apergers/adhd/add

Och det i sin tur visar att många tjejer har blivit feldiagnostiserade eftersom adhd visar sig oftast på ett helt annat sätt på tjejer än på killar. Det i sin tur är inte bra, eftersom hyperaktiviteten finns där men visar sig på ett annat sätt, enligt min erfarenhet.

Precis, jag borde varit en solklar adHd, men eftersom jag dels gjorde utredningen när jag var vuxen och inte klättrade på väggen och sen varit "lugn" i skolan så fattade inte utredaren. Att jag hoppade med fötterna under stolen, är träningsnarkoman för att hålla hypern i schack hjälpte inte för kriterierna tar inte hänsyn till sånt. De är skrivna efter killar som ju av naturen ofta är mer hyper än tjejer. Så att jag bara lekte med killar trodde man var för att jag inte hade så många tjejkompisar där vi bodde, men även i vuxen ålder så tränar jag med killar för jag känner mig mer hemma där än med tjejer som är lugnare. 

När min hyper är som värst så kan jag få smärta i kroppen, svårt att förklara men det gör ont när jag tvingas vara lugn och stilla. Ibland när jag matar mitt barn om det tar lång tid så kan jag få som smärta.

Jag minns så väl från skolan en lärare i 3:an som blev tokig på att jag inte kunde sitta "normalt" jag låg ner på bänken speciellt vid bild. Hellst så satt jag på golvet och gjorde uppgifter. Hatar att sitta på en stol med en bänk framför och inte ha möjlighet att röra på mig. :)  

Personer med autism/asperger har en tendens att se detaljerna före helheten.Det gör att de kan lära sig stora mängder fakta utantill, och även ha detaljerade minnen från platser och saker som hänt långt tillbaka i tiden.

På den positiva sidan kan detta bli en enorm kapacitet närdet gäller att skaffa sig expertkunskaper inom något område. Det finns exempelvis  i USA en kvinna med autism som är specialist på att designa djuranläggningar Många pesoner med autism har något stort specialintresse som hobby men många har flera områden de "samlar på",och en del har inget. De flestsa med autism har inte heller samma behov/önskan avvariation som vi andra och tröttnar inte på samma sätt,därför kan intressena växa enormt och ibland pågå genom hela livet.

Baksidan av samma mynt är att det i många andra situationer är en stor nackdel att fastna i detaljer istället för att se helheten. Tittar du ut och ser går förbi en tant i tjock jacka och mössa så tänker du "det verkar vara kallt ute,då ska jag också klämig varmt när jag går ut", medan personen med autism/as kanske sitter och tänker på att hennes mössa satt med lappen bak eller något annat perifert.

(använder begreppet autism då asperger är en form av autism)

Så är min son med, han har visserligen diagnosen ADHD/Autism men går på vidare utredning för att fastställa om det är AS eller Autism!

Läs gärna min blogg som handlar om detta:
mammamorran.blogg.se

Vi och skolan misstänker att en av våra söner kan ha adhd. Skolan klagar att han har svårt att sitta still. Han är oengagerad ibland och vill inte göra det dem andra gör utan blir ofta arg och tjurig istället och då låser det sig för honom och han vägrar. Han är också rädd för att göra bort sig och kan därför vägra att vara med på t.ex gymnastiken.
Har du några råd hur vi ska göra. Hur får vi hjälp från skolan och hur kan vi hjälpa honom?

Det verkar ju tyvärr vara så att det kan vara svårt att få extra stöd och förståelse utan en diagnos, vilket jag personligen inte gillar alls. Det är ju barnet/eleven som bör stå i centrum, diagnos eller ej.

Jag tycker att i de flesta fall så är det personalen som i första hand ska fundera över sitt eget bemötande med eleverna och i synnerhet elever som har större/andra behov. Så har jag alltid arbetat. I många fall så är det faktiskt personalen (läraren, assistentnen, boendestödjaren etc) som är personen som faktiskt sätter igång och triggar eleven. Tacka fan på att man vägrar om det ställs orimmliga krav på en. Jag skulle kunna säga mycket om detta, och jag antar att detta inte hjälper särskilt mycket, men kan återkomma om du vill:)

Jag har Asperger OCH ADHD. Min dotter (19 år) har Asperger och min son går på utredning för AS/ADHD...

Min med. Jag har ADHD men min hyperaktiviter går liksom inåt. Min hjärna går på högvarv HELA tiden...

Asperger är en form av Autism (vilket kort sammanfattat innebär begränsningar inom socialt samspel, fantasi/aktivitet och kommunikation). Det som är typiskt för Asperger i förhållande till Autism är att Asperger aldrig förekommer tillsammans med utvecklingsstörning, och att personer medaspergerhar en förhållandevis normal kognitiv/kommunikativ utveckling under småbarnsåren.

Lätt förenklatär Asperger alltså detsamma som "autism hos normalbegåvade"

Den stora svårigheten brukar ligga inom socialt samspel. Det beror på att personer med autism/as saknar den automatiserade förmågan att ta någon annans perspektiv.

Exempel:

Om du fyllt en tom tablettask med makaroner och frågar ett barn (ca 3 år eller äldre ) vad h*n tror det är i så kommer h*n självklart gissa "godis" och bli förvånad när du visar din hemlighet. Föreslår du sedan att ni ska gå och visa asken för storebror,och frågar barnet "vad tror du storebror gissar att det är i asken?" så svarar de flesta alldagliga barn "godis". Ett barn med autism/as kommer däremot att svara "makaroner".

Redan som mycket små utvecklar vi alltså förmågan att ta andras perspektiv och det gör vi sedan (omedvetet och utan att behöva tänka efter) hela tiden när vi tänker och agerar.

En person som har normalbegåvning (vilket personer med AS alltid har) kan givetvis med hjälp av logik lära sig räkna ut vad andra kan veta och inte veta. Det gör de också med tiden men det blir fortfarande inte automatiserat utan kräver eftertanke och ansträngning.

Det är viktigt att minnas att vi "vanliga" inte går runt och tänker på andras känslor hela tiden för att vi är så himla snälla. Vi gör det eftersom det är automatiserat i våra hjärnor. Personer med autism/as är lika medkännande och goda som vi andra när de väl förstått sig på hur någon känner.

Det där med lappen på mössan var klockrent!  Så tänker jag :-/