Inlägg från: skomakarfrun |Visa alla inlägg
  • skomakarfrun

    BF september 2011

    Min kompis hade klåda och hörde någonstans ifrån att det kunde bero på att fostret tillverkade testosteron

  • skomakarfrun

    Jag är student och sitter ner hela dagarna, kan äta något när jag vill och så. Det jobbiga är att jag pendlar till skolan med tåg och hamnar jag bredvid någon som har på sig parfym, luktar illa osv så är det en ren pina.

    En till jobbig sak är att jag är så trött att jag knappt kan koncentrera mig på föreläsningarna dessutom är de fruktansvärt tråkiga.

    Min sambo följer nog med på alla besök, det är vårat första barn och jag tycker det är skönt att även han hör vad BM säger.

    Jag gick in i v 9 idag, läst att det är den värsta veckan. Hoppas på det för jag orkar inte ha det såhär länge till. Men jag ska inte klaga, seabanden hjälper mig så jag är knappt illamående alls.

  • skomakarfrun

    jag är student och rent ekonomiskt kan vi inte dela på dagarna 50/50 även om jag hade velat det. Det får bli senare barn. Jag är hemma så länge det behövs kan ju bara börja en termin i september eller januari och tror att det blir för tidigt redan i januari så kanske till sommaren 2012 att jag sommarjobbar och sambon är hemma. Men då får vi ingen semester tillsammans vilket är supertrist, men det är ett senare problem.

    Vad det gäller kläder och leksaker så tror jag inte att jag kan påverka om mitt barn gillar rosa eller blått, oavsett vad jag sätter på för kläder eller köper för leksaker, när barnet är så litet att det inte förstår något så sätter jag på det som jag tycker är snyggt. När barnet är tillräckligt gammalt för en uppfattning får den välja kläder och färger själv. Men såklart att min dotter kommer ha klänning eller kjol eller shorts om det passar aktiviteten bättre och om hon själv vill det. Jag ser ingen anledning till att inte klä dem så. Tror inte det sitter i kläderna hur barnen senare blir som individer. Om sonen senare vill ha klänning på sig så får han de, huvudsaken han är hel och ren. Som exempel, jag hade väldigt mycket rosa på mig som bebis, min favoritfärg har alltid varit marinblå... Så den dagen jag kunde välja kläder själv så blev det mycket blått..
    Jag hade barbies och dockor, men favvoleksaken var lego och jag har alltid tyckt om teknik och mekanik. Det där är ju vilken personlighet man har... vattenkrig lekte alla barnen på gatan... alla hade trehjulingar som man meckade med och tankade på "stationen"

    Självförtroende och självkänsla att våga och vilja vara sån som man är får man på annat sätt. Det är min åsikt. Och det är det jag kommer priorotera.
     Jag är en väldigt tjejjig tjej på många sätt. Målar naglar varje dag, har ofta kjol, sminkar mig, rakar benen. Tycker om att baka, laga mat, sy osv. MEN jag tycker även om att ta plats, meka med bilar, snickra, vandra i fjällen osv osv

    Ja blev ett flummigt inlägg och jag har inte läst ett endaste inlägg i genusdebatten, just för att det intresserar mig noll. jag har aldrig blivit diskriminerad för att jag är kvinna, har aldrig upplevt mig särbehandlad, har aldrig känt mig dömd efter utseendet. Och skulle tycka något om mig just pga mitt utseende så blir de snabbt varse att bilden de hade var fel.
    Jag tycker inte man ska dela på saker 50/50, den som tycker saken är roligast gör det, tycker ingen om det så delar man eller låter någon helt annan göra det. Detta har resulterat i att jag inte behövt tvätta på 3år...

    summan av kardemumman, jag tycker det finns viktigare saker att fokusera på än vad barnen har för kläder på sig.


    lilla ärtan, stanna där du är
  • skomakarfrun
    knorrig skrev 2011-02-02 22:34:18 följande:
    Alla har vi våra egna åsikter och värderingar, hur vore det om alla tyckte lika? :)   Jag kan också tycka att sockersöta töser som har rosetter i håret är gulligt, vad jag dock inte tycker är lika sockersött är att många gånger så är det inte barnets eget val.
    Själv så  a-v-s-k-y-d-d-e  jag allt vad klänningar och rosa var, när jag var liten. Kastade in klänningarna i garderoben och drog på mig hängselbyxor istället Flört
    kantarellkisse skrev 2011-02-02 21:59:45 följande:
    Ni får sammanlagt 390 dagar med SGI-ersättning, dessutom 90 dagar med lägstanivå (180kr/dag innan skatt). Jag hade nog inte sett det som ett problem att vara hemma 6 månader och låta en partner vara hemma sedan - längre än 6 månader brukar väl inte så många helamma? Nu har jag förstås ingen att dela med så det är ju inte en så stor fråga här.

