Anonym (uppochner) skrev 2010-12-25 00:19:32 följande:
Det underliga är att jag inte är något traditionellt svart får, snarare ett vitt bland svarta? Min familj har i alla tider rackat ner på mig för att jag 'är så jävla duktig'.
När jag som enda person i släkten började läsa på universitetet så fick jag ideligen höra hur puckad jag var som tog lån för sånt. Min mamma satt på släktkalas och skrockade "ja, jag har då i alla fall aldrig tagit lån för att studera" och gjorde sig därefter rolig på min bekostnad.
När jag jobbat för mycket så heter det att jag är dum som är lojal mot en arbetsgivare eftersom de inte bryr sig om mig i slutändan. När jag hamnat på kant med kompisar/killar så har det hetat att "ja, den och den har ju alltid varit en jädra räpa/idiot bla bla bla" (nog för att man kan vara arg på folk i hettan, men sådär vill man ju inte att folk pratar om ens nära och kära.
Kort och gott, familjens 'råd' har alltid varit egocentriska, elaka och inte alls i linje med hur jag vill leva mitt liv.
När jag tog med min mamma till min kurator i ett försök att stärka vår relation resulterade det i att hon skickade mig ett brev (2 A4 långt försvarstal) om hur svårt det var att vara mamma till en dotter som mig och att hon inte trodde att jag skulle bli 'en så jävla perfekt morsa själv'.
Tack för den liksom.
Låter som min familj det..och ja här har du alla orsaker, anledningar du behöver för att bryta med dom..helst innan dom bryter ner dig helt.
Det är inte okej på någotvis. Sätt ner foten nu, för när väl ditt barn kommer och den ser hur mamma blir behandlad så kommer allt detta negativa föras vidare. så sätt ett stopp nu. Börja på en ny historia. Låt du och er familj bli ditt barns trygga plats att falla på.
