Finns tomtar/vättar?
Ja som rubriken lyder... Tror ni det finns små tomtar/vättar? Kanske något som sett något?!
-
-
Svar på tråden Finns tomtar/vättar?
-
Jag hoppas det finns tomtar! Det verkar ju hur gulligt som helst.
Mer tomtar!
-
Du drar verkligen märkliga slutsatser... för det första har jag inte kallat någon för att vara galen pga dennes tro på tomtar, vättar eller annat oknytt.vet ej vad jag ska skriva än skrev 2010-12-11 12:15:12 följande:Jag sager inte att det INTE finns, for det vet jag inte om det gor....Men skulle jag se Jersey devil och bigfoot sa visst, DA skulle jag tro pa det... Jag har sett vattar, kalla mig galen vilket jag struntar i...Men jag har sett och jag vet att dem finns... Du kanske tror att vi ar de enda som existerar har pa jorden, Varfor?? Varfor ar det inte mojligt att det finns massvis med andra varelser som existerar men vi kan bara inte se dem jamt. Jorden ar inte bara till for manniskor och dess sjalviska tankande, som manniskor har i helhet, tar och tar men ger inget tillbaks. Det som irreterar mig med de flesta av er skeptiker ar att ni ser bara en sak och det ar "Nej, det finns inget annat, det finns bara oss" Det kallar jag radsla, radsla for att tanka att det finns annat dar ute i varlden som inte alltid gar att forklara, som inte alla kan se forutom vissa...
Jag accepterar om du inte vill tro pa det hela men gor for tusan inte narr av folk som har sett genom att slanga in en barnslig kommentar om ett spaggetti monster, det kanske ar det du tror pa??
För det andra så har varken jag eller någon annan skeptiker här sagt att världen bara är till för oss människor.
Det finns massor med andra varelser här, världen är full av djur, bakterier och andra organismer och jag hoppas att det förblir på det sättet också
Vad de flesta av oss skeptiker menar är att det inte finns några som helst bevis för att det skulle finnas tomtar, troll eller några andra av de här mytiska varelserna. Sannolikheten att de finns är minimal.
Lägg fram ett vetenskapligt hållbart bevis för att de finns och jag ändrar uppfattning. -
Jag tror att det finns väldigt mycket mer än vad vi kan förklara även om det finns naturliga förklaringar till allt. Den naturliga förklaringen till mycket här på FL är annars att det är mycket tomtar som sitter och skriver, alternativt så har skribenterna tomtar på loftet.
-
Mjo, men den försvann inte sådär POFF.... Utan den klättrade över stenmuren och gick ner till grannarnas stallvet ej vad jag ska skriva än skrev 2010-12-11 12:18:39 följande:Det kallar jag en riktigt haftig upplevelse, att kunna iaktaga tomten pa avstand, annars hinner man ju alltid se dem bara i nagra sek. Ja, gud jag hade gomt mig under en gran eller nagot.. Hehe Den hade tydligen varit i vårt hos hästarna... Man såg tydligt småsmå fotspår, och det framgick sååå tydligt, så himla gulligt var de =) Hoppas på att få se den igen nu innan jul...
-
Bara på loftet
-
Där verkar de däremot vara ganska vanliga...SkåneP skrev 2010-12-13 14:47:25 följande:Bara på loftet
-
Ja jag såg också en för några dagar sen - röd och med säck på ryggen
-
Nej, eftersom det inte finns några som helst vetenskapliga bevis att så vore fallet så är jag övertygad om att det inte finns.avelina92 skrev 2010-12-08 11:10:52 följande:Ja som rubriken lyder... Tror ni det finns små tomtar/vättar? Kanske något som sett något?!
-
Jag kan berätta om min upplevelse. Jag var ca 7 år gammal, min bror och jag delade rum på den tiden. En kväll gnällde han om att han inte ville sova i rummet för han påstod att föregående natt hade något rört vid han och han visste inte var det var, han var riktigt rädd och vägrade sova därinne. Mamma och pappa gick till slut med på att han fick sova på en madrass i vardagsrummet istället. Självklart ville jag inte heller sova i vårt rum när jag såg hur rädd han var så jag fick också ligga på madrassen.
Jag låg vaken ända tills pappa och mamma släckte ner och gick o la sig. Låg där och hade svårt att sova, hade blicken ut mot hallen. Då ser jag en liten figur som liksom smyger fram på tå från köket in i vårt sovrum, hallen ligger mellan dessa rum. Han såg helt gråklädd ut och var ca 30 cm hög. Blev livrädd och drog täcket över huvudet sen är minnet oklart.
Vet än inte idag vad jag ska tro, vet bara att just dem minnet är starkt och jag ser det fortfarande klart när jag tänker på det hur han såg ut hur omgivningen och allt var. -
När jag var runt 8 år såg jag något som jag inte kan förklara. Jag vet att jag trodde på hustomten, men det jag såg var inte nåt som jag målade upp i min fantasi eftersom jag reagerade så förvånat.
Vi bodde i ett hus. Inte mitt i skogen utan på en vanlig gata, lite i utkanten av ett litet samhälle. Vi har skogen och en sjö bakom huset.
Pappa brukade under julen ställa ut gröt på våran lilla trapp på baksidan av huset, som vätter mot skogen. Sen brukade han visa den tomma grötskålen när tomten hade varit och ätit upp gröten. Men naturligtvis så var det ju pappa som hade skrapat bort gröten, vilket vi fick veta senare, kanske samma år eller inte så långt därefter.
Jag blev inte glad, jag trodde ju på hustomten. Min syster, som dessutom är yngre, skrattade åt mig. Skitkul... :p
Iallafall, det var på julafton, och jag skulle kolla om gröten på trappen var borta än. När jag tittade genom fönstret såg jag något som sprang iväg. Den hade en luva på sig. Såg den från sidan, och den sprang nära intill huset där jag stod vid fönstret.
Förutom luvan minns jag inte hur mycket mer av kroppen jag såg, men till axlarna kanske.
Luvan var en sån som stod rakt upp, jag vill minnas att den var röd, men det kanske bara är något som mitt minne ändrat i efterhand.
Det var inte någon vuxen eller pappa som lurades. Och det var inte ett barn heller. Jag upplevde den som kort och att den sprang väldigt snabbt. Vet inte vart den tog vägen, antingen försvann den bara eller så sprang jag ifrån fönstret väldigt snabbt, för jag sprang direkt till vardagsrummet där pappa satt, minns inte vilka fler, och berättade(kanske dumt nog) att jag såg hustomten. Dom skrattade sådär artigt som vuxna gör när barn berättar något.
När jag blev äldre funderade jag nog inte så mycket på det. Men på senare tid så har jag grubblat lite på det
här, och jag kan som inte finna någon förklaring. Det var inget jag fantiserade, för jag minns hur jag reagerade.
Brukade tillsammans med min syster och ett par kompisar leka att vi kom till en annan värld, som Narnia ungefär. Då fantiserade vi fram en del osynliga karaktärer och hade diverse äventyr för oss. Men det var fantasier, inget jag verkligen såg :P
Det jag såg den dagen, det var nåt helt annat.
Den hade tydligen varit i vårt hos hästarna... Man såg tydligt småsmå fotspår, och det framgick sååå tydligt, så himla gulligt var de =) Hoppas på att få se den igen nu innan jul...