    Könsroller ja... Jag kan nog upplevas som lite rabiat ibland jag också. Men också praktisk. Väninnan, som fick tvillingar för tre månader sedan har redan börjat dumpa barnkläder på mig, det mesta i sin tur ärvt från deras storasyster. Och det är en himla massa rosa. Vilket liksom inte känns så viktigt för mig ändå. Men jag fick helt våldsamma  reaktioner från kollegor vid kaffebordet - tydligen är det känsligt att klä en son i rosa (för mig känns det mer besvärligt att cementera en dotter med allt detta rosa men...) Jag vet inte riktigt vad de tror det ska göra?
    Intressant det där med hur många dagar som är ersättningsberättigade.  Jag är ju en riktigt gröngöling på det här, första grav å allt :) 

    På något sätt så är det mer accepterat av samhället om flickor springer runt i tuffa kläder, för då tar dom tydligen för sig och det ska ju vara bra? Men om en pojke svassar runt i klänning, då blir det ett sjujäkla ramaskri, för då är det något fel?   Huh?

    Jag blir mörkrädd varje gång jag tänker på vad som förväntas av respektive kön, hur man borde klä sig, prata, agera m.m. Huahua!
    vad är det som förväntas av en tjej? i den värld jag lever i har jag aldrig känt att något någonsin förväntas av mig bara för att jag är tjej...
    vad förväntas av en kille?

    tjejer tar ju idag för sig bättre än killar, det studerar fler kvinnor på högre utbildningar runt om på universiteten än män, iaf på uppsala uni där jag går. Min största utmaning med en son är att få honom att ta för sig och visa framfötterna, det känns så självklart med en dotter.

    jag måste ha missat könsrollerna helt, för jag blir inte det minsta mörkrädd, jag förstår inte vari paniken ligger...
    lilla ärtan, stanna där du är
  • skomakarfrun
    Cornellia skrev 2011-02-02 22:59:34 följande:
    För mig är oxå kläderna helt ointressanta, det som är intressant är vad vi har för förväntningar på ett barn som har rosa klänning på sig.



    Jag är oxå student, och jag kan bara börja i september
    För mig blir det att läsa halvtid i två år istället för att vara ledig ett år och sedan läsa heltid andra året.
    okej, ja jag pendlar ju till uppsala och några halvtidsstudier finns inte på mitt program, vi går i skolan varje dag

    men finns det verkligen sånna förväntningar på ett barn med rosa klänning? Har inte samhället kommit längre än att man dömer efter kläder? När jag jobbade på dagis såg vi alla som individer, oavsett färg på kläder eller kön. Men jag kanske inte har stött på dessa fördomsfulla människor, blir väl en chock för mig när mitt barn ska möta världen.
    Men det är bara för att jag aldrig känt några förväntningar på mig, just för att jag är tjej eller för att jag har kjol, eller målar naglarna. Eller så är det så krasst att jag är lurad, att det visst finns förväntningar på mig, men att jag inte ser dem för att jag är hjärntvättad...
    lilla ärtan, stanna där du är
  • skomakarfrun

    Sitter på tåget, nyss klev det på en tjej som knaprat några vitlökar för mycket. Jag tror jag kommer dö. Hatar vitlöksandedräkt i vanliga fall och just nu är det tortyr!

    Mina nya symptom, sköra slemhinnor, upptäckte det faktisk innan jag läste att det var vanligt k v 9, trodde jag hade fått svamp.

    Är väldigt svullen i magen och mår illa om något trycker mot magen, efter lunch så är det uppknäppt knapp på jeansen som gäller.
    Tarmarna står väldigt stilla.

