

    Hm ja kanske man kan. Är dock bara 27 så det är nog inte så vanligt i min ålder... Mina äggledare börjar sluta sig och ett amh på 0,3. Får hoppas att det går ändå :)

    Tack för att du delade med dig :) <3
  • larssonc

    I veckan ringde min läkare. Linköping hade hört av sig och var osäkra på om de ville låta mig genomgå en behandling pga stroken jag hade för ett år sen. Fick en stroke pga p-piller (östrogenet) i kombination med att jag har auramigrän. De tror jag utsätts för onödiga risker. Nu ska min neurolog ge sitt utlåtande. Säger hon nej blir det inget. Känner mig så uppgiven. Vad tusan ska vi få för hjälp då?

  • larssonc
    Frazze skrev 2017-03-05 12:14:53 följande:
    Mej oj!? En stroke?! Fy så otäckt Mår du bra nu efter den? Nu är jag fruktansvärt okunnig vad det gäller stroke, men är inte det en slags propp? Kan du inte få blodförtunnande i så fall? Alltså nu kanske du redan har det?! Men jag vet att man får det vid äggdonation utomlands. Som sagt jag kan inget om stroke så du får ursäkta min okunnighet. Jag hoppas att ni får klartecken, men inte på bekostnad av ditt liv.

    Kan du friska upp mitt minne lite och beskriva dina problem med att bli gravid!?
    Inget att be om ursäkt för, kunde inte mycket om stroke innan jag fick det. En stroke kan antingen vara en propp eller hjärnblödning. I mitt fall både och i höger lillhjärna. Idag mår jag bra, är i princip helt återställd. Lider av lite hjärntrötthet, lätt ataxi (skakningar) i höger arm och ben. Kan exempelvis inte bära vätska i höger hand för då spiller jag ut det, skakar och är ostadig vid belastning, har svårt att skära saker eftersom jag inte riktigt kan bestämma vart armen ska vara. Men utöver det mår jag helt bra :) kroppen har återhämtat sig fantastiskt, i början kunde jag inte gå eller styra höger arm. Den 28 mars är det ett år sen. Jag fick som sagt min stroke pga mödravården har noll koll och gav mig p-piller gång på gång trots att jag har informerat att jag har migrän med aura. Själv visst jag inte att det var skadligt men tycker att de själva borde veta det. Läkaren bara skakade på huvudet och kunde inte för sitt liv förstå varför man skrivit ut p-piller till mig i så många år. Idag äter jag blodförtunnande, kärlvidgande medicin, b12 och folsyra.

    Efter stroken fick jag givetvis sluta med mina p-piller. Märkte då att jag hade mycket mellanblödningar. Sökte hjälp och man konstaterade lågt amh på 0,3. Blev sagt att vi ska börja med ivf och remiss skickades till Linköping. Nu har de alltså sagt att de nog inte vill behandla mig eftersom de är oroliga för att min kropp inte ska klara den höga östrogendosen och jag ska få en ny stroke.. jag förstår dom, har själv funderat på detta. Jag hoppas ändå att min neurolog ska komma med någon bra lösning. Kanske kan jag under behandlingen få andra och starkare mediciner. Men jag har en känsla av att hon inte kommer tycka att behandlingen är bra :( utan ivf vet jag inte riktigt vad vi ska göra. Det innebär ju att jag i princip inte kan gå igenom någon stimulerande behandling och vi bara får försöka själva. Leva på hoppet som känns lååååååångt borta.
  • larssonc
    Frazze skrev 2017-03-19 22:03:08 följande:

    Hej allihopa! Igår så hade jag ett riktigt sånt där sammanbrott där jag bara grät och grät! Såg bebisar på tv och jag bara tycker det är så fruktansvärt hemskt att behöva ha en 60-årings äggstockar typ. Att det är så orättvist att en del ska bara behöva andas samma luft som någon som är gravid och sen bli gravid medans andra får kämpa som tokar! Jag grät och sa att jag kommer aldrig mer att bli gravid, jag kommer aldrig mer att få föda barn etc. I morses tog jag ett graviditetstest och fick två st streck på bara 3 min. Det ena svagt, men absolut ett streck. Köpte bara ett billigt apotekets för jag tyckte det var onödigt att slänga ut pengar på ett test när det ändå skulle bli - på det. Ett sånt kan man testa "tidigast" samma dag som utebliven mens, men den skulle ju börja imorgon måndag. Alltså måste det väl vara något där?! Nu har jag köpt ett clearblue digital för att vara 100% säker. Sen är det ju bara att hålla i sig till vul så att man får se så att det sitter i livmodern och inte utanför. Men SHIT jag är gravid igen! Chockad men överlycklig! Kram och ni som kämpar! Lycka till!


    Åh grattis, så roligt :) att läsa hur ni lyckats på egen hand ger mig hopp att det kan gå för oss också. Vi kommer inte få göra ivf så håller alla tummar och tår att det kan gå på naturlig väg för oss också. Hoppas att graviditeten flyter på bra för er hela vägen :)
  • larssonc
    Frazze skrev 2017-04-26 08:28:26 följande:
    Lycka till båda två! Själv så gick det inget bra tyvärr. De hittade aldrig något hjärtslag när vi var på vul så nu väntar jag på att det förhoppningsvis ska komma ut av sig självt så att jag slipper in på skrapning. Men vi fortsätter att kämpa på ändå. Bättre lycka nästa gång
    Beklagar ditt missfall :( hoppas verkligen du kan bli gravid snart igen! Kram
  • larssonc

    Idag är en sån dag när allt känns så där ledsamt och hopplöst.

    Vi kommer inte få genomgå ivf eller äd på grund av min tidigare stroke. Varken neurologen eller läkarna tror att jag klarar av behandlingen. Ingen idé att försöka med andra kliniker, står i min journal att min neurolog avråder så ingen läkare går nog inte emot det och jag vågar nog inte heller.

    Min läkare sa att vi får försöka själva. Kände hur hoppet bara försvann. Bli gravid på naturlig väg? Jo tack, lär aldrig hända och hjälp kan vi inte få så här lär inte bli några barn gjorda. Gnällde till min läkare över mina mellanblödningar och sa att jag lär aldrig få en slemhinna tjock nog för ett ägg.. fick lutinus utskrivet. Tog det för första gången denna cykel och idag kom mensen och den allt för bekanta hopplösa känslan. Saknar helt hopp på att vi kommer bli gravida. Känns meningslöst att ta lutinus när jag inte vet om det finns ett befruktat ägg. Känns som vi famlar i mörkret, hoppas lite bara för att falla brutalt varje gång mensen kommer :( jag hatar detta. Jag hatar verkligen denna kamp. Den förstör allt, precis allt. Tar bort all glädje. Hör jag någon säga en gång till "ja men ni kan väl adoptera" kommer jag nog vråla rakt ut. Som om det skulle ta bort all smärta och längtan efter ett eget barn? Få vara gravid.

    Ber om ursäkt för ett så deprimerande inlägg. Allt känns bara så utdömt. Speciellt när man bara hör "ja med ditt amh ska du inte förvänta dig för mycket".. livet är så orättvist

Svar på tråden Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH