Tycker ni att vi skall skaffa fler barn?
Jag är 50 min man 51 vi har en dotter på 5
-
-
Svar på tråden Tycker ni att vi skall skaffa fler barn?
-
TS: de flesta härinne på FL ligger nog i ålderspannet 20 -40år. ( gissningsvis).
Att förlita dig på "svar" ifrån människor som faktiskt kunde varit dina egan döttrar tycker jag känns.. hmm.. naivt?
Ta upp saken med vänninor i den egen ålder i "verkliga" livet istället...
Önskar dig lycka till hur du än beslutar! -
Nej det tycker jag inte är rätt mot barnen.
-
Nu är detta inte ämnet i denna tråd men ja, jag anser i de flesta fall att man inte ska använda fertilitetsbehandling alls. Jag anser dock att det är 'mindre' fel för en 25åring än för en 50åring eftersom det är vanligt att 25åringar kan få barn naturligt men mycket ovanligt att 50åringar kan få barn naturligt. Jag anser dock att all fertilitetsbehandling borde finansieras av föräldrarna möjligen med ett bidrag i stil med det bidrag man får vid adoption. Detta trots att jag har en mycket nära släkting som fått barn via fertilitetsbehandling. Barnen är underbara och jag ÄR glad de finns men det hindrar inte att jag principiellt tycker att fertilitetsbehandling i de flesta fall är fel. Däremot går jag inte och predikar detta till föräldrar som gjort valet att genomgå fertilitetsbehandling.Mirva skrev 2010-12-26 01:53:37 följande:Det är också ett vansinnigt argument. Så om ett par på 25 år skulle få svårt att få barn på naturlig väg, och det krävs fertilitetsbehandling är det också fel, då har naturen sagt att de inte ska ha barn? Eller ett homosexuellt par är också fel då?mikroE skrev 2010-12-26 01:32:17 följande:Till frågan, kan ni bli med barn naturligt så tycker jag det är OK att skaffa barn nu men om det krävs fertilitetsbehandling tycker jag det är fel, då har naturen sagt att ni är för gamla.
-
Vaför anser du det fel...?mikroE skrev 2010-12-27 11:21:21 följande:Nu är detta inte ämnet i denna tråd men ja, jag anser i de flesta fall att man inte ska använda fertilitetsbehandling alls. Jag anser dock att det är 'mindre' fel för en 25åring än för en 50åring eftersom det är vanligt att 25åringar kan få barn naturligt men mycket ovanligt att 50åringar kan få barn naturligt. Jag anser dock att all fertilitetsbehandling borde finansieras av föräldrarna möjligen med ett bidrag i stil med det bidrag man får vid adoption. Detta trots att jag har en mycket nära släkting som fått barn via fertilitetsbehandling. Barnen är underbara och jag ÄR glad de finns men det hindrar inte att jag principiellt tycker att fertilitetsbehandling i de flesta fall är fel. Däremot går jag inte och predikar detta till föräldrar som gjort valet att genomgå fertilitetsbehandling.
-
Risken är ju bra mycket större att barnet blir helt utan tidigt än att fyra "gamlingar" försvinner. Tycker det är supertaskigt mot barnen att skaffa barn med bara två mor- eller farföräldrar i livet. Du skriver: "...våran yngsta kanske bara kommer att minas farfar". Du hör ju själv vad taskigt det är mot barnet, bara farfar kanske.SweetPearl skrev 2010-12-26 21:16:07 följande:Hahaha, va rolig du är! Min sambo mådde dåligt/ tyckte det var hemskt orättvist att inte ha NÅGON far- eller morförälder vid liv under sin uppväxt. Så ditt resonemang är lite långsökt, då våra barn har morföräldrar som inte är så gamla och därmed kommer att ha dem vid sin sida under uppväxten. Våran äldsta kommer att minnas farföräldrarna och våran yngsta kanske bara kommer att minas farfar. Sambon har ju bara sett sina på bild, om ens det. -
Du är inte ensam om det. Min sambo tycker samma. Orsaken är att barnen ofta ärver föräldrarnas infertilitet.mikroE skrev 2010-12-27 11:21:21 följande:Nu är detta inte ämnet i denna tråd men ja, jag anser i de flesta fall att man inte ska använda fertilitetsbehandling alls. Jag anser dock att det är 'mindre' fel för en 25åring än för en 50åring eftersom det är vanligt att 25åringar kan få barn naturligt men mycket ovanligt att 50åringar kan få barn naturligt. Jag anser dock att all fertilitetsbehandling borde finansieras av föräldrarna möjligen med ett bidrag i stil med det bidrag man får vid adoption. Detta trots att jag har en mycket nära släkting som fått barn via fertilitetsbehandling. Barnen är underbara och jag ÄR glad de finns men det hindrar inte att jag principiellt tycker att fertilitetsbehandling i de flesta fall är fel. Däremot går jag inte och predikar detta till föräldrar som gjort valet att genomgå fertilitetsbehandling.
