• katzon

    BF september 2011

    Jösses vilket morgonpigga barn!
    Här är vi morgontrötta som bara den, brukar vakna vid 8,30-09 på helgerna. Perfekt! Tungan ute
    Fast så har jag ju en 7-åring som blir 8 år i mars, hehe Flört

    Måste vara oerhört frustrerande att inte kunna sova, jag har aldrig upplevt det att man inte kan somna om bara att man vaknar många, många gånger och vrider och vänder på sig. Obestämd

  • katzon
    miqaw skrev 2011-01-16 11:08:27 följande:
    Är 6+0 idag och usch vilka dumma tankar jag har... Alla som ska göra VUL sätter grillor i huvudet på mig, man läser om när missfall är vanligast, att illamående gör att risken är mindre för missfall och alltihopa... jag som inte mår illa då? Rynkar på näsan Är redan nu nervös för nästa helg eftersom vi då ska på fest... Kommer jag bli stressad, hur påverkar det mig osv... Någon som är på hugget att komma med positiva tankar? Skäms
    Jag har iaf bestämt mig för att förutsätta att allting kommer gå jättebra, bebisen KOMMER titta ut i september!!!!
    Jag har varit väldigt orolig också men igår kom jag till en vändpunkt där jag kände att "Nej, det här funkar inte. Jag ska vara GLAD för att jag är gravid och inte gå runt att oroa mig för saker som KAN hända".
    Skulle vi tänka så kan vi inte ens gå utanför dörren för vi KAN ju bli påkörda, rånade, mördade osv.

    Jag tror att till stor del av vår oro grundar sig i att vi blir upplysta med information genom t ex forum som detta eller andra sidor på internet, det är så ofantligt lätt att få tag på information idag. Tänk för 20 år sen, inte tror jag att dom var så upplysta som vi är idag. Det är ju på både gott och ont! Ibland tror jag att vi vet för mycket och att informationen är för lättillgänglig för vårat eget bästa!
    Och faktiskt är det ju så att OM, jag säger OM, vi nu skulle få missfall så finns det inte ett skvatt vi kan göra åt saken, även om vi visste att det var på gång så finns det inget vi kan göra för att förhindra missfallet.

    Min mamma kom med världens bästa tips igår, hon sa att "Istället för att leta information om missfall på nätet tycker jag att du ska börja titta på vilken barnvagn du vill ha, skötbord, spjälsäng, vilka mammakläder du tycker är snygga, vilken klänning du ska ha på midsommar när du har fått en stor mage, bebiskläder, på vilket sjukhus vill du föda osv. på nätet istället"
    Tankens kraft är ENORM!!!
    Med positiva tankar kommer man faktiskt långt och jag har bestämt mig för att glädjas över min graviditet och bara förmoda att allting kommer gå vägen.. det finns inget annat alternativ!

    Vi ska ju bli mammor i september tjejer!!!!!  Hjärta Baby Hjärta
  • katzon
    betula skrev 2011-01-16 13:04:10 följande:
    Precis! VI SKALL BLI MAMMOR I SEPTEMBER!!

    Och titta på vagn har jag gjort från Pluset, men jag har jättedålig koll på vad det finns för sidor m bebigrejer. Tips någon? Så man kan börja skriva önskelista... Vårt mål är att nästan bara ha ekologiska kläder och grejer tilld en lille, så sidor m sånt tas extra tacksamt emot!!
    www.freshmilk.se/index.php&osCsid=2b44e6a39d7d6c69bc99e5d1530f5724

    Här hade dom en del grejer som var lite udda också
  • katzon

    Här är min lilla "cashewnöt"
    Hjärtat pickade på som bara den!

    Jag är så fruktansvärt lycklig och nu tänker jag fortsätta vara det ända tills bebis behagar titta ut! Hjärta


  • katzon
    rubin skrev 2011-01-17 15:37:53 följande:
    Tror jag har fått öroninflammation Gråter
    Åh nej!! Det som gör så FRUKTANSVÄRT ont!! Stackars!!!

