inte ok att skaffa barn om man är över 50+

ingen är usel mamma pga av åldern , det fattar väll alla , det handlar om att kunna finnas för sitt arn även när det är äldre och kunna få bli mormor eller farmor mm , det missar man ju om man får barn och är gammal.
och jag skulle inte vija utsätta ett barn för det , att dö innan barnet blivit vuxet.

Jag har råkat falla för en man som är 20 år äldre än jag - inte optimalt kanske, men så ville ödet... Jag är 30 och har inga barn, han är 50 och har barn sen tidigare. Är det fel i dina ögon då om vi försöker oss på att få en gemensam knodd?

varför ska man bry sig om andras åsikter om man inte kan ta att dom kanske tycker det är fel?

oj, va drygt det lät..inte menat så..

jo det blev fel..haha tänkte att det var du som var TS, snurrig!
jag förstår att du kan diskutera det när du skriver det i den här tråden :P
fel av mig!

Alltså det må vara dubbelmoral men jag tycker faktiskt det är skillnad att ena förädern e "ung" och den andre "äldre" i senare år, varför jag tycker det kan jag nog inte svara på..
Däremot hade jag aldrig som 50 åring velat bli mamma..

Nej, det är säkert inte roligt och jag hoppas att mina barn inte kommer att kritisera oss för att ha satt dem till världen trots att pappa är äldre. (Min mamma hade dock äldre föräldrar, yngst av syskonen, och såg inget fel i det, beror som med allt på omständigheterna). Ålder är som allt något att ta med i beräkningen. Precis som man förhoppningsvis funderar över konsekvenserna med annat hos sig själv som förälder och hur det kan påverka: sjukdom, kroppsliga eller intellektuella förutsättningar, prioriteringar, livsstil, relationer i familjen, socialt nätverk m m , m m.
Jag ser det inte som idealt att mina barn fått en äldre pappa och en inte helt purung mamma. Dock är jag glad att ha fått dem och tidigare kunde det knappast ha blivit när jag var trettio när vi blev ett par och min man rätt mycket äldre, ett par år till innan vi hade en stabil relation där barn kunde bli aktuellt och sedan fick vänta ett par år innan de kom. I mitt turbulenta ungdomsförhållande var barn aldrig på tapeten; att medvetet skaffa barn med strulpellar är något inte jag tycker är bra  

Orka bry sig om vad andra gör! En viss ålder behöver inte betyda en dålig förälder.

Som föregående här nämner, det var högst vanligt förr att skaffa barn sent. För hundra år sedan var mammorna ofta 45-50 år, och mycket mer sällan under 25. Unga kvinnor hade nämligen vanligen ingen försörjning och bidrag fanns inte. Som du förstår ts, så var livslängden betydligt kortare och ändå har vårt släkte inte dött ut. Jag tror därför inte du behöver oroa dig så mycket över gamla mammor.

Det ar aldrig kul att forlora sin foralder. Jag forlorade min pappa nar jag var 25, pappa blev inte ens 56.
Men nog ar det viktigare att man som barn far vaxa upp med bada sina foraldrar och att man kanner att man har bra kontakt med sina foraldrar, aven om dom ar gamla och inte finns med sa lange.

Att det skulle vara elakt mot barnet tycker jag ar hojden av frackhet. Menar du att de manniskor som kanske gift om sig och verkligen langar efter att fa barn tillsammans helt ska avsta for att dom blivit gamla?
Jag ar 39, min man 49. Vi har 2 jattefina pojkar och vill hemskt garna ha ett tredje barn. Menar du att vi ar elaka och helt ska avsta fran att ens forska oss pa varan hogsta onskan?