-
Jo, fast å andra sidan finns det nu fosterdiagnostik, som de flesta äldre kvinnor (+35) går igenom. Man kan göra ultraljud, ta blodprov, ta fostervattenprov moderkaksprov. De flesta barn med Downs syndrom t ex föds nuförtiden av unga mammor (eftersom de inte går igenom fosterdiagnostik).copl2 skrev 2010-12-27 01:14:13 följande:Orkar inte läsa hela tråden så jag vet inte om nån har skrivit detta tidigare:
Att få barn i den ålder du är kan vara mycket riskfyllt. Det är nämligen så att äggens kvalitet försämras med åren. Alla ägg som en kvinna har bildas samtidigt och de har faktiskt ett bästföredatum. Det är det som är orsaken till att det blir allt svårare att bli med barn ju äldre man blir trots att menstruationen fortsätter. Många kvinnor blir gravida men fostret stöts bort tidigt eftersom kroppens eget kontrollsystem upptäcker att det är nåt fel på det. Men ibland slinker även inte helt friska foster igenom och barn med olika sjukdomar föds.
Ju äldre man blir desto högre är risken att få barn med någon slags skada på det genetiska materialet. Forskning har visat att det finns en rad olika sjukdomar som beror på skador på mitokondrierna. De märks ofta inte förrän barnen blivit lite äldre och kan skapa problem för dem hela livet.
Jag hörde ett radioprogram om detta för ett par år sedan (vetenskapsradion) och den procentuella risken att få barn med nån skada på generna ökar dramatiskt med åren. Har för mig att det var så vanligt att en kvinna i 40-årsåldern har 20% risk mot en kvinna i 20-årsåldern som har en risk på under 1%
Der är alltså ganska själviskt att försöka få barn i så hög ålder eftersom man tar en onödigt stor att få barn som föds med handikapp. -
Men hur kan de veta det? Fertilitetsbehandlingar har ju inte funnits mer än i 30 år. Menar du att det finns forskning på att dessa första IVF-barn, som nu är 20-30 år gamla är infertila? Det gäller i alla fall inte Louise Brown, världens första IVF-barn, som själv fick barn, naturligt, för ett par år sedan.annbom skrev 2010-12-27 14:26:37 följande:Du är inte ensam om det. Min sambo tycker samma. Orsaken är att barnen ofta ärver föräldrarnas infertilitet.
-
Tack!Primrose skrev 2010-12-27 15:45:33 följande:Men hur kan de veta det? Fertilitetsbehandlingar har ju inte funnits mer än i 30 år. Menar du att det finns forskning på att dessa första IVF-barn, som nu är 20-30 år gamla är infertila? Det gäller i alla fall inte Louise Brown, världens första IVF-barn, som själv fick barn, naturligt, för ett par år sedan.
-
De flesta landsting har en åldersgräns på 38 år för att få statsfinansierade IVF-behandlingar (maxantalet behandlingar är 3).mikroE skrev 2010-12-27 11:21:21 följande:Nu är detta inte ämnet i denna tråd men ja, jag anser i de flesta fall att man inte ska använda fertilitetsbehandling alls. Jag anser dock att det är 'mindre' fel för en 25åring än för en 50åring eftersom det är vanligt att 25åringar kan få barn naturligt men mycket ovanligt att 50åringar kan få barn naturligt. Jag anser dock att all fertilitetsbehandling borde finansieras av föräldrarna möjligen med ett bidrag i stil med det bidrag man får vid adoption. Detta trots att jag har en mycket nära släkting som fått barn via fertilitetsbehandling. Barnen är underbara och jag ÄR glad de finns men det hindrar inte att jag principiellt tycker att fertilitetsbehandling i de flesta fall är fel. Däremot går jag inte och predikar detta till föräldrar som gjort valet att genomgå fertilitetsbehandling.
Jag uppsökte läkare vid c:a 33 års ålder eftersom jag inte hade regelbunden mens och vi hade försökt att få barn - men den läkaren missade att ta rätt blodprov och ryckte bara på axlarna. Inte förrän sex år senare, när jag bodde i England, fick jag rätt diagnos och kunde behandlas med en enkel medicin så att jag blev fertil igen. Men då var redan åldern ett hinder för graviditet. Vi bekostade själva två IVF-behandlingar (den ena utomlands, eftersom kliniken i Sverige tyckte att jag var för gammal, snart 42 år). Naturligt gravid blev jag fyra gånger (tre missfall + vår son som föddes strax innan jag blev 44 år). Om den första läkaren hade gjort sitt jobb hade jag troligen inte behövt genomgå dyra IVF-behandlingar och kanske inte heller missfallen (som troligen var åldersrelaterade). När vi kollade upp adoption fick vi, för övrigt, veta att jag, i princip, var för gammal för det också (min man är sex år yngre).
TS jag skrev tidigare att jag inte tycker att ni är för gamla om inte ni själva tycker det. Men det är otroligt ovanligt att bli gravid naturligt och sedan gå igenom hela graviditeten utan missfall, när man är 50 år. Det måste ni känna till? Det är kanske äggdonation utomlands ni tänker på? Om du var 45 år när ditt första barn föddes var kanske det också genom äggdonation?