Inlägg från: Anonym |Visa alla inlägg
  • Anonym

    Skulle du förlåta din syster om hon inte kom på din sons begravning?

    Havana skrev 2010-11-07 23:23:28 följande:
    Fast möter du inte henne på nå'n nivå ( t ex genom brev el liknande) så kommer du ju aldrig reda ut detta..
    Då kommer du faktiskt gå runt å va bitter.. då hjälper det inte vad du får för råd här, det kommer aldrig lösa sig av sig självt.. om du vill ta upp det till ytan, så måste du berätta för henne vad du känner även om det rent ut sagt är skitjobbigt.. annars kommer du alltid störa dig och vara bitter för detta resten av ditt liv.
    Jo, jag vet. Vad jag ville med tråden var nog främst att se om jag överreagerar eller inte.
  • Anonym
    Anonym skrev 2010-11-07 23:26:25 följande:
    hur gammalt var barnet?
    Jag kan inte se hur det kan spela någon roll.
  • Anonym
    Anonym skrev 2010-11-07 23:27:47 följande:
    Jag kan inte se hur det kan spela någon roll.
    det spelar väl roll om de hade en relation eller ej, om hon kan förstå förlusten?
  • Anonym
    Anonym skrev 2010-11-07 23:29:58 följande:
    det spelar väl roll om de hade en relation eller ej, om hon kan förstå förlusten?
    Förstå förlusten?

    Jag förlorade min son, jag höll honom i mina armar när han avled, jag fick inte ett missfall i v.6 om det är det du försöker få fram.
  • Anonym
    Anonym skrev 2010-11-07 23:32:04 följande:
    Förstå förlusten?

    Jag förlorade min son, jag höll honom i mina armar när han avled, jag fick inte ett missfall i v.6 om det är det du försöker få fram.
    shit, vad du hugger! varför?
  • Anonym
    Havana skrev 2010-11-07 23:32:25 följande:
    Här måste jag flika in.. jag tror inte du kan förstå en förlust till 100% om du själv inte upplevt den.. däremot kan du känna med den som har förlorat nå'n.. känna med dens sorg och förtvivlan.
    Men sätta dig in i att förlora ett barn om du inte gjort det själv går nog över vårt förstånd.
    nej, självklart kan man inte det, men jag tror man i 20-årsåldern har svårt att relatera om ett barn man kanske aldrig träffat avlider, jämfört med om ett barn man haft en relation med, busat och lekt med, gör det.
    hjärnan är inte färdigutvecklad förrän vid 25, ibland märks det tydligare.
  • Anonym
    Anonym skrev 2010-11-07 23:34:51 följande:
    nej, självklart kan man inte det, men jag tror man i 20-årsåldern har svårt att relatera om ett barn man kanske aldrig träffat avlider, jämfört med om ett barn man haft en relation med, busat och lekt med, gör det.
    hjärnan är inte färdigutvecklad förrän vid 25, ibland märks det tydligare.
    Förlåt att jag högg, jag mår bara så otroligt dåligt av allt det här.
  • Anonym
    Anonym skrev 2010-11-07 23:38:01 följande:
    Förlåt att jag högg, jag mår bara så otroligt dåligt av allt det här.
    jo, men jag tror du mår ännu sämre av att stöta bort din syster.
    ni kanske aldrig kommer ha en nära relation, men gör inget aktivt för det.
    skriv ett brev, förklara hur besviken du är, hur sorgen inte bara försvinner med tiden, och att du hade behövt henne där, att hon såg din sorg, förstod dig.
    vill hon inte svara på brevet så har ju hon valt, och du, ja, du kan ändå f¨nåt slags avslut.

    jag skrev det inte förut, men jag beklagar förlusten.
  • Anonym

    Ts, jag beklagar verkligen förlusten! Jag har förlorat många nära och kära. Jag kan säga från djupet av mitt hjärta att vem som kommer på begravningen egentligen inte spelar någon roll. Den som väljer att avstå kan ha en sorg lika stor även om de inte klarar av att vara med i kapellet. Försök att förstå din syster. Hon kanske inte klarade av begravningen utan valde att skylla på tentan för att slippa.

Svar på tråden Skulle du förlåta din syster om hon inte kom på din sons begravning?