  • skomakarfrun

    hej jag funderar också på att göra VUL men är egentligen inte orolig för att något skulle vara fel utan vill mest göra det för att se att det finns något där inne, tycker ni att jag ska göra ett eller inte? och isåfall vilken vecka?
    Anledningen till att jag tvekar är för att det känns onödigt, alltså man ser ett foster med pickande hjärta men det ger ju ändå inga garantier att hjärtat pickar dagen därpå, som någon skrev. Så det skulle inte minska min oro för MF eller MA. Hur känner ni som gjort VUL, vad har barnmorskan sagt till er om chanserna på en bra utgång på grav? eller kan de ändå inte uttala sig om det??


    Funderar på att göra i v 12 så att man med stor säkerthet vet att man gått över den kritiska gränsen och att man verkligen har ett barn i magen... Iofs är det inte så lång väntan från v 12 till v 16 när RUL är så jag kanske ska vänta. Eller... vad tycker ni?


    Jag tror faktiskt att mina symptom håller på att mildras, alltså tröttheten, illamående och uppsvälldheten. Jag är i v 9 nu, är det redan dags för spökveckorna???... fast jag mår förstås lite illa och har ont i brösten och det sticker och drar i livmoder mm så helt symptomfri är jag inte.


    Trodde v 9 skulle vara den värsta veckan, men det kanske är olika för alla. Ska ringa till BM på måndag och boka tid för provtagning. Ska göra det i mitten av februari, så det ser jag fram emot nu.


    jag har dessutom kommit på ett sätt att minska på den låååååååååånga väntan. jag ser istället fram emot att få läsa om en ny vecka i alla gravidappar på min iphone samt läsa veckobrevet från vårdguiden.  Jag byter vecka på onsdagar så varje onsdag är det lilla julafton.


    lilla ärtan, stanna där du är
  • skomakarfrun
    Vill bli fyra skrev 2011-02-03 17:29:49 följande:
    Jag hade en blödning förra grav och fick då se ett hjärta i vecka 9. Läkaren sa då att om man ser ett hjärta vid den tidpunkten är det 98% chans att den klarar sig. Rätt bra odds :)
    okej, men det här med den kritiska tidpunkten när placentan ska ta över försörjningen och gulekroppen tillbakabildas då? har alltid trott att det är den tidpunkten som är den mest kritiska för om man ska få missfall eller inte.
    Det har vi lärt oss i skolan, alltså på universitetet där jag läst fysiologi där könshormoner behandlas.

    För det vi lärde oss då är att detta inte sker förrän efter 3 månader, den magiska 12 v gränsen alltså...
    lilla ärtan, stanna där du är
  • skomakarfrun
    SannaMac skrev 2011-02-03 18:39:18 följande:
    Alltså - jag blir bara tröttare och tröttare!!! 9+1 idag och den här veckan har den extrema megatröttheten eskalerat och förvandlats till superextrema megadegatrötthet!!! Kom hem från jobbet kl 4, somnade och tog mig inte upp förrän 6. Snarrrrk.

    Hur trötta är ni andra nu, som är i vecka 9-10? Trodde det skulle börja lätta lite så småningom jag...
    jag var sjukt trött i början på veckan, började dessutom ny kurs i skolan och det blev långa dagar. Trodde jag skulle svimma...

    nu har det blivit bättre, kanske för att jag vant mig med skolan eller så är den enorma tröttheten bara över.. är i v 9 (8+1)
    lilla ärtan, stanna där du är
  • skomakarfrun
    Vill bli fyra skrev 2011-02-03 20:36:43 följande:
    Ja, jag är inte insatt så jag vet inte mer än vad läkaren sa till oss då.
    jobbigt att alla säger så olika, jag ska fråga BM på måndag när jag ringer, för man vill ju kunna känna sig säker. Eller ja så säker som det går, funderar på att göra ett VUL själv och då vill man ju veta att om man ser ett pickande hjärta så är det si eller så säkert.

    Men det är väl som med allt annat, ingen vet riktigt. Verkar inte riktigt finnas några siffror och statistik, alla säger olika.. =P
    Man får lyssna på läkarna, de har ju läst hur många poäng mer fysiologi än vad jag har gjort så de borde veta bäst...
    lilla ärtan, stanna där du är
Svar på tråden BF september 2011