    Vi har berättat för Elias, han blir åtta om några månader. Han är nästan den som längtat mest efter en bebis faktiskt. I flera månader har han gått fram och känt lite fint på min mage för att kolla statusen och en gång sken hela han upp då han tyckte att min mage hade blivit stor, men det var ju bara att jag var svullen så då blev han riktigt sur. Så jag kände att det inte var mer än rätt att berätta på en gång.
    Han har ju hört oss prata också så att det är svårt att hålla det hemligt
  • katzon
    Gloria skrev 2011-01-18 09:47:42 följande:
    Ensamamammorsomintesöker;) ska bara tillägga..tro inet att vi med karlar hemma får så mkt hjälp/stöd eller whatever av de.Vi e mer ensama än ni kan tänka er.Pappor är bara figurer.Eller som jag brukar säga "extra barnet".Självklart finns pappor som bättre föräldrar än mammor,men de flesta karlar..det tar år för de att leva sig i en föräldrarroll..
    Har varit ensamstående till min stora kille och det var baske mig ingen dans på rosor ska jag säga dig!
    Ska dessutom tilläggas att han har ADHD och har därmed inte varit det lättaste barnet att handskas med och extra tufft blir det eftersom allt ansvar landar på mig!

    Det är som natt och dag för mig iaf att vara två föräldrar som delar på ansvaret, nu tar min man även fullt ansvar för min son också eftersom pappan knappt existerar i barnets liv.
    Min man och jag delar till 100% på ansvaret hemma och det gäller ALLT, nu när jag mår dåligt av graviditeten sköter han de flesta av hushållssysslorna.

    Det låter snarare som att din man behöver växa upp och bli en MAN!!!
    Jag skulle ALDRIG i livet acceptera något dylikt.
    Skamligt!!!! Skrikandes
    -Elias 030328- -Bebis BF 110906-
  • katzon
    sockerslav skrev 2011-01-18 11:16:05 följande:
    Dessutom är jag allergisk mot uttrycket "får hjälp" när det gäller barn och hushållsarbete. Man är ju TVÅ om att ha skaffat familj.

    Menar i synnerhet trådar som startas där TS vill veta "hjälper era män till hemma"?
    Hahaha.. Ja, det är lite galet faktiskt!
    Det bästa var när min man gick till läkaren med sonen för att han får springmask hela tiden, hon förklarade att vi måste vara supernoga med hygienen. Tvätta alla leksaker, sängkläder, byta underkläder ofta osv. hon avslutade med att säga att "det nog är bäst att mamma gör allt det där, mammor är mycket bättre på att tvätta och städa", min var var i totalt chock när han ringde och berättade för mig vad hon hade sagt Förvånad

    Snacka om 1800-tals doktor som DESSUTOM var kvinnlig
    -Elias 030328- -Bebis BF 110906-
  • katzon
    Hannabus skrev 2011-01-18 11:18:12 följande:

    Jag tror det är väldigt olika från man till man på samma sätt som det skiljer mellan oss kvinnor vad vi vill/gör.

    Min sambo är en alldeles utmärkt sambo och vän men just att vi blev gravida har förstört honom totalt, han vet varken ut eller in och sitter och funderar över om hans liv är slut nu. Uppenbarligen hade han inte förstått hur snart (1 år) vi skulle bli gravida efter att ha tagit bort skydd och vi har kanske inte pratat mycket om det heller utan "blir de så blir de".. Det har ju gjort att jag är säker medan han är osäker och min längtan gör ju att jag vill ha honom kvar men kan han inte samla ihop sig snart så blir det problem. 


    Han kanske helt enkelt måste landa och låta det gå lite tid! Såklart han kommer vilja vara pappa, han måste verkligen ha hamnat i chock.
    Jag hoppas verkligen att det ordnar sig för er och vilket rart SMS sen då! {#emotions_dlg.flower}
    -Elias 030328- -Bebis BF 110906-
Svar på tråden BF september